Hej Stefan! Tack för ditt mail till Mona Sahlin.
Grattis Mona till förtoendet som partiordförande! Trovärdighet och tillit är något man förtjänar. Du får således Studera min motioner till socialdemokratiska distriktskongressen som finns på min hemsida och blogg, samt fakta om klimathot eller ennaturlig variation
- Visa citerad text - To: registrator@sustainable.ministry.se verklighetsanknytning utan de förutsättningarna? samhällsbyggnad, näringsliv och välfärd?
38. Är det realistiskt att producera andra drivmedel än biogas från åkermark? 39. Förklaringen till det stora arealbehovet för framställning av drivmedel från åkermark är att vi här försöker ersätta ett bränsle som producerats under geologisk tid och under mycket speciella omständigheter (högt tryck och temperatur) med bränslen som ska produceras på kort tid och direkt ur de glesa primära energikällorna. Varför är arealbehovet så stort? 40. Det finns idag ingen större produktion av flytande bränsle ur skogsråvara i kommersiell skala. Erfarenheter från försök indikerar att dimetyleter (DME) kan vara ett lovande alternativ till diesel. DME framställs genom förgasning av träfibrer och genom syntetisering av gasen till diesel. Även etanol (som ersättning för bensin) går att framställa ur skogsråvara. Uppskattningsvis skulle det räcka med cirka 3,7 procent av den svenska skogsarealen för att göra skogssektorn självförsörjande med drivmedel. Drivmedelsbehovet för transporten av skogsprodukterna när de lämnar sågverk och pappersbruk inte är medräknat. Ej heller energiåtgången för att bygga, underhålla och driva de anläggningar som omvandlar skogsråvaran till DME respektive etanol, och energiåtgången för transport och lagring etc. före och efter konverteringen. Kan skogssektorn göras självförsörjande med drivmedel från skogsbaserad råvara? 41. Arealbehovet för att ersätta all konsumtion av bensin och diesel med alternativ från åker visar att uppskattningsvis 6,3 miljoner alternativt 4,2 miljoner hektar skulle behövas för att framställa ersättning till dagens svenska konsumtion av diesel och bensin med drivmedel från åkern. Även om arealbehovet i absoluta tal är mindre på åkern än i skogen (15,1 miljoner hektar) så betyder 6,3 miljoner hektar nästan dubbelt så mycket åker som odlades under toppåret 1927(3,7 miljoner hektar).Är det möjligt att ersätta vår konsumtion av bensin och diesel med bioenergi från våra åkrar? 42. Låter vi skogen stå för hela drivmedelsproduktionen skulle nästan 80 procent av de årliga avverkningarna åtgå till drivmedelsproduktion, om vi vill ersätta hela dagens svenska drivmedelskonsumtion med DME och etanol från skogen, med känd teknik. I ett sådant scenario blir det inte mycket skog kvar för att täcka vårt behov av uppvärmning, papper och byggnadsmaterial vilket 99 procent av skogsråvaran idag används till. Är det möjligt att ersätta vår konsumtion av bensin och diesel med bioenergi från våra skogar? 43. Sveriges skogar ger bidrag till både bytesbalansen och inhemsk energiförsörjning. Sveriges exportinkomster från skogsrelaterade produkter var år 2004, 110 miljarder kronor. Den totala produktiva skogsarealen är 22 700 000 hektar, med en årlig tillväxt av 104 000 000 kubikmeter (Skogsstyrelsen 2004). Totalt 85 procent av den årliga tillväxten avverkas och används till sågtimmer 40 %, massaved 30 %, GROT 22 %, ved 7 % och övrigt 1 %. Den skördade veden (7 procent) är inte skogens enda bidrag till Sveriges energiförsörjning. Inom skogssektorn används restprodukter från skogen för att generera el och värme, vilket gör att sektorn är självförsörjande på energi för industriella processer och även kan leverera energi till samhället, t.ex. via fjärrvärmesystemen. Så mycket som 40 procent av allt rundvirke används redan idag för att producera värme och el i form av spillvärme och brännbara restprodukter från pappersbruk och sågverk. Hur används Sveriges skogar idag och vad betyder de ekonomiskt för Sverige? 44. Skogsbruket använder idag fossila drivmedel vid plantproduktion, skogsskötsel, avverkning och för transporten från skogen till massaindustrin, respektive sågverken. Transporten från skogen till industrin utgör hela 25 procent av det totala landbaserade transportarbetet i Sverige räknat som ton/km. Idag finns ingen storskalig tillverkning av drivmedel från skogen, vilket innebär att skogssektorn är beroende av de fossila bränslena.Hur mycket fossila bränslen använder skogsbruket idag? 45. Den direkta drivmedelsförbrukningen för drivmedelsproduktion inom jordbruket kan uppskattas till 6 procent medan den inom skogsbruket ligger omkring 3 procent av drivmedelsskörden. Det saknas uppgifter om de indirekta energi- och resursbehoven för att i stor skala konvertera biomassan till flytande bränsle. Det gör att man inte kan säga hur eller ens om det skulle fungera om hela systemet för drivmedelsproduktion från den gröna sektorn drevs på eget bränsle. Uppgifterna är särskilt bristfälliga när det gäller DME ur skogsråvara. Livcykelsanalyser visar på vitt skilda energinetton. Variationen i resultaten beror dels på vilken produktionsskala man har antagit, dels hur man valt att allokera för restprodukter.Kan den gröna sektorn (jordbruket och skogsbruket) drivas med eget bränsle? 46.Det är viktigt att notera att el, olja, gas, RME/DME, etanol, fast ved, raps och vete är olika produkter med mycket olika karaktär och kvalitet. Förutom skillnaden i förnybara/icke förnybara har energibärarna olika energidensitet (J/kg och J/m3). De har olika förmåga att omvandla sitt energiinnehåll till mekaniskt arbete (exergi). De är olika energikrävande att konvertera exempelvis från fast till flytande, har olika egenskaper vid lagring och transport (jämför t.ex. pipelines för gas, elledningar och timmerbilar), är olika rena och är olika riskfyllda att framställa och använda. I beräkningarna ovan har inte korrigerats för dessa kvalitativa skillnader.Vilka är skillnaderna i karaktär och kvalitet på energibärarna? 47. Ett skifte från olja till biomassa är en mycket stor utmaning. Vi står inför allvarlig konkurrens om markresursen. 80 procent av den årliga avverkningen skulle åtgå om vi skulle ersätta alla fossila drivmedel med drivmedel från skogen. Tar vi med de indirekta flödena (energiåtgång för att framställa insatsvaror i alla led bakåt i kedjan) blir arealbehovet minst tre gånger större. Ur ett energiperspektiv skulle det alltså åtgå mer än dubbelt så mycket skog som det avverkas idag i Sverige, för att täcka råvarubehovet till dagens drivmedelskonsumtion. Vad innebär ett skifte från olja till biomassa? 48.För att kunna täcka den totala oljeimporten med skogsråvara skulle vi behöva trefaldiga vår skogsareal och då kvarstår fortfarande att täcka de behov som vi idag använder skogen till (ved, timmer och papper). Genom att inkludera de indirekta energiflödena ger energianalysen oss en indikation över kostnaderna att upprätthålla vårt ekonomiska system och vår livsstil.Vad skulle det innebära för vårt samhälle? 49. Istället för att som idag optimera våra resurser kring en miljöförstörande, men mycket koncentrerad lagerresurs som ger samhällsekonomin mycket stor drivkraft, skulle ett bioenergidrivet samhälle innebära ett samhälle som optimerar sina resurser kring en ren men gles fondresurs som ger betydligt lägre ekonomisk drivkraft. Stämmer analysen skulle vår livsstil och vår energiförbrukning behöva förändras radikalt. Vad skulle vara skillnaden i jämförelse med samhället idag? 50. Varför tala ni inte om för svenska folket att grunden för välfärden i Sverige och vår omvärld under de senaste 15 0 åren håller på och sinar samt att en omställning kommer att innebära ett helt annat sätt att leva på? Stefan A. Johansson Reali(s)t Södra Stenbocksgatan 104 B 252 44 Helsingborg 042 13 72 50 0737 59 81 60 P.S På min politiska hemsida: www.s-info.se/stefan under mina visioner och mina dokument finns ytterligare material. Nedan följer min kommunikation med dig Mona Sahlin. Hej Mona, Tack för ditt e-mail angående målet om ett oljeoberoende samhälle år 2020. Du besvarar inte min fråga "Oljan ska vara borta från Sverige år 2020", men hur?" Jag väntar fortfarande på svar på om "Är etanol som biobränsle en vinst för miljön?" Bioenergin räcker inte till för att ersätta fossila bränslena olja och gas som framgår av mitt brev! 2004 var den sammanlagda bruttoenergitillförseln 647 TWh fördelad på 205 TWh olja och oljeprodukter, 110 TWh biobränsle, 60 TWh el ifrån vattenkraft, 75 TWh el ifrån kärnkraft, 30 TWh kol och koks, 9 TWh naturgas, 6 TWh värme ifrån värmepumpar, 0,8 TWh vindkraft. Omvandlingsförlusterna vid kärnkraften var 152 TWh. Sverige nettoexporterade 2 TWh el. Vattenkraften producerade mindre än normala 65 TWh. Kärnkraften hade rekordhög produktion. 205 TWh olja och oljeprodukter ska ersättas med förnybara energikällor. Av ekologiska och ekonomiska skäl bedöms 22 TWh vara möjligt att tillvarata av skogsavfallet i våra skogar. Med restriktioner för områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår. Vattenkraftspotentialen uppgår till 200 TWh/år i Sverige, varav tekniskt utbyggbar vattenkraft är 130 TWh/år. Ekonomiskt utbyggnadsvärd vattenkraft uppskattas till 95 TWh/år. En utbyggnad skulle ge ytterligare 35 TWh. Det är tillsammans 89 TWh. Det fattas 116 TWh. 2004 användes 70 % av oljan och oljeprodukterna för transporter, 14 % för industri och 16 % för bostäder samt service. Oljeanvändning för transporter inkluderar även etanol, ca. 1,6 TWh. Totalt sätt räknar man med att insatsen av energi är 50-70 % av den energi man får ut av etanolen. Till detta ska läggas att av den energi som ursprungligen fanns i spannmålen eller skogsråvaran försvinner en tredjedel vid jäsning i form av koldioxidavgång. Om man kör en bil på 100 % etanol så tillför man atmosfären indirekt koldioxid som motsvarar 50-70 % av koldioxiden i bränslet man förbrukar. Är sedan volymåtgången 30-35 % högre så har man inte vunnit mycket med att använda etanol som drivmedel. Till detta skall läggas energiförluster vid jäsning. För att få en verklig minskning av koldioxid utsläppen bör vi köra mindre/lättare bilar med mindre motorstyrka. Kan vi sedan utrusta bilarna med moderna dieselmotorer så är det ännu bättre. Skogsprodukter och spannmål bör användas i värmekraftverk för att producera el och fjärrvärme. Då slösar vi inte med värdefull energi. Vilket vi gör vid etanolframställningen. Bilarna bör köras så snålt som möjligt på oljebaserade bränslen tills vi får fram något bättre. Den solenergi som når jordytan uppgår till 7.4×108 TWh/år. Av denna energi binds 8×105 TWh organiskt material bildat vid fotosyntesen. Mot Sveriges landyta infaller årligen 360 000 TWh, varav växterna lagrar ca 370 TWh/år i växter på land, vilket innebär ca 1 kWh/m2år. För energiskogar finns förhoppningar att uppnå över 20 kWh/m2år. Vass lagrar ca.10 kWh/m2år. I Sverige är 235 000 km2 produktiv skogsmark. Denna yta utgör 57 % av Sveriges landyta. Skogens årliga tillväxt är 54 miljoner ton torrsubstans. Torrsubstansens energiinnehåll är ca. 5 kWh/kg, vilket gör att varje år lagras 270 TWh i våra träd. Skogsavfallet i form av hyggesavfall, röjningsavfall etc. utgör en energi 65 TWh. Av ekologiska och ekonomiska skäl bedöms 22 TWh vara möjligt att tillvarata av skogsavfallet. I genomsnitt omvandlas två procent av den solenergi som faller in på jorden till vindenergi. Detta innebär en energipotential på ca 2·107 TWh/år. Tillgängliga vindenergiresurser har uppskattats till ca 100 000 TWh/år. I Sverige uppgår total vindeffekt till ca 1 TW vilket innebär ca 10000 TWh/år. De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 m/s på 100 m höjd under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar totalt 12000 km2. Med restriktioner för bl a områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår. Den globala vattenkraftspotentialen uppgår till 20000 TWh/år – i Sverige 200 TWh/år. I Sverige uppgår tekniskt utbyggbar vattenkraft till 130 TWh/år. Ekonomiskt utbyggnadsvärd vattenkraft uppskattas till 95 TWh/år. 2004 utvanns ca 65 TWh/år från vattenkraften. En utbyggnad skulle ge ytterligare 35 TWh. 40 % av all energi i Sverige går till fastighetssektorn. 70 % av denna energi går till uppvärmning. Debatten måste därför i mycket högre grad handla om att spara energi. Det finns fortfarande en mycket stor potential för energisparande inom den svenska fastighetssektorn. Regeringen uppmuntrar dessvärre genom konverteringsstödet småhusägare för byte till förnybara energikällor i hus till ett beteende som innebär att valet av energislag blir det viktigaste för fastighetsägaren. Övriga åtgärder försummas därmed. I värsta fall sitter vi fast i ett nytt beroende av energislag som vi måste ompröva och välja bort inom en mycket snar framtid. All energi måste användas effektivt. Renast och bäst är den energi som aldrig produceras. Småskalig vedeldning kan ge upphov till relativt stora utsläpp av bland annat kolväten. Miljörörelsen ifrågasätter det riktiga i stora energiplantager. Det medför problem med kemikalieanvändningen och mångfalden i jordbrukslandskapet. Skogsindustrin är med all rätt orolig för verkan av en ensidig satsning av skogen som råvara till biobränslen. Redan nu befarar man brist på pappersmassa. Det kommer att på sikt leda till högre priser. Du skriver att "När det gäller kärnkraften så delar jag inte din positiva inställning till den som energikälla". Jag skriver inte något om min inställning till kärnkraften överhuvudtaget utan redovisar den sammanlagda bruttoenergitillförseln för 2004 enligt ovan. Du skriver även att "Jag anser att kärnkraft inte är en energikälla som är förenlig med hållbar utveckling. Därför bör den avvecklas samtidigt som regeringen satsar på att utveckla den förnybara energin så som vatten-, vind- och bioenergi. Regeringen har inga avsikter att ersätta kärnkraften med ett energislag som ökar koldioxidutsläppen. Målet är att Sverige på lång sikt ska basera hela sin energitillförsel på förnybar energi." Tillgången till biobränslen kommer inte att räcka för att ersätta de fossila bränslena, olja och gas. Regeringen och Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet har inte gjort sin hemläxa. Det gäller såväl för Sverige som i Europa och övriga världen globalt. Vi kommer därför under överskådlig tid att vara beroende av fossila bränslen på marginalen vid praktiskt taget all energianvändning. Vi använder på ett eller annat sätt fossila bränslen vid produktion av våra biobränslen. Fortfarande kommer cirka 80 % av världens energi från fossila bränslen. De är ändliga och bidrar till ökade utsläpp av koldioxid. Det bästa sättet att värna om miljön och skapa ett uthålligt samhälle, där det finns en möjlighet för välfärd även i de fattiga länderna är; att börja med effektiv energibesparing, en omställning av vårt samhälle och sätt att leva här och nu! Stefan A. Johansson reali(s)t Från: registrator@sustainable.ministry.se Lägg till i adressboken Till: stefanajohansson@yahoo.se Ämne: Svar från Mona Sahlin Datum: Mon, 26 Jun 2006 15:00:28 +0200 REGERINGSKANSLIET Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Samhällsbyggnadsministern M2005/5204/A/Br1 Hej Stefan, Tack för ditt e-brev angående vårt mål om ett oljeoberoende samhälle år 2020. Jag beklagar att ett svar dröjt. Att ställa om energisystemet till förnybara energikällor och sträva efter ett oljeoberoende samhälle är en mycket viktig fråga för vår och kommande generationer. Detta är något som vi i regeringen prioriterar högt och som jag anser vara en realistisk målsättning. I detta arbete har vi som politiker en viktig uppgift i att genomföra åtgärder som stimulerar en energiomställning och att vi agerar som förebilder. Två konkreta exempel på åtgärder som regeringen nu gör för att minska oljeberoendet är konverteringsstödet till småhusägare för byte till förnybara energikällor i hus samt skyldigheten för större bensinstationer att sälja minst ett förnybart drivmedel. Därutöver har statsministern tillsatt en kommission som ska arbeta för att bryta Sveriges oljeberoende. Detta arbete följer jag med stort intresse. Kommissionen kommer i sommar med en rapport där de närmare ska definiera vad oljeoberoende innebär samt föreslå åtgärder. När det gäller kärnkraften så delar jag inte din positiva inställning till den som energikälla. Jag anser att kärnkraft inte är en energikälla som är förenlig med hållbar utveckling. Därför bör den avvecklas samtidigt som regeringen satsar på att utveckla den förnybara energin så som vatten-, vind- och bioenergi. Regeringen har inga avsikter att ersätta kärnkraften med ett energislag som ökar koldioxidutsläppen. Målet är att Sverige på lång sikt ska basera hela sin energitillförsel på förnybar energi. Att minska användandet av fossila bränslen är en mycket angelägen fråga för regeringen. Allt fler inser att förnybara fordonsbränslen är framtiden. Därför satsar vi starkt på att främja miljöbilar och förnyelsebara fordonsbränslen genom sänkta förmånsvärden och sänkta skatter på förnyelsebara drivmedel. Som ett komplement till utvecklingen av alternativa drivmedel ser regeringen också positivt på dagens utvecklingstendenser mot att bilarna blir mer och mer bränslesnåla. Det är även en syn som finns på europeisk nivå – den Europeiska kommissionen har skrivit ett avtal med den europeiska bilindustrin om att minska den genomsnittliga bränsleförbrukningen till 2010. I detta sammanhang är det viktigt att inte ensidigt gynna småbilar utan även de större fordonsklasserna ska premieras om de uppfyller miljökraven. Om du vill veta mer om regeringens arbete med förnybar energi rekommenderar jag dig att titta på vår webbplats www.regeringen.se/miljo. Med vänlig hälsning Mona Sahlin ----------------------------------------------------------------- Postadress Telefonväxel E-post 103 33 Stockholm 08-405 10 00 registrator@sustainable.ministry.se Oljan ska vara borta från Sverige år 2020, men hur? (till Mona Sahlin, svar går till stefanajohansson@gmail.com) Inkorgen epost@regeringen.se till registrator, mig Fler alternativ 10 maj Från: Stefan A. Johansson E-postadress: stefanajohansson@gmail.com Meddelande: Hej Mona! Jag har en fråga nedan som jag vill att du svarar på med koppling till informationen nedan enligt förvaltningslagen § 4 och § 7. Jag skrev till dig i början av oktober 2005. Jag blev kontaktad av Maja Fjaestad i anslutning till Socialdemokratiska partikongressen 2005 i Malmö. Hon lovade mig att komma med ett svar. Det har nu gått över 6 månader. Ska jag behöva göra en anmälan mot dig för brott mot Förvaltningslagen? "Oljan ska vara borta från Sverige år 2020", men hur? Vi ska bli först i världen med att bryta beroendet av fossila bränslen, skriver Mona Sahlin på DN debatt 1/10. Från och med nästa år får småhusägare ekonomiskt stöd för att byta från olja till förnybar energi. Stödet är en del av ett nationellt program för att få bort oljeberoendet. Där ingår också bland annat ökat stöd till forskning om förnyelsebar energi och effektivare energianvändning. Sveriges yta och dess användning Sverige är totalt 450 029,490 km2 varav 23 506, 500 är skogsmark, 5 597,500 km2 är berg i dagen och övrig mark, 3 995, 990 km2 är vatten, 3 867,550 Öppen myr exkl. torvtäkt, 3 466,562 jordbruksmark, 3 229,950 naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl.1 287,695 bebyggd mark och tillhörande mark, 47,300 Täkter, 30,400 Golfbanor och skidpistar. Energitillförsel 2004 var den sammanlagda bruttoenergitillförseln 647 TWh fördelad på 205 TWh olja och oljeprodukter, 110 TWh biobränsle, 60 TWh el ifrån vattenkraft, 75 TWh el ifrån kärnkraft, 30 TWh kol och koks, 9 TWh naturgas, 6 TWh värme ifrån värmepumpar, 0,8 TWh vindkraft. Omvandlingsförlusterna vid kärnkraften var 152 TWh. Sverige nettoexporterade 2 TWh el. Vattenkraften producerade mindre än normala 65 TWh. Kärnkraften hade rekordhög produktion. Internationellt sett härrör den svenska energitillförseln från en relativt stor andel förnybara energikällor. Till dessa räknas biobränslen, vattenkraft och vindkraft. Energiflöden och dess ytbehov Mot jorden infaller årligen 1 500 miljoner TWh, 750 miljoner TWh når jordytan. I de solrikaste områdena på jorden infaller maximalt 3 400 kWh/m2år på horisontella ytor. Sveriges landyta mottar 360 000 TWh/år. Solinstrålningen i Sverige på horisontella ytor varierar mellan 800 kWh/m2år (norra Norrland) och 1 000 kWh/m2år (Skåne). Solfångares ytbehov: I Sverige mottar en horisontell yta 800-1000 kWh/m2år. Räknat över hela året mottar en vertikal yta något mer energi än en horisontell. Med 50 % verkningsgrad erhålls 400-500 kWh/m2 år. Solcellers ytbehov: Ett solcellkraftverk med 1 km2 solcellyta kan kräva en total anläggningsyta på 2-3 km2.I Sverige mottar 1 km2 ca 1 TWh solenergi per år. Om solcellernas verkningsgrad är 12% fås att kraftverket producerar 0.12 TWh/år. (Toppeffekt ca 100 MW). Antas en total anläggnings-yta på 2.5 km2 fås att 50 kWh/m2 år utvinns. För solceller i mycket småskaliga anläggningar, exempelvis placerade på hustak, kan totala ytbehovet anses vara lika med solcellytan. I detta fall fås att 120 kWh/m2år kan utvinnas. Solceller omvandlar solenergi till elenergi. Solenergin har ett exergiinnehåll på 93 %, vilket gör att teoretiskt sett skulle 93 % av solenergin kunna omvandlas till elenergi. Högsta teoretiska verkningsgrad för solceller ligger dock på 25 %. Den solenergi som når jordytan uppgår till 7.4×108 TWh/år. Av denna energi binds 8×105 TWh organiskt material bildat vid fotosyntesen. Mot Sveriges landyta infaller årligen 360 000 TWh, varav växterna lagrar ca 370 TWh/år i växter på land, vilket innebär ca 1 kWh/m2år. För energiskogar finns förhoppningar att uppnå över 20 kWh/m2år. Vass lagrar ca.10 kWh/m2år. I Sverige utnyttjas skog och skogsavfall som energiråvara inom den skogsbaserade industrin. Dessutom sker konventionell eldning av ved och avfall. I Sverige är 235 000 km2 produktiv skogsmark. Denna yta utgör 57 % av Sveriges landyta. Skogens årliga tillväxt är 54 miljoner ton torrsubstans. Torrsubstansens energiinnehåll är ca 5 kWh/kg, vilket gör att varje år lagras 270 TWh i våra träd. Skogsavfallet i form av hyggesavfall, röjningsavfall etc. utgör en energi 65 TWh. Av ekologiska och ekonomiska skäl bedöms 22 TWh vara möjligt att tillvarata av skogsavfallet. I genomsnitt omvandlas två procent av den solenergi som faller in på jorden till vindenergi. Detta innebär en energipotential på ca 2·107 TWh/år. Tillgängliga vindenergiresurser har uppskattats till ca 100 000 TWh/år. I Sverige uppgår total vindeffekt till ca 1 TW vilket innebär ca 10000 TWh/år. De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 m/s på 100 m höjd under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar totalt 12000 km2. Med restriktioner för bl a områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår. Detta förutsätter 3300 vindkraftverk med turbindiameter 100 meter, samt att aggregaten i medeltal står 1.3 km från varandra. Områden med 6-7 m/s medianvind på 100 m höjd skulle överslagsvis ge 90 TWh/år. Tillgänglig yta är 23000 km2 och ca 13000 aggregat med turbinddiameter 100 meter krävs. Totalt sett skulle alltså på de nämnda ytorna ca 120 TWh/år kunna utvinnas. På grund av att vindkraftverken "skuggar" varandra kan de ej stå alltför nära varandra. Man får därför ta hänsyn till både bruttobehov och nettobehov när det gäller vindkraftens markanspråk. Bruttobehovet är den sammanlagda ytan av de områden inom vilka aggregaten står. Större delen av ytan påverkas ej på annat sätt än att vindkraftsaggregaten finns inom synhåll. Nettobehovet är den yta som krävs för aggregatet, fria ytor runt aggregatet samt för vägar och kraftledningar. Bruttobehovet för ett 2 MW-aggregat uppskattas till ca 1 km2, medan nettobehovet blir ungefär 0.02 km2 (2ha). Med ett årsmedelvärde för utvunnen effekt på 25 % av den nominella effekten fås att utvunnen energi per m2 markyta (nettobehov) och år blir ungefär 200 kWh/m2år. Om man räknar på bruttobehovet erhålls 4 kWh/m2år. Den globala vattenkraftspotentialen uppgår till 20000 TWh/år – i Sverige 200 TWh/år. Ur de utbyggnadsvärda vattenkrafttillgångarna i världens vattendrag uppskattas ca 10 000 TWh/år kunna utvinnas. För närvarande utvinns ca 1600 TWh/år. I Sverige uppgår tekniskt utbyggbar vattenkraft till 130 TWh/år. Ekonomiskt utbyggnadsvärd vattenkraft uppskattas till 95 TWh/år. 2004 utvanns ca 65 TWh/år från vattenkraften. Den yta som krävs för byggnader och ställverk i en vattenkraftstation är liten om man ser till de energimängder som utvinns. För att göra vattenkraften lättreglerbar anläggs dammar som reglerar vattenflödet. Härvid uppstår skador på jordbrusmark, skogsmark och annan mark. Den dämningsskadade arealen för Luleälven uppgår till ca 183 km2. Längs älven finns installerat 3 020 MW som producerar ca 14,1 TWh elenergi per år. (Årsmedeleffekten är ca 53 % av nominella effekten). Om man beräknar utvunnen energi per dämningsskadad yta och år, erhålls för Luleälven 77 kWh/m2år. För Indalsälven och Umeälven är motsvarande värden 82 kWh/m2 år, respektive 55 kWh/m2 år. Ett medelvärde blir ca 70 kWh/m2år. Globalt uppskattas vågeffekten i havsvågor till 50 TW, vilket innebär ca 400 000 TWh/år. Endast en bråkdel, kanske 500 TWh/år, torde vara möjligt att utvinna. Bruttovågenergin i svenska vatten uppskattas till 50-100 TWh/år.10-30 TWh/år bedöms kunna utvinnas som elenergi. När det blåser 10 m/s på Nordatlanten blir effekten ca. 20 kW per meter vågfront. I svenska vatten blir effekten vid samma vindstyrka bara 1-5 kW/m beroende på att vågorna får kortare sträckor att byggas upp på. Vid större vindhastigheter stiger effekten snabbt, och i stormar på Atlanten kan uppnås värden på 300-500 kW/m. Det finns inte, och har inte funnits, något större vågkraftverk i drift i världen. Det är svårt att uppskatta hur mycket geotermisk energi som kan utvinnas. Den geotermiska energin för hela jordklotet, räknat från en bastemperatur (0°C) uppskattas till 3×1015 TWh, vilket motsvarar den solenergi som strålar in mot jordytan under fyra miljoner år. Över världens landområden är energipotentialen 3×1011 TWh ned till 10 km djup och med avkylning till +15°C. Givetvis kan endast en bråkdel av denna energi utvinnas i praktiken. Vulkaniska områden är bäst lämpade för utvinning av geotermisk energi, men i Sverige upphörde den vulkaniska aktiviteten för 50 miljoner år sedan. I vårt land kan man utvinna energi ur varmt, torrt kristallint berg. Enligt översiktsbedömningar är 5 TWh per kvadratkilometer landyta tillgängligt om berg mellan två och tre kilometers djup kyles till 50°C. Andra alternativ är att utnyttja varmvatten i sedimentära bergvattenförande kross- och sprickzoner. Med krosszon menas en större spricka i berggrunden Vid utvinning av geotermisk energi ur vattenförande skikt (t ex i Skåne) beräknas den totala anläggningsytan uppgå till 5000 m2 för en 5 MW-anläggning (termisk energi). Detta innebär att med 70 % tillgänglighet för anläggningen utvinns 25 miljoner kWh per år. Utvunnen energi per ytenhet och år blir 5000 kWh/m2år. Stefan A. Johansson (s) realist Södra Stenbocksgatan 104 B 252 44 Helsingborg 042 13 72 50
2007-03-24, 18:42 Permalink
Andra bloggar om: Politk Mona sahlin Miljö Klimat Ofullständigt Otillräckligt Ej svar Lyhördhet Trovärdighet Stefan a. johansson 
Stefan skrev (skriver ofta):
"Får jag inte svar innan valet den 17 september 2006 ser jag mig tvungen att anmäla dig för brott mot 4 och 7 §§ Förvaltningslagen." Skulle vara intressant att höra hur många av dina anmälningar som har haft någon kraft över huvud taget? Detta är nog tionde gången du ska anmäla politiker vad jag sett.. Hur går det? Funkar det med anmälningarna? Hur många har du lyckats anmäla? Ifall svaret är inga.. vad är då meningen med den paragraf du hänvisar till? Folke Andersson Stefan A. Johansson: Jag har fått svar från fem ministrar i den tidigare socialdemokratiska regeringen, Jan Eliasson, Ann-Christin Nykvist (Morgan Johansson), Ibrahim Baylan och Ylva Johansson. Jag har ej fått svar från Mona Sahlin, Göran Persson och Thomas Bodström. Efter valet 2006 har jag fått svar på frågor från allians regeringens ministrar, Carl Bildt, Jan Björklund och Eskil Erlandsson,samt väntar på svar från Andreas Carlgen, Beatrice Ask och Fredrik Reinfeldt. Det är såldes stor mening med att hänvisa till Förvaltningslagen 4 och 7 §§. Mona Sahlin, Göran Persson och Thomas Bodström kommer att få ta konsekvenserna av sitt val att ej svara.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Stefan A. Johansson
 Valkrets: Helsingborg, Skåne Adress: Djurhagshusvägen 34 254 77 Fleninge Mobil: 0760 27 28 48 Visa mina kontaktuppgifter
Är vi lika inför lagen när advokater bevisligen står över rättsystemet i Sverige, se blogginlägg?
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Foa - 24 mars 21:03, 2007 
4%
92%
4%
Stefan A. Johansson, Djurhagshusvägen 34, 254 77 Fleninge, Mobil: 0760 27 28 48, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Stefan A. Johansson, www.s-info.se
0,05859
