I genomsnitt omvandlas två procent av den solenergi som faller in på jorden till vindenergi. Det innebär en energipotential på cirka 2x10 7 TWh/år. Tillgängliga vindenergiresurser har uppskattats till ca 100 000 TWh/år. I Sverige uppgår totala vindeffekten till cirka 1 TW vilket innebär ca 10000 TWh/år.

De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 m/s på 100 m höjd under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar totalt 12000 km2. Med restriktioner för bland annat områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår. Detta förutsätter 3300 vindkraftverk med turbindiameter 100 meter, samt att aggregaten i medeltal står 1.3 km från varandra. Områden med 6-7 m/s medianvind på 100 m höjd skulle överslagsvis ge 90 TWh/år. Tillgänglig yta är 23000 km2 och ca 13000 aggregat med turbindiameter 100 meter krävs. Totalt sett skulle alltså på de nämnda ytorna ca 120 TWh/år kunna utvinnas. På grund av att vindkraftverken “skuggar” varandra kan de ej stå alltför nära varandra. Man får därför ta hänsyn till både bruttobehov och nettobehov när det gäller vindkraftens markanspråk. Bruttobehovet är den sammanlagda ytan av de områden inom vilka aggregaten står. Större delen av ytan påverkas ej på annat sätt än att vindkraftsaggregaten finns inom synhåll. Nettobehovet är den yta som krävs för aggregatet, fria ytor runt aggregatet samt för vägar och kraftledningar. Bruttobehovet för ett 2 MW-aggregat uppskattas till ca 1 km2, medan nettobehovet blir ungefär 0.02 km2 (2ha). Med ett årsmedelvärde för utvunnen effekt på 25 % av den nominella effekten fås att utvunnen energi per m2 markyta (nettobehov) och år blir ungefär 200 kWh/m2 år. Om man räknar på bruttobehovet erhålls 4 kWh/m2 år.

Satsningen på vindkraft är dyr och ineffektiv. Tyska energimyndigheten Deutschen Energie-Agentur GmbH (Denas) har i sin rapport "Energiewirtschaftliche Planung für die Netzintegration von Windenergie in Deutschland an Land und Offshore bis zum Jahr 2020" analyserat och kritiserat den omfattande utbyggnaden av vindkraften. Energimyndigheten Denas har i uppdrag är att genomföra den tyska energipolitiken och enligt planerna ska 20 procent av all energi år 2015 komma från vindkraften. Redan idag har Tyskland 15.000 vindmöllor i drift och är därmed världens största vindkraftsproducent. Rapporten framhåller att satsning är såväl ineffektiv som dyrbar. Resurserna borde, föreslår rapporten, istället användas för att minska utsläppen av växthusgaser genom att använda moderna avgasfilter i befintliga fossileldade kraftverk.

Satsningen på vindkraften innebär en kraftig utbyggnad av det tyska kraftnätet när alla dessa tiotusentals nya vindmöllor ska kopplas in på elnäten. Ju fler vindkraftsverk med varierande tillgång på vind desto större problem för kraftnäten. Denna gigantiska utbyggnad medför omfattande investeringar bara i kraftnäten som kommer att kosta de tyska skattebetalarna, enligt Dena, 1,1 miljard euro (eller 10 463 miljoner kronor).

Rapporten är en tankeställare för regeringarna i Sverige och Storbritannien som planerar en vindkraftsutbyggnad.

Kostnaderna i Storbritannien kommer inte att bli lika stora som i Tyskald eftersom den nationella målsättningen är att "bara" 10 procent av landets energiproduktion år 2010 ska komma från vindkraften. Notera att Storbritannien har väsentligen bättre vindförhållanden (starkare och mer uthålliga vindar) jämfört med Sverige och Tyskland. Trots detta konstaterar en utredning utförd av den brittiska ingenjörsvetenskapsakademien att kostnaden för vindkraft är nästan tre gånger högre per producerad kW än för kärnkraft räknat på en livscykelanalys, inklusive avfallshanteringen.

Den tyska och svenska kärnkraften borde naturligtvis inte avvecklas, utan istället bibehållas och utvecklas, om nu effekterna av den politiskt korrekta dogmen om växthuseffekten ska kunna minimeras.
Rapporten finns att ladda ner på:
http://www.vattenfall.de/www/trm_de/trm_de/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/17564

Vindkraft är en extremt dyr energi som tär på ekonomin och det blir mindre över för offentliga och privata intressen att energieffektivisera med.

I Sverige finns det potential för att spara bort energi motsvarande en kärnkraftsreaktor. Vi bör spara bort import av fossil energi i första hand istället för att avveckla kärnkraft.

Det åstadkommer vi ej bäst med vidkraft. Vindkraften kräver en fullskalig ersättningskälla och ett fullskaligt alternativt distributionsnät från ersättningskällorna. Fram till nu har ersättningskällan under högsäsongen för vårat energibehov varit fossil energi. Den kan ej regleras snabbt utan måste köras igång som beredskapskälla och producera konstant oavsett behoven. Eftersom energiutvining vid fossil eldning inte momentant kan generera ström direkt utan måste dras igång och stoppas under lång tid. Kärnkraft är bra och vattenkraft suveränt reglersmässigt.