Oljeimporten till Sverige är drygt 200 TWh.

Den av Göran Person ledda Oljekommissionen som utrett Sveriges möjligheter att minska oljeberoendet har kommit fram till att olja motsvarande 50-60 TWh kan ersättas av enbart bioenergi och enenergieffektivisering fram till 2020. Kungliga vetenskapsakademins energiutskott fastslår att att det är ett alltför optimistiskt mål, liksom bedömningen att bioenergiproduktionen kan fördubblas till 2050.

Svaret på frågan är således, NEJ. Bioenergi kan inte ersätta oljan i Sverige och således ej heller kärnkraften. 

Läs och begrunda Kungliga vetenskapsakademins energutskott information om bioenergi från länken nedan:
http://www.kva.se/KVA_root/files/events/IMAGE_2007112892537_1072839018energy_info4.pdf

Jag har själv gjort följande invetering av möjligheterna att utvinna bioenergi i Sverige:

Sverge yta och användning

Sveriges yta och dess användning Sverige är totalt 450 029,490 km2 varav 23 506, 500 är skogsmark, 5 597,500 km2 är berg i dagen och övrig mark, 3 995, 990 km2 är vatten, 3 867,550 Öppen myr exkl. torvtäkt, 3 466,562 jordbruksmark, 3 229,950 naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl.1 287,695 bebyggd mark och tillhörande mark, 47,300 Täkter, 30,400 Golfbanor och skidpistar.

Energitillförsel i Sverige

2007 var energitillförseln inom det svenska systemet 624 terawattimmar, TWh, inklusive en nettoimport av el på drygt 1 TWh. De två energislagen som har de största andelarna är olja och kärnkraft, tätt följt av biobränsle och vattenkraft.

Energitillförselns sammansättning har inte alltid haft detta mönster utan har förändrats över tid. Exempelvis har tillförseln av råolja och oljeprodukter minskat med 43 procent sedan 1970. När oljan minskar som energislag så måste något annat öka för att möta efterfrågan på energi. Nettoproduktionen av el har under samma tidsperiod ökat med 145 procent. Ökningen har främst skett med hjälp en utbyggnad av vattenkraften men mest genom kärnkraften, som installerades i Sverige mellan 1975 och 1985. Vidare har tillförseln av biobränsle sedan 1970 ökat med närmare 180 procent.

Total energitilförsel i Sverige

                                                      
Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2008
* Beräknat enligt FN/ECE vilket även inkluderar förluster i form av värme
** Inklusive vindkraft t.o.m. 1996
I siffrorna räknas omvandlings- och distributionsförluster av energi in. Sedan 1970 har energitillförseln ökat med 37 procent, men tar man hänsyn till förlusterna har den faktiska energitillförseln ökat med knappt 11 procent.
Förändringsarbetet för att gå över från oljan till andra energislag startade för drygt 25 år sedan då naturgasen introducerades på västkusten. Under 1980-talet satsade många kommunala energibolag på att bygga storskaliga värmepumpar för att producera fjärrvärme. I mitten av 1990-talet började också vindkraften byggas ut. Bränsletillförseln av kol och koks ökade i början av 1980-talet men gick tillbaka i mitten av 1990-talet och ligger numera relativt stabilt. Merparten av den kol och koks som används i det svenska systemet går till gruv- och stålindustrin.

Internationellt sett härrör den svenska energitillförseln från en relativt stor andel förnybara energikällor. Till dessa räknas biobränslen, vattenkraft och vindkraft.

Energiflöden och dess ytbehov
Mot jorden infaller årligen 1 500 miljoner TWh, 750 miljoner TWh når jordytan. I de solrikaste områdena på jorden infaller maximalt 3 400 kWh/m2år på horisontella ytor. Sveriges landyta mottar 360 000 TWh/år. Solinstrålningen i Sverige på horisontella ytor varierar mellan 800 kWh/m2år (norra Norrland) och 1 000 kWh/m2år (Skåne).

Solfångares ytbehov: I Sverige mottar en horisontell yta 800-1000 kWh/m2år. Räknat över hela året mottar en vertikal yta något mer energi än en horisontell. Med 50 % verkningsgrad erhålls 400-500 kWh/m2 år.
Solcellers ytbehov: Ett solcellkraftverk med 1 km2 solcellyta kan kräva en total anläggningsyta på 2-3 km2.I Sverige mottar 1 km2 ca 1 TWh solenergi per år. Om solcellernas verkningsgrad är 12% fås att kraftverket producerar 0.12 TWh/år. (Toppeffekt ca 100 MW). Antas en total anläggnings-yta på 2.5 km2 fås att 50 kWh/m2 år utvinns. För solceller i mycket småskaliga anläggningar, exempelvis placerade på hustak, kan totala ytbehovet anses vara lika med solcellytan. I detta fall fås att 120 kWh/m2år kan utvinnas. Solceller omvandlar solenergi till elenergi. Solenergin har ett exergiinnehåll på 93 %, vilket gör att teoretiskt sett skulle 93 % av solenergin kunna omvandlas till elenergi. Högsta teoretiska verkningsgrad för solceller ligger dock på 25 %.

Den solenergi som når jordytan uppgår till 7.4×108 TWh/år. Av denna energi binds 8×105 TWh organiskt material bildat vid fotosyntesen. Mot Sveriges landyta infaller årligen 360 000 TWh, varav växterna lagrar ca 370 TWh/år i växter på land, vilket innebär ca 1 kWh/m2år. För energiskogar finns förhoppningar att uppnå över 20 kWh/m2år. Vass lagrar ca.10 kWh/m2år.
I Sverige utnyttjas skog och skogsavfall som energiråvara inom den skogsbaserade industrin. Dessutom sker konventionell eldning av ved och avfall.

I Sverige är 235 000 km2 produktiv skogsmark. Denna yta utgör 57 % av Sveriges landyta. Skogens årliga tillväxt är 54 miljoner ton torrsubstans. Torrsubstansens energiinnehåll är ca 5 kWh/kg, vilket gör att varje år lagras 270 TWh i våra träd. Skogsavfallet i form av hyggesavfall, röjningsavfall etc. utgör en energi 65 TWh. Av ekologiska och ekonomiska skäl bedöms 22 TWh vara möjligt att tillvarata av skogsavfallet.
I genomsnitt omvandlas två procent av den solenergi som faller in på jorden till vindenergi.

Detta innebär en energipotential på ca 2·107 TWh/år. Tillgängliga vindenergiresurser har uppskattats till ca 100 000 TWh/år. I Sverige uppgår total vindeffekt till ca 1 TW vilket innebär ca 10000 TWh/år.
De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 m/s på 100 m höjd under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar totalt 12000 km2. Med restriktioner för bl a områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår. Detta förutsätter 3300 vindkraftverk med turbindiameter 100 meter, samt att aggregaten i medeltal står 1.3 km från varandra. Områden med 6-7 m/s medianvind på 100 m höjd skulle överslagsvis ge 90 TWh/år. Tillgänglig yta är 23000 km2 och ca 13000 aggregat med turbinddiameter 100 meter krävs. Totalt sett skulle alltså på de nämnda ytorna ca 120 TWh/år kunna utvinnas. På grund av att vindkraftverken “skuggar” varandra kan de ej stå alltför nära varandra. Man får därför ta hänsyn till både bruttobehov och nettobehov när det gäller vindkraftens markanspråk. Bruttobehovet är den sammanlagda ytan av de områden inom vilka aggregaten står. Större delen av ytan påverkas ej på annat sätt än att vindkraftsaggregaten finns inom synhåll. Nettobehovet är den yta som krävs för aggregatet, fria ytor runt aggregatet samt för vägar och kraftledningar. Bruttobehovet för ett 2 MW-aggregat uppskattas till ca 1 km2, medan nettobehovet blir ungefär 0.02 km2 (2ha). Med ett årsmedelvärde för utvunnen effekt på 25 % av den nominella effekten fås att utvunnen energi per m2 markyta (nettobehov) och år blir ungefär 200 kWh/m2år. Om man räknar på bruttobehovet erhålls 4 kWh/m2år.
Den globala vattenkraftspotentialen uppgår till 20000 TWh/år – i Sverige 200 TWh/år. Ur de utbyggnadsvärda vattenkrafttillgångarna i världens vattendrag uppskattas ca 10 000 TWh/år kunna utvinnas. För närvarande utvinns ca 1600 TWh/år. I Sverige uppgår tekniskt utbyggbar vattenkraft till 130 TWh/år. Ekonomiskt utbyggnadsvärd vattenkraft uppskattas till 95 TWh/år. 2004 utvanns ca 65 TWh/år från vattenkraften.

Den yta som krävs för byggnader och ställverk i en vattenkraftstation är liten om man ser till de energimängder som utvinns. För att göra vattenkraften lättreglerbar anläggs dammar som reglerar vattenflödet. Härvid uppstår skador på jordbrusmark, skogsmark och annan mark.

Den dämningsskadade arealen för Luleälven uppgår till ca 183 km2. Längs älven finns installerat 3 020 MW som producerar ca 14,1 TWh elenergi per år. (Årsmedeleffekten är ca 53 % av nominella effekten). Om man beräknar utvunnen energi per dämningsskadad yta och år, erhålls för Luleälven 77 kWh/m2år. För Indalsälven och Umeälven är motsvarande värden 82 kWh/m2 år, respektive 55 kWh/m2 år. Ett medelvärde blir ca 70 kWh/m2år.
Globalt uppskattas vågeffekten i havsvågor till 50 TW, vilket innebär ca 400 000 TWh/år. Endast en bråkdel, kanske 500 TWh/år, torde vara möjligt att utvinna. Bruttovågenergin i svenska vatten uppskattas till 50-100 TWh/år.10-30 TWh/år bedöms kunna utvinnas som elenergi. När det blåser 10 m/s på Nordatlanten blir effekten ca. 20 kW per meter vågfront. I svenska vatten blir effekten vid samma vindstyrka bara 1-5 kW/m beroende på att vågorna får kortare sträckor att byggas upp på. Vid större vindhastigheter stiger effekten snabbt, och i stormar på Atlanten kan uppnås värden på 300-500 kW/m. Det finns inte, och har inte funnits, något större vågkraftverk i drift i världen.

Det är svårt att uppskatta hur mycket geotermisk energi som kan utvinnas. Den geotermiska energin för hela jordklotet, räknat från en bastemperatur (0°C) uppskattas till 3×1015 TWh, vilket motsvarar den solenergi som strålar in mot jordytan under fyra miljoner år. Över världens landområden är energipotentialen 3×1011 TWh ned till 10 km djup och med avkylning till +15°C. Givetvis kan endast en bråkdel av denna energi utvinnas i praktiken.
Vulkaniska områden är bäst lämpade för utvinning av geotermisk energi, men i Sverige upphörde den vulkaniska aktiviteten för 50 miljoner år sedan. I vårt land kan man utvinna energi ur varmt, torrt kristallint berg. Enligt översiktsbedömningar är 5 TWh per kvadratkilometer landyta tillgängligt om berg mellan två och tre kilometers djup kyles till 50°C. Andra alternativ är att utnyttja varmvatten i sedimentära bergvattenförande kross- och sprickzoner. Med krosszon menas en större spricka i berggrunden Vid utvinning av geotermisk energi ur vattenförande skikt (t ex i Skåne) beräknas den totala anläggningsytan uppgå till 5000 m2 för en 5 MW-anläggning (termisk energi). Detta innebär att med 70 % tillgänglighet för anläggningen utvinns 25 miljoner kWh per år. Utvunnen energi per ytenhet och år blir 5000 kWh/m2år.