Frågor till Statsrådsberedningen, Statsminister Fredrik Reinfeldt, ministrarna Anders Borg, Andreas Carlgren, Maud Olofsson. Är det dags att vakna?

Frågor till Statsrådsberedningen, Statsminister Fredrik Reinfeldt, ministrarna Anders Borg, Andreas Carlgren, Maud Olofsson. Är det dags att vakna?

Meddelande: Jag skrev till er den 15 jui 2007 och har fortfarande ej fått något svar. Jag skickar därför mitt e-mail på nytt.
Läs mitt bogginlägg den 15 juli och 14 augusti 2007 på www.s-info.se/stefan och besvara mina frågor enligt Förvaltningslagen §4 och §7. Studera länken till IEA:s mycket intressanta rapport om vår nära förestående oljebrist:
http://www.offnews.info/downloads/iea20070707.pdf
Är det ej dags att vakna? Bör det ej tas hänsyn till rapporten avseende energi, miljö, klimat och finanspolitiken? Det har nu gått över en månad sedan rapporten presenterades. Är den svenska regeringens ovärldskunskap och omvärldsbevakning så dålig att man ej uppmärksammat rapporten? Sverige är medlem i OECD och finansierar IEA som ska ge råd åt de 26 medlemsländerna. Varör lyssnar ej den Svenska regeringen till råden från IEA?
International Energy Association (IEA) rapporterade måndagen den 9 juli 2007 om oljebrist år 2010-2012 i rapporten "Medium Term Oil Market Report," som förutser den globala oljemarknaden de kommande fem åren, utan att det uppmärksammades bland politiker eller media i Sverige.
" increasing market tightness beyond 2010... the suply crunch"
Jag har avsiktligt avaktat med att skriva om rapporten för att se responsen bland svenska politiker och media först.
Responsen har uteblivit, trots focus på miljö, energi och klimathot i Almedalen. Ovärldsbevakningen och omvärldskunskapen bland politiker och media i Sverige är under all kritik.
I rapporten konstaterar man att:
"Despite four years of high oil prices, this report sees increasing market tightness beyond 2010 . . . It is possible that the supply crunch could be deferred - but not by much."
Rapporten är på 82 sidor med mycket intressanta tabeller och fakta. Den kan laddas ner i sin helhet från:
http://www.offnews.info/downloads/iea20070707.pdf
Det är ett välkommet avbrott för de illusionistiska projektioner som de tidigare har gjort under sin 30-åriga existens. Konsekvent prognostiserande att utbudet kan möta prognoserna oavsett efterfrågan.
Det är första gången IEA medger att de tvivlar på att utbudet kan möta efterfrågan.
I rapporten konstaterar de att:
Efterfrågan kommer att öka med 2,2 procent per år fram till år 2012, huvudsakligen driven av utvecklingsländernas konsumtion, som ökar tre gånger så fort som inom OECD. Bränslen till transportsektorn kommer att svara för den största efterfrågeökningen.
Länder som ej är med i OECD kommer att öka sin produktion från 50 mbpd idag till 52.5 mbpd år 2012, men tillskottet kommer huvudsakligen att komma från okonventionella källor som naturgas, tjärsands produktion och extra tung olja, kol till flytande bränsle och även biobränslen.
OPEC: s reservkapacitet kommer troligtvis att öka från 2.5 mbpd från 2007 till som mest 3.4 mbpd år 2009 och sedan minska till bara 1.5 mbpd (1.6% av efterfrågan) år 2012. Nästan allt kommer att behöva komma från Saudiarabien.
Minskningstakten oroar:
"Net oilfield decline rates average 4.6% annually for non-OPEC and 3.2% per year for OPEC crude. Aggregate levels mask much sharper declines in a 15-20% per annum range for mature producing areas and for many recent deepwater developments. All told, the forecast suggests the industry needs to generate 3.0 mb/d of new supply each year just to offset decline. Notwithstanding, above-ground supply risks are seen exceeding below-ground risks in the medium term."
Att starta nya projekt kostar pengar, brist på arbetskraft och materiel och geopolitiska problem kommer att fortsätta plåga världens oljeproduktion, så att utbudet kan få svårt att möta efterfrågan år 2010. Bristen på naturgas kan bli ännu värre.
Steve Andrews representerande Association for the Study of Peak Oil (ASPO) beskrev rapporten under veckan som att vi har tre problem "Three D problem": demand, depletion, and delays.
IEA skriver att globala efterfrågan kommer att vara 95 mbpd år 2012 från dagens 86 mbpd. Det ser ej hur vi kan möta efterfrågan. Det gör ej heller personer som jag har förtroende för, som den amerikanske investeringsbankiren Matthew Simmons och ASPO: s geologer. Vi kommer kanske att kunna producera 90-91 mbpd, men troligtvis inte mer. Om vi gör det når vi produktionstoppen 2010-2011.
Matthew Simmons har sagt att:
"There’s a "real risk" that gas pumps could run dry somewhere in this country this summer, due to our limited refining capacity (vilket även onämns i rapporten).
"It seems confirmed that we'll have shortages starting now, with the big crunch-and skyrocketing oil prices-just two to four years from now" sa Lawrence Eagles, chef för IEA: s Oil industry and markets division och att "The results of our analysis are quite strong. Either we need to have more supplies coming on stream or we need to have lower demand growth."
IEA konstaterar även att produktionstoppen "the peak" för konventionell olja utanför OPEC även om de själva inte säger det rätt ut:
"The concept of peak oil production and its timing are emotive subjekts which raise intense debate. Much rests on the definition of which segment of global oil production is deemed to be at or approaching peak. Certainly our forecast suggests that the non-OPEC, conventional crude component of global production appears, for now, to have reached an effective plateau, rather than a peak."
Omdefiniering av konventionell olja genom att även inkludera tjärsand, flytande bränsle från kol är att ställa sig i brygga och kalla toppen en platå istället för produktionstopp "peak".
Det finns gott om kapital inom oljeindustrin, men de investerar ej i nya projekt trots nya prisrekord och ökande efterfrågan. Om marknaden ej kan producera olja nu, när kan den det i så fall?
IEA har nu insett verkligheten och slutligen erkänt fel i tidigare förutsägelser (projektioner). De kanske inte kände till att de framförde en osanning.
Utvinningstoppen (peak) för kol kan infalla redan om 15 år enligt rapporten "Coal: Resources and Future Production av Energy Watch Group (EWG).
Slutsatsen i rapporten "Coal: Resources and Future Production" är att den gängse sanningen om att "kol varar i ett par hundra år till" är en myt.
Kolutvinningen kommer att bli svårare när den enkla utvinningen redan är gjord. Kol som är lönsamt att bryta vid nuvarande pris minskar snabbt.
90% av kolet finns i en handfull länder: USA, Ryssland, Indien, Kina, Australien och Sydafrika.
Kolmarknaderna är till största delen lokala, infrastruktur för global hantering saknas nästan helt.
Rapporten varnar för att Peak Coal kan infalla redan om 15 år. Det är försvårande för de kolentusiaster som vill planera för kolbaserad energiförsörjning (värme, el, syntetisk diesel medmera.) i den post-Peak Oil-epok som vi kanske redan befinner oss i.
Uranpriset har stigit med mer än 1250 procent på midre än 5 år, uranbrist väntas mycket snart.
Efter kalla kriget hade Sovjetunionen 25 000 kärnvapen att skrota. Det högt berikade uranet i stridspetsarna blev till bränsle i kärnkraftverk över hela världen.
Det ögonblickliga tillskottet av högt berikat uran ett stopp av utforskningen av ny fyndigheter. Priserna föll till olönsamma brytningsnivåer under tidigt 1990-tal.
Idag är lagren av uran från sovjetiska kärnvapen i det närmaste borta, samtidigt som efterfrågan väntas öka kraftigt. Det finns för närvarande 440 aktiva kärnreaktorer i världen. 2006 producerade urangruvorna bara 48 000 ton av totalt. 78 000 ton som användes som bränsle i kärnkraftverken (merparten av skillnaden kom från skrotade kärnvapen). År 2008 kommer efterfrågan att vara större än utbudet med 32 000 Pounds.
Trots det katastrofala gapet mellan utbud och efterfrågan byggs 28 nya kärnkraftverk i världen, ytterligare 62 är planerade och 158 är förslagna under de närmaste 20 åren.
Olikt, kol, olja, gas och övrig energi har priset på uran absolut ingen effekt på efterfrågan. Det finns inget substitut för uran.
Översvämningen av Cigarr Lake i Saskatchewan, Kanada lamslår värdens största outvecklade urangruva som har stängts av världens största uranproducent Cameco.
Läs rapporten från 1 maj 2007 från Cameco:
http://www.cameco.com/common/pdfs/media_gateway/news/Shaft%202-Responses_and_TapRoot.pdf
Det inträffade kan få uranpriset att passera 200 USD/Pound innan årsskiftet. Gruvan som förväntats svara för 10 procent av den framtida urantillförseln riskerar att aldrig öppnas.
Historisk prisutveckling:
http://www.cameco.com/investor_relations/ux_history/
Hur katastrofal är det för uranmarknaden?
Det är närmast jämförbara katastrofen är oljekrisen 1973. För att sätta in det i perspektiv är det jämförbart med att 8.4 miljon fat olja skulle försvinna från marknaden per dag. Det motsvar nästan vad Saudiarabien producerar per dag.
Jag väntar fortfarande på svar på mina frågor som jag ställde den 10 oktober 2006. Det har nu gått över 10 månader. Det är ett brott mot förvaltningslagen 4 och 7 §§. Om jag ej får svar innan den 10 oktober 2007 kommer jag att vidtaga rättsliga åtgärder.

Jag vill även ha svar på frågorna nedan enligt Förvaltningslagen 4 och 7 §§.
1. Är Oljekommissionens rapport och målsättningar praktiskt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara?
2. Är etanol som biobränsle en vinst för miljön?
3. Handlingsprorammet bygger på Oljekommisionens slutsatser som felaktigt förutsätter att framställningen av bioenergi har fri tillgång till fossilt bränsle, vilket är orealistiskt eller vad tycker ni?
4. Har ni läst rapporten "Lantbruket som energiproducent – en realistisk möjlighet? från SLU – Sveriges lantbruks universitet författad av Torbjörn Rydberg, Centrum för uthålligt lantbruk och Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU och Andrew Haden, Institutionen för landsbygdsutveckling och agroekologi, SLU?
5. De hävdar med fog att biobränslen är en oframkomlig väg för att ersätta oljan. Fossila bränslen är effektivare att använda till annat än att "odla" etanol, rapsolja mm. "Ofördelaktiga energikvoter (energi ut/energi in) för biobränslen är inte ovanliga när noggranna beräkningar genomförs och de större skalorna tas med i beräkningarna. Det betyder att biobränslen inte kan betraktas som en energikälla för samhället." Rapporten vekar tyvärr ej ha fått någon större spridning trots att den äldsta versionen är från november 2005. Kanske beroende på att den är lite krävande att sätta sig in i trots (eller tack vare) att den bara är fem sidor lång inklusive källhänvisningar. Rapporten finns som pdf på min hemsida
www.s-info.se/stefan
Vad anser ni sakkunniga?
6. Bör SLU vara där man är bäst lämpad i landet att bedöma rimligheten av en biologisk energiproduktion?
7. SLU kommer fram till att biobränsle i stort sett kräver lika mycket energi i framställning, som det ger tillbaka är det då rätt att göra en sådan omställning?
8. Den felaktiga föreställningen att bioetanol kan vara ett alternativ till oljan, har uppstått eftersom man i dagens Sverige förutsätter att framställningen har fri tillgång till fossilt bränsle (diesel) i skogen, i produktion och distribution. Om de stegen räknas in blir bioetanol ett helt orimligt alternativ vilket framgår SLU:s rapporter. Vad tycker ni sakkunniga?
9. Är det inte mycket förvånande att den sakkunniga expertis som anlitats i rapporten inte känner till detta grundläggande faktum?
10. Varför har de ej gått djupare in på konsekvenserna av de enorma odlingsarealer som kommer att krävas för denna radikala omställning?
11. Är alla överväganden som framförs i Oljekommissinsrapport helt meningslösa och utan verklighetsanknytning utan de förutsättningarna?
12. Är det en illusion att vi skall kunna fortsätta ungefär som tidigare, genom den växling av drivmedel som föreslås?
13. Bör vi inte istället inse den svaga ställning Sverige har i ett internationellt perspektiv i närkampen på jordens resterande oljereserver startar?
14. I dag kostar bensin 11 kr/litern. Hur skall Sverige fungera, när den kostar 100 kr?
15. Är det i den situationen enbart terapi att framställa etanol för att kompensera oss eftersom det inte ger något nettotillskott till energiförsörjningen?
16. Bör inte fokus riktas åt ett helt annat håll för att säkra tillgången på energi i en mycket snar framtid?
17. Är Oljekommissionens rapport därför direkt vilseledande och farlig?
18. Det är ett politiskt-psykologiskt dilemma att ingen vill se det som är obehagligt?
19. Oljekommissionen har i sin rapport ej tagit problemen med Peak Oil på allvar. Oljeproduktionen kommer om några år inte längre att kunna öka i takt med efterfrågan. Varför har Oljekommisionen ej tagit Peak Oil på allvar?
20. I stället för att förbereda för en oundviklig nedgång och undvika en samhällskollaps så har kommissionen studerat olika tekniska sätt att komma ur knipan som om problemet skulle vara lokalt och tillfälligt. Är det inte globalt problem?
21. Rapporten anlägger ett strikt Svenskt perspektiv av nationalförsörjningskaraktär och berör omvärldsfaktorer ytligt och i förbigående på sidan
22. Sverige är mycket omvärldsberoende och kommer att påverkas mycket om våra viktigare handelspartners drabbas av ekonomiska och tekniska problem till följd av kraftigt höjda priser och minskad tillgång på olja och gas eller hur?
23. En svaghet är den totala frånvaron av riskanalyser. Inga som helst risker för drastiska och påtvingade förändringar berörs överhuvudtaget och inga av de egna slutsatserna uttrycker någon som helst osäkerhet. Varör finns det inga riskanalyser?
24. Ytterst få konkreta åtgärdsförslag presenteras. Meningen på sidan 11 är på något sätt karaktäristisk för hela rapporten:
Våra åtgärdsförslag innebär en omfattande utmaning för hela samhället. De kräver inte minst ett stort mått av förtroendefull samverkan mellan politik, näringsliv och forskning. Vi vill peka på att vår kommission i sig själv är ett uttryck för just en sådan bred samsyn. Till syvende och sist behövs stöd och engagemang från var och en av oss, som medborgare och konsument i vardagen. Varför presenteras inga konkreta förslag?
25. Det är typiskt att man vill inrätta något slags "råd" eller "centrum" för energieffektivisering. Varför inte arbeta med de existerande forskningsråden, högskolorna och myndigheterna?
26. Det finns inte en minsta antydning om att stadsplaneringen bör förändras så att fler människor kan gå och cykla till arbete, skolor och affärer. På sidan 26 nämns att "Staten bör stödja pilotprojekt för transportsnål stadsplanering och kollektivtrafik..." Behöver inte stadspalneringen förändras?
27. På sidan 19 tar man upp "bonussystem för samåkning". Samåkning ger ju direkta bonuseffekter i sig och det är oklart hur kommissionen tänker sig ytterligare bonusar?
28. Man nämner hampa som energigröda på sid. 26, men det är också på det enda stället det nämns. Inga data eller beräkningar presenteras. Det finns ju en hel del som tyder på att hampa är oslagbar som energigröda och det hade varit bra om det presenterats lite siffor här. Varför presenteras inte ett sådant underlag?
29. En antydan till skalbarhetsberäkningar börjar man hitta på sidan 28, men de kommenteras inte speciellt och man gör mycket modiga antaganden som sträcker sig 44 år framåt i tiden. Hur kan man göra det?
30. Nettodrivmedelsutbytestabellen på sidan 34 är ett akademiskt hopkok från Pål Börjesson, byggd mer på förhoppningar än verkliga fakta. Bör de inte bygga på fakta?
31. Det är svårt att se hur några av rapportens visioner skall omsättas från ord till handling. Rapporten ger inga hänvisningar om hur olika beslutsprocesser skall påverkas. Behövs det inga?
32. Varför är Oljekommissionens rapport och målsättningar ej praktiskt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara?
33. Är det inte viktigt med trovärdighet när man beskriver vårt oljeberoende och framtida energipolitik som styr vår samhällsbyggnad, näringsliv och välfärd?
34. Redan nu har oljan för uppvärmning i hög grad ersatts med biobränsle. När oljan blir allt dyrare prioriteras den kvarvarande oljan till de användningsområden där det är svårast att hitta billig ersättning. Svårast blir det att i stor skala hitta ersättning för de oljebaserade flytande drivmedlen.
Vad ska vi ersätta de olebaserade flytande drvmedlen med?
35. Kan livsmedelsystemets eget drivmedelsbehov täckas?
36. För att täcka livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov i Sverige skulle 38 procent eller 23 procent vid biogas av Sveriges åkermark som är 2,6 miljoner hektar behöva upplåtas för produktion av drivmedel, mark som nu används till livsmedelsproduktion. Vi skulle behöva återta den cirka 1,1 miljon hektar åkermark som lagts ner sedan toppåret 1927, enligt Sveriges Nationalatlas 1990b. Det skulle minska arealen skog med motsvarande yta, och fortfarande bara räcka för att täcka livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov. För att täcka enbart jordbrukets eget behov skulle 13 procent av åkermarken behöva avsättas för drivmedelsproduktion vid RME/etanol eller 8 procent vid biogas. Alternativt skulle 340 000 vid biogas 200 000 nya hektar behöva tillkomma. Om vi använder trädad åkermark och/eller minskar odlingen av fodergrödor och därmed vår köttkonsumtion skulle mark teoretiskt kunna göras tillgänglig för jordbruket att producera sitt eget drivmedel. Vid ekologisk produktion skulle arealbehovet vara avsevärt större. Även om vi lyckas göra dessa omprioriteringar kan vi av andra skäl inte odla mer än cirka 180 000-200 000 hektar raps i Sverige. Dels begränsas rapsodlingarna klimatmässigt och jordmånsmässigt till de södra delarna av landet. Dels bör man inte odla raps oftare än vart femte till sjunde år för att förebygga växtföljdssjukdomar.
Slutsatsen blir att inte ens jordbrukets eget drivmedelsbehov kan täckas av RME från åkermark eller kan det?
37. Är det realistiskt att poroducera andra drivmedel än biogas från åkermark?
38. Förklaringen till det stora arealbehovet för framställning av drivmedel från åkermark är att vi här försöker ersätta ett bränsle som producerats under geologisk tid och under mycket speciella omständigheter (högt tryck och temperatur) med bränslen som ska produceras på kort tid och direkt ur de glesa primära energikällorna. Varför är arealbehovet så stort?
39. Det finns idag ingen större produktion av flytande bränsle ur skogsråvara i kommersiell skala. Erfarenheter från försök indikerar att dimetyleter (DME) kan vara ett lovande alternativ till diesel. DME framställs genom förgasning av träfibrer och genom syntetisering av gasen till diesel. Även etanol (som ersättning för bensin) går att framställa ur skogsråvara. Uppskattningsvis skulle det räcka med cirka 3,7 procent av den svenska skogsarealen för att göra skogssektorn självförsörjande med drivmedel. Drivmedelsbehovet för transporten av skogsprodukterna när de lämnar sågverk och pappersbruk inte är medräknat. Ej heller energiåtgången för att bygga, underhålla och driva de anläggningar som omvandlar skogsråvaran till DME respektive etanol, och energiåtgången för transport och lagring etc. före och efter konverteringen.
Kan skogssektorn göras självförsörjande med drivmedel från skogsbaserad råvara?
40. Arealbehovet för att ersätta all konsumtion av bensin och diesel med alternativ från åker visar att uppskattningsvis 6,3 miljoner alternativt 4,2 miljoner hektar skulle behövas för att framställa ersättning till dagens svenska konsumtion av diesel och bensin med drivmedel från åkern. Även om arealbehovet i absoluta tal är mindre på åkern än i skogen (15,1 miljoner hektar) så betyder 6,3 miljoner hektar nästan dubbelt så mycket åker som odlades under toppåret 1927(3,7 miljoner hektar).Är det möjligt att ersätta vår konsumtion av bensin och diesel med bioenergi från våra åkrar?
41. Låter vi skogen stå för hela drivmedelsproduktionen skulle nästan 80 procent av de årliga avverkningarna åtgå till drivmedelsproduktion, om vi vill ersätta hela dagens svenska drivmedelskonsumtion med DME och etanol från skogen, med känd teknik. I ett sådant scenario blir det inte mycket skog kvar för att täcka vårt behov av uppvärmning, papper och byggnadsmaterial vilket 99 procent av skogsråvaran idag används till.
Är det möjligt att ersätta vår konsumtion av bensin och diesel med bioenergi från våra skogar?
42. Sveriges skogar ger bidrag till både bytesbalansen och inhemsk energiförsörjning. Sveriges exportinkomster från skogsrelaterade produkter var år 2004, 110 miljarder kronor. Den totala produktiva skogsarealen är 22 700 000 hektar, med en årlig tillväxt av 104 000 000 kubikmeter (Skogsstyrelsen 2004). Totalt 85 procent av den årliga tillväxten avverkas och används till sågtimmer 40 %, massaved 30 %, GROT 22 %, ved 7 % och övrigt 1 %. Den skördade veden (7 procent) är inte skogens enda bidrag till Sveriges energiförsörjning. Inom skogssektorn används restprodukter från skogen för att generera el och värme, vilket gör att sektorn är självförsörjande på energi för industriella processer och även kan leverera energi till samhället, t.ex. via fjärrvärmesystemen. Så mycket som 40 procent av allt rundvirke används redan idag för att producera värme och el i form av spillvärme och brännbara restprodukter från pappersbruk och sågverk.Hur används Sveriges skogar idag och vad betyder de ekonomiskt för Sverige?
43. Skogsbruket använder idag fossila drivmedel vid plantproduktion, skogsskötsel, avverkning och för transporten från skogen till massaindustrin, respektive sågverken. Transporten från skogen till industrin utgör hela 25 procent av det totala landbaserade transportarbetet i Sverige räknat som ton/km. Idag finns ingen storskalig tillverkning av drivmedel från skogen, vilket innebär att skogssektorn är beroende av de fossila bränslena.Hur mycket fossila bränslen använder skogsbruket idag?
44. Den direkta drivmedelsförbrukningen för drivmedelsproduktion inom jordbruket kan uppskattas till 6 procent medan den inom skogsbruket ligger omkring 3 procent av drivmedelsskörden. Det saknas uppgifter om de indirekta energi- och resursbehoven för att i stor skala konvertera biomassan till flytande bränsle. Det gör att man inte kan säga hur eller ens om det skulle fungera om hela systemet för drivmedelsproduktion från den gröna sektorn drevs på eget bränsle. Uppgifterna är särskilt bristfälliga när det gäller DME ur skogsråvara. Livcykelsanalyser visar på vitt skilda energinetton. Variationen i resultaten beror dels på vilken produktionsskala man har antagit, dels hur man valt att allokera för restprodukter.Kan den gröna sektorn (jordbruket och skogsbruket) drivas med eget bränsle?
45.Det är viktigt att notera att el, olja, gas, RME/DME, etanol, fast ved, raps och vete är olika produkter med mycket olika karaktär och kvalitet. Förutom skillnaden i förnybara/icke förnybara har energibärarna olika energidensitet (J/kg och J/m3). De har olika förmåga att omvandla sitt energiinnehåll till mekaniskt arbete (exergi). De är olika energikrävande att konvertera exempelvis från fast till flytande, har olika egenskaper vid lagring och transport (jämför t.ex. pipelines för gas, elledningar och timmerbilar), är olika rena och är olika riskfyllda att framställa och använda. I beräkningarna ovan har inte korrigerats för dessa kvalitativa skillnader.Vilka är skillnaderna i karaktär och kvalitet på energibärarna?
46. Ett skifte från olja till biomassa är en mycket stor utmaning. Vi står inför allvarlig konkurrens om markresursen. 80 procent av den årliga avverkningen skulle åtgå om vi skulle ersätta alla fossila drivmedel med drivmedel från skogen. Tar vi med de indirekta flödena (energiåtgång för att framställa insatsvaror i alla led bakåt i kedjan) blir arealbehovet minst tre gånger större. Ur ett energiperspektiv skulle det alltså åtgå mer än dubbelt så mycket skog som det avverkas idag i Sverige, för att täcka råvarubehovet till dagens drivmedelskonsumtion. Vad innebär ett skifte från olja till biomassa?
47.För att kunna täcka den totala oljeimporten med skogsråvara skulle vi behöva trefaldiga vår skogsareal och då kvarstår fortfarande att täcka de behov som vi idag använder skogen till (ved, timmer och papper). Genom att inkludera de indirekta energiflödena ger energianalysen oss en indikation över kostnaderna att upprätthålla vårt ekonomiska system och vår livsstil.Vad skulle det innebära för vårt samhälle?
48. Istället för att som idag optimera våra resurser kring en miljöförstörande, men mycket koncentrerad lagerresurs som ger samhällsekonomin mycket stor drivkraft, skulle ett bioenergidrivet samhälle innebära ett samhälle som optimerar sina resurser kring en ren men gles fondresurs som ger betydligt lägre ekonomisk drivkraft.
Stämmer analysen skulle vår livsstil och vår energiförbrukning behöva förändras radikalt. Vad skulle vara skillnaden i jämförelse med samhället idag?
49. Varför tala ni inte om för svenska folket att grunden för välfärden i Sverige och vår omvärld under de senaste 150 åren håller på och sinar samt att en omställning kommer att innebära ett helt annat sätt att leva på?

P.S
På min politiska hemsida:
www.s-info.se/stefan under mina visioner, mina dokument blogg finns det ytterligare material.

Kommentar av Kennedy Karlsson - 17 augusti 08:30, 2007

Efter en sådan bredsida är det bara att ropa - Markera!

(förstås bara av de som gjort värnplikt)

Stefan A. Johansson: Jag har fått följande svar från Näringsdepartementet nedan på frågor ställda till Miljödepartementet och Näringsdepartementet.

Det märks att de har noll koll om en nära förestående energikris och ej heller om sina skyldigheter som myndigheter att besvara frågor från allmänheten.

Departementen är myndigheter och det är även Regeringskanslitet. Departementssekreterare Axel Peterson på Näringsdepartementet utgör en del av en myndighet och är skyldig svara på frågor från allmänheten.

Förvaltningslagen ger enskildarätt att få upplysningar om verksamheten vid statliga myndigheter, i det här fallet Regeringskansliet och departementen. Vilket även gäller för Näringsdepartementet och Miljödepartementet vilka jag ställt frågorna till.

Vilka rättigheter och skyldigheter innebär Förvaltningslagen 4 och 7 §§ och vilken påföljd kan det bli?

4 §, tredje stycket: Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.

7 § : Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.

Brottsbalken, 20 kap, 1 §: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

från registrator@enterprise.ministry.se
till stefanajohansson@gmail.com
datum 2007-aug-17 10:46
ämne 2007/6727/Brev
skickad av enterprise.ministry.se
REGERINGSKANSLIET
Näringsdepartementet
Departementssekreterare Axel Peterson
2007/6727/Brev
Hej Stefan!
Jag vill på miljöminister Andreas Carlgrens och näringsminister Maud Olofssons vägnar tacka för dina brev, där du uppmanar statsråden att läsa inläggen i din blogg samt ställer 49 omfattande frågor som du vill att statsråden ska besvara.
Jag skriver nu för att berätta att dina brev har mottagits av departementet och att de skickats för kännedom till statsråden. Däremot måste jag göra dig besviken vad gäller svar på dina frågor. Departementet tar dagligen emot förfrågningar från allmänheten. Då de är av omfattande karaktär har varken statsråd eller tjänstemän på departementet möjlighet att besvara alla. Är du intresserad av regeringens energi- och miljöpolitik vill jag därför rekommendera ett besök på regeringens webbplats: http://www.regeringen.se
Stockholm i augusti 2007
Med vänlig hälsning
Axel Peterson
-------------------------------------------------------------------------
Postadress: 103 33 Stockholm
Besöksadress: Jakobsgatan 26
Telefonväxel: 08-405 10 00
E-post: registrator@enterprise.ministry.se
Webb: http://www.regeringen.se/naring

Jag kommer att anmäla Miljödepartementet och Näringsdepartementet för brott mot Förvaltningslagen 4 och 7 §§.

Kommentar av Kennedy Karlsson - 19 augusti 08:12, 2007

Naturligvis bra med en anmälan. Ditt syfte är gott - att få upp ögonen för energifrågan hos makthavarna.
Att avfärda en medborgares iniativ så lättvindigt som här gjorts ska bekämpas.

Kommentar av Roger Persson - 5 oktober 17:04, 2007

Fråga nummer 14. I dag kostar bensin 11 kr/litern. Hur skall Sverige fungera, när den kostar 100 kr?
.. är bara ett exempel på en fråga som i stort sett är omöjligt att besvara. Jag är säker på att man kan extrapolera vissa data in absurdum men vad hade du förväntat dig för svar?

Du känner inte att du kan ha tolkat förvaltningslagen lite väl extensivt när du gör din anmälan. Personligen tycker jag att det inte bara gränsar till rättshaverism utan även går över gränsen. Naturligtvis skall enskilda få svar men om fler skickar in liknande brev som ditt skulle ingen myndighet kunna hantera brevsvar utan orimliga väntetider.

Det är viktiga frågor som du tar upp men det är synd att du framstår som svårt labil när du reagerar på ditt svar som i alla fall jag finner rimligt. För övrigt lyder inte RK under förvaltningslagen.
Med vänliga hälsningar
Roger

Stefan A. Johansson: Jag hade förväntat mig ett svar på fråga 14, som visade på insikt om att vi måste ändra och ställa om vårt sätt att leva här och nu innan det är för sent.

Jag har ej tolkat förvaltningslagen för extensivt.

Statsrådsberedningen ligger under Regeringskansliet och omfattas av förvaltningslagen, vilket framgår av svaret från Joel Malmqvist nedan tidigare sakkunnig till Göran Persson.

Datum: 2006-sep-12 14:09

Ämne: SB2006/5168

Bäste Stefan,

På statsminister Göran Perssons vägnar vill jag tacka för att du ånyo skrivit till honom den 9 och den 11 september med frågor som rör Oljekommissionens rapport. Jag har fått i uppdrag att ge dig ett svar.

Förvaltningslagen ger enskilda rätt att få upplysningar om verksamheten vid statliga myndigheter, i det här fallet Regeringskansliet. Sådana upplysningar fick du i det svar till dig som jag skickade med e-post till dig den 5 juli. Lagen ger dock ingen rätt att du ska få ett personligt svar av statsministern.

Har du ytterligare frågor och synpunkter på frågor som rör energi, utsläpp av koldioxid och omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle föreslår jag att du kontaktar Miljödepartementet. Kontaktuppgifter hittar du på regeringens hemsida, http://www.regeringen.se.

Med vänlig hälsning,

Joel Malmqvist
Politiskt sakkunnig
Statsrådsberedningen

Jag har inte gjort någon anmälan ännu, men det kommer en sådan. Jag vill sätta in stöten mot alliansregeringen vid det rätta tillfället.

Datum: 2006-jul-05 13:09

Ämne: SB2006/5168

Lämna din kommentar på inlägget

Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)

KOMMENTAR PÅ INLÄGGET

Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:

ej undertecknade med förnamn och efternamn
kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
innebär brott mot tystnadsplikten
uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen

Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:

du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn

Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.