Nobelpristagaren Paul J. Crutzen visar i en rapport att biobränslen ger i många fall upphov till mer växthusgaser än traditionell bensin och diesel.
Rapporten finns publicerad i tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics Discussions. Methane emissions from boreal and tropical forest ecosystems derived from in-situ measurements.
Förklaringen till det är det industriella jordbruk, med mycket gödslande, som används för att få fram biobränslena.
Enligt Crutzens beräkningar ger biodiesel framställd av raps upphov till upp till 1,7 gånger så mycket växthusgaser som vanlig diesel.
Etanol från sockerrör, en brasiliansk exportsuccé som går till bland andra Sverige, är bättre, med 0,5 till 0,9 gånger så stora utsläpp som bensin. Den i USA ofta använda majsen resulterar i 0,9-1,5 gånger så mycket utsläpp som bensin.
Rapportens medförfattare Keith Smith säger att:
"Så som det används nu verkar bioetanol av majs vara en ganska meningslös aktivitet".
Jag Stefan A. Johansson har sagt och skrivit att:
"Etanol som biobränsle är ingen vinst för miljön"
Paul J.Crutzen är född 1933 och ärnederländsk atmosfärkemist. Han fick sin utbildning vid Stockholms universitet, där han blev docent i meteorologi 1973. Han är sedan 1980 professor och föreståndare för Max-Planck-institutet för kemi i Mainz, Tyskland. Crutzen har gett många fundamentala bidrag till kunskapen om atmosfärens kemi och fysik, bland annat när det gäller stratosfärens ozonskikt och effekterna på atmosfären av ett kärnvapenkrig
Paul J. Crutzen fick, tillsammans med Mario Molina och Sherwood Rowland, 1995 års nobelpris i kemi för klargörandet av mekanismerna för ozonets bildning och nedbrytning i atmosfären.
Den växande produktionen av etanol är ej så positiv som många tror.
Efterfrågan på mark för grödor som sockerrör, majs, vete för etanolproduktion ökar. Naturvårdare är rädda för att man ska börja odla energigrödor i hittills orörda områden som regnskogar, vilket skulle drabba växt- och djurlivet.
Amerikanska jordbruksekonomer har kommit fram till slutsatsen att jakten på etanol riskerar att driva upp priset på mat i världen. Vilket även en studie från Chalmers visar.
Etanol har även negativa effekter för risken att drabbas av cancer och luftvägssjukdomar.
Övergången till etanol leder till ökade utsläpp av hälsofarligt marknära ozon. Det orsakar och fler dödsfall i luftvägssjukdomar än om man kör på bensin. Slutsatsen dras av atmosfärforskaren Mark Z. Jacobson vid Stanforduniversitet i Kalifornien.
I avancerade datormodeller har han beräknat hur luftkvaliteten kommer att se ut 2020. Då det antagligen kommer att finnas betydligt fler etanoldrivna bilar än i dag. I en modell kördes bilarna på bensin, i en annan på E 85, som är en blandning med 85 procent etanol och 15 procent bensin.
Han har kommit fram till att om alla bilar i USA skulle gå över från bensin till etanol skulle ozonhalterna öka märkbart i tätbefolkade regioner med mycket trafik, och orsaka 200 fler dödsfall per år i landet, varav 120 i Los Angeles.
Det motsvarar en ökning med fyra respektive nio procent av de förväntade ozonrelaterade dödstalen för bensindrivna bilar år 2020.
E 85-fordonen kommer att ge minskade halter av två cancerframkallande ämnen, bensen och butadien, men öka två andra, formaldehyd och acetaldehyd.
Enligt honom är "cancerrisken för E 85 är jämförbar med den hos bensin. Men i vissa delar av landet innebär E 85 markant ökade ozonhalter, det främsta beståndsdelen i smog".
Enligt beräkningarna kommer det att leda till 770 extra akutbesök och ytterligare 990 sjukhusinläggningar för astma eller andra luftvägsinfektioner.
Etanol är ej miljövänligt, om man ser till dess utsläpp av luftföroreningar enligt Mark Z. Jacobson.
- E 85-utsläppen orsakar minst lika stora hälsoskador som bensin, som årligen vållar runt 10.000 för tidiga dödsfall på grund av markozon och partiklar, säger han.
- Så om du ska tanka etanol, gör det inte utifrån hälsomässiga grunder. Det är inte bättre än bensin, utan uppenbarligen något sämre.
Källa: Stanfor University, Mark Z. Jacobson
Effects of ethanol (E85) versus gasoline vehicles on cancer and mortality in the United States
http://www.stanford.edu/group/efmh/jacobson/es062085v.pdf
Supplementary Material http://www.stanford.edu/group/efmh/jacobson/es062085vsi20070219_033614.pdf
74%
19%
7%
