Tvärt emot vad många tror orsakar skövlingen av skog mycket mer utsläpp växthusgaser än bilar och flygplan. Problemet har länge varit dolt, men har på sistone lyfts upp.

En beräkning i en rapport från Världsbanken visar att Indonesien och Brasilien, som inte brukar räknas bland de största utsläppsländerna, i realiteten ligger trea och fyra i utsläppsligan efter Kina och USA när avskogningen, både den legala och den illegala räknats in.

Det har plötsligt lett till att avskogningen i u-länderna förts upp högt på dagordningen. Vid de kommande internationella klimatförhandlingarna inom Kyotoavtalet på Bali i december kommer den för första gången att bli en huvudfråga.
Enligt de beräkningar som IPCC gjort svarar avskogningen globalt för cirka 20 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Endast energisektorn svarar för för en högre andel, cirka 24 procent.

Utsläppen från transportsektorn, industrin och jordbruket ligger betydligt lägre med cirka 14 procent vardera. Flyget, som ofta nämns som en viktig utsläppskälla av växthusgaser svarar bara för drygt 2 procent.

Varje dygn medför skogsskövlingen lika stora utsläpp som åtta miljoner människor åstadkommer när de flyger från London till New York.

Från 2000 till 2005 försvann 15.000 kvadratkilometer regnskog årligen i Indonesien. Totalt beräknas detta ha lett till utsläpp i storleksordningen 2,5 miljarder ton koldioxid per år.
Motsvarande siffra för Brasilien var 1,4 miljarder ton.
De samlade utsläppen för hela världen från skogsskövlingen är cirka sju miljarder ton per år. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges totala utsläpp är cirka 67 miljoner ton årligen.
Så varför har inte problemet lyfts upp förrän nu? Orsakerna är flera, men som så ofta beror det på en mix av politik och vetenskap.

Det är svårt att beräkna utsläppen från avskogningen rent vetenskapligt. Frågan har under lång tid blockerats av bland annat Brasilien. För ett par år sedan tog ett par u-länder, Papua Nya Guinea och Costa Rica, själva upp problemet på ett möte. Det öppnade upp blockeringen.

U-länderna hopas på att få ekonomiskt stöd av den rika världen för att skydda sina skogar. Eventuellt genom någon form av handelssystem där skogsbevarande byts mot utsläpp i industrivärlden.

Efterfrågan på bioenergi i klimatpolitikens spår växer snabbt i hela världen. vilket redan har ressulterat i att regnskogar fällts för att bereda plats för bioenergiodlingar. I ivern att rädda klimatet har man bara gjort saken ännu värre.

Träd, liksom andra växter, absorberar koldioxid via fotosyntesen. När träden huggs eller bränns ned frigörs kol som tillsammans med syret i luften bildar ny koldioxid. När träden inte ersätts med nya träd, ackumuleras koldioxiden i atmosfären. Om avskogningen i u-länderna kunde hejdas skulle de globala utsläppen av koldioxid minska med cirka 6,7 miljarder ton.