Problematiken med beskattning vid gränsöverskridanden är vare sig ny eller unik för Sverige och Danmark.

Integrationen i Öresund är politiskt prioriterad.

Pendlarna har från en förhållandevis låg nivå ökat snabbt på några få år till cirka 30000 och väntas öka i snabb takt.

Utjämnas inte den nuvarande differensen mellan faktisk och rimlig skatteutjämning, riskerar legitimiteten för integrationen att avta bland medborgarna.

Arbetspendlingen över sundet har ökat från cirka 5000 vidtidpunkten för det kompletterande dansk-svenska skatteavtalet i oktober 2003 till cirka 19000 penslare. Öresundspendlarnas lönesummor har ökat från drygt 1,8 miljarder kronor 2002 till 5 miljarder kronor 2006.

Pendlarna utnyttjar offentlig service i bostadslandet, men betalar skatt i arbetslandet.

För att kompensera att bostadslandet och bostadskommunen står för merparten av de skattefinansierade offentliga utgifterna, som barnomsorg, vård, skola etc. finns det i skatteavtalet en formel för att räkna ut hur mycket skattepengar som ska betalas tillbaka till det land där arbetspendlarna bor.

Enligt beräkningar av Öresundsinstitutet borde Sverige med ett mer rättvisande beräkningssätt ha erhållit 933 miljoner kronor netto i stället för 195 miljoner kronor för år 2006.

Den rådande kompensationsordningen innebär att Sverige genom pendlingen har förlorat skatteinkomster kommunalt och landstingskommunalt på 738 miljoner för 2006. Om pendlingen fortsätter att öka, om än i långsammare takt beräknar Öresundsinstitutet att en kompensation beräknad enligt nuvarande avtal skulle ge en differens på uppemot miljarder kronor.

Det ökande antalet pendlare accelererar problemen av skatteteknisk och administrativ art för berörda skattebetalare och myndigheter. Även ur ett fiskalt växer problemen genom att det överförda beloppet räknas fram på ett ogynnsamt sätt.

Sverige måste driva på fortsatta förhandlingar om avtalet med Danmark. Det går knappast att uppnå en långvarig tillfredställande skatte- och avgiftssituation enbart genom kompletterande avtalsförhandlingar, även om det brådskar ur ett svenskt perspektiv. Ur ett regionalt perspektiv är det långsiktiga målet en harmonisering av skattereglerna. På vägen dit efterlyses en ökad insikt om integrationens nuvarande omfattning och framtida potential på regeringsnivå i de båda länderna och att medel avsätts för att nå ökad komparativ kunskap om de båda skattesystemen.

Stefan A. Johansson