Kan livsmedelssystemets egna drivmedel täckas med bioenergi från våra åkrar i Sverige?

Kan livsmedelssystemets egna drivmedel täckas med bioenergi från våra åkrar i Sverige?

Motion till socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress 2010
Kan livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov täckas med bioenergi från våra åkrar i Sverige?
Motionär: Stefan A. Johansson

För att täcka livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov i Sverige skulle 38 procent eller 23 procent vid biogas av Sveriges åkermark som är 2,6 miljoner hektar behöva upplåtas för produktion av drivmedel, mark som nu används till livsmedelsproduktion.

Vi skulle behöva återta den cirka 1,1 miljon hektar åkermark som lagts ner sedan toppåret 1927, enligt Sveriges Nationalatlas 1990b. Det skulle minska arealen skog med motsvarande yta, och fortfarande bara räcka för att täcka livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov.

För att täcka enbart jordbrukets eget behov skulle 13 procent av åkermarken behöva avsättas för drivmedelsproduktion vid RME/etanol eller 8 procent vid biogas. Alternativt skulle 340 000 vid biogas 200 000 nya hektar behöva tillkomma. Om vi använder trädad åkermark och/eller minskar odlingen av fodergrödor och därmed vår köttkonsumtion skulle mark teoretiskt kunna göras tillgänglig för jordbruket att producera sitt eget drivmedel.

Vid ekologisk produktion skulle arealbehovet vara avsevärt större. Även om vi lyckas göra dessa omprioriteringar kan vi av andra skäl inte odla mer än cirka 180 000-200 000 hektar raps i Sverige. Dels begränsas rapsodlingarna klimatmässigt och jordmånsmässigt till de södra delarna av landet. Dels bör man inte odla raps oftare än vart femte till sjunde år för att förebygga växtföljdssjukdomar.

Slutsatsen blir att inte ens jordbrukets eget drivmedelsbehov kan täckas av RME från åkermark eller kan det?

Är det realistiskt att producera andra drivmedel än biogas från åkermark?
Varför är arealbehovet så stort? Förklaringen till det stora arealbehovet för framställning av drivmedel från åkermark är att vi här försöker ersätta ett bränsle som producerats under geologisk tid och under mycket speciella omständigheter (högt tryck och temperatur) med bränslen som ska produceras på kort tid och direkt ur de glesa primära energikällorna.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar
att vete ej ska odlas för produktion av etanol till fordonsbränsle från åkermark i Sverige,
att raps/ryps ej ska odlas för produktion av etanol till fordonsbränsle från åkermark i Sverige,
att endast biogas ska produceras som fordonsbränsle från åkermark i Sverige.
Helsingborg den 17 september 2009

Stefan A. Johansson

Kommentar av Tobias Gideonsson - 15 mars 13:20, 2010

Hej Stefan!

Jag kan börja med att säga att jag tycker att dina inlägg är mycket intressanta.

Jag blev nyfiken på hur du fått fram siffrorna på arealbehovet för biogas. Har du då räknat på att man både utnyttjar gödsel och odlade grödor i rötningen? Om man har gödsel som råvara för rötningen så påverkar det ju inte den livsmedelsproducerande arealen. Och om du har räknat med att man odlar en gröda för rötning, vilken är det?

Sedan får man ju tänka på att bara för att en areal används för att producera livsmedel så betyder det ju inte att det är omöjligt att få ut biogas av denna i slutändan, om man sedan använder avloppsslam och rester från livsmedelstillverkningen i en rötanläggning.

Hälsningar Tobias

Lämna din kommentar på inlägget

Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)

KOMMENTAR PÅ INLÄGGET

Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:

ej undertecknade med förnamn och efternamn
kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
innebär brott mot tystnadsplikten
uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen

Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:

du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn

Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.