Ett stort misstag att kommunalisera skolan! Förstatliga skolan. Friskolereformen framtvingades av Göran Persson!
För att garantera en nationell likvärdighet bör det tillsättas en utredning med uppdrag att granska vilka effekter som kommunaliseringen och friskolereformen fört med sig. Förslag bör läggas på ett återförande av huvudmannaskapet över den kommunala skolan till staten. Ett nytt statligt finansieringssystem för de fristående skolorna bör även presenteras. Idag ges alla elever inte samma chans till en likvärdig utbildning. Kvaliteten inom utbildningssystemet skulle förbättras om statens ansvar för skolan skulle öka. Det finns ett starkt stöd för ett ändrat huvudmannaskap för skolan bland elever, föräldrar och lärare. Den dåvarande skolministern Göran Persson hävdade inför kommunaliseringen av skolan att "framtiden ligger i kommunerna". Reformen drevs igenom trots hårt motstånd. I Göran Perssons bok "Min väg, mina val", skriver han att "Jag är övertygad om att jag resonerade rätt, även om jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sådant motstånd. Den statliga kopplingen gav dem en högre status i förhållande till andra kommunanställda. Jag förstod deras motstånd, men det gamla systemet var dödsdömt." 17 år senare kan vi konstatera att både lärarna och eleverna har drabbats negativt av det kommunala huvudmannaskapet. Skolan är en offentligt finansierad verksamhet. Används våra skattemedel verkligen på ett ansvarsfullt sätt i den kommunala skolan. Den kommunala skolan utvecklas inte. Kommunerna verkar i sin iver att vara huvudmän ha kommit till insikt om skolans komplexa uppdrag. Kommunerna verkar själva ifrågasätta sitt huvudmannaskap. Det är med anledning av väl motiverat med en utvärdering. Jag har försökt att finna fördelar med det kommunala huvudmannaskapet. Jag tvingas tyvärr konstatera att skolan är mindre likvärdig nu än före kommunaliseringen. Eleverna är de som har förlorat mest på kommunaliseringen. Den svenska staten behöver ha en tydligare kontroll över skolan utan att gå via ett flertal "mellanhänder". Lärarnas och skolans uppdrag försköts vid kommunaliseringen Fokus flyttades från undervisning till betoning på omsorg och fostran. Tv-serien "Klass 9A" visar på ett tydligt och bra sätt betydelsen av en skola med fokus på kunskap och där lärarna Har tid och engagemang för varje elev. De skolor som lyckas med sitt kunskapsuppdrag lyckas även i stor utsträckning med sitt sociala uppdrag. Prioritera kunskapsuppdraget i skolan. Det bör få stor betydelse när ny lärarutbildning, ny skollag, nya läroplaner och kursplaner utformas. Organisatoriskt har kommunaliseringen tillsammans med friskolereformen fått flera oönskade konsekvenser. Delar av skolverksamheten i många kommuner har lagts ut på privata huvudmän av skäl som kan hänföras till ideologi, ointresse och ekonomiska besparingar. Ofta har det varit en kombination av dem. Det har skett genom entreprenader, avknoppningar eller regelrätta friskolebildningar. Olika typer av hybridverksamheter förekommer dessutom. Lärartätheten är på samma nivå i dag som 1993 trots ett omfattande resurstillskott från staten. Elever med särskilda behov har fått svårare att få stöd. Det har skett en kraftig försämring av arbetsmiljön för både lärare och elever har kraftigt försämrats. Tillgången på kvalitativ fortbildning har kraftigt försämrats. Arbetsbelastningen har ökat. Andelen obehöriga lärare som undervisar i den svenska skolan har ökat mycket sedan kommunaliseringen och friskolereformen. Det är nu mindre än 50 procent av lärarna som undervisar i grundskolan och gymnasieskolan som har tillräcklig utbildning i de ämnen och för de årskurser de bedriver undervisning. Någonting måste göras för att förbättra förutsättningarna för både lärare och elever. Svenska elever måste garanteras en likvärdig skola av allra högsta kvalitet. Det måste löna sig för en lärare att vara akademiskt högutbildad. Lärare ska inte jämföras lönemässigt med kommunala yrkesgrupper med betydligt kortare utbildning. En lärares utbildning och arbetsuppgifter ska värderas på ett sätt som är relevant för ett akademiskt yrke. Lärarutbildningen kan inte konkurrera om studenterna med de bästa betygen. Det kommunala huvudmannaskapet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning bör vara statens uppgift. Det finns ingen annan väg att gå för att förbättra likvärdigheten för eleverna och arbetsvillkoren för lärarna.
Thomas Bodström sa sig inte ha något minne av vår korrespondens.
Jag exemplifierade även för honom att att advokater i Sverige är så suveräna att en åklagare inte får åtala en advokat utan att först fråga Advokatsamfundet vid misstanke om att någon överträtt förbudet mot rådgivning som kan främja straffbelagda gärningar (lag 1985:354 2 ).
Thomas Bodström svarade att så kunde det inte vara och att det inte stämde.
Vi blev avbrutna i vårt samtal av Jan Anderson. Han påstod att jag inte längre var medlem i Socialdemokraterna och att jag var utesluten. Jag svarade att "Jag har inte blivit utesluten för i så fall skulle jag ha fått medelande från Sveavägen och partisekreterare Ibrarhim Baylan eller någon annan på partiexpeditionen i Stockholm. Jag har inte begärt uträde ur Socialdemokraterna även om tanken inte varit främande efter den odemokratiska behandlingen jag fått av Socialdeokraterna i Helsingborg och att jag lämnat ett antal s-föreningar. Jan Andersson bad mig att lämna mötet och hänvisade till att "det är ett slutet mötet och att jag måste gå. Jag svarade att jag möjligen skulle kunnat bli utskrive ur partiet men det är något helt annat än utesluten och lämnade det så kallade slutna mötet.
Thomas Bodström satt bredvid Jan Andersson utan minsta reaktion. Det och ovanstående säger en hel del om Thomas Bodström, som person, hans kompetens och rättskänsla.
Jan Andersson har ånyå visat prov på sin inkompeten, okännslighet och odemokratiskt agerande. Han undergräver det lilla förtroende och trovärdighet som Socialdemokraterna i Helsingborg fortfande har kvar.
På Helsingborgsfestivalen svarade Jan Andersson på frågan om Villka företräder Socialdemokraterna? Jan Andersson svarade att " Det gör jag Kenth Härstedt och Maria Ward". Ska man skratta eller gråta?
Thomas Bodström sa sig inte ha något minne av vår korrespondens.
Jag exemplifierade även för honom att att advokater i Sverige är så suveräna att en åklagare inte får åtala en advokat utan att först fråga Advokatsamfundet vid misstanke om att någon överträtt förbudet mot rådgivning som kan främja straffbelagda gärningar (lag 1985:354 2 ).
Thomas Bodström svarade att så kunde det inte vara och att det inte stämde.
Vi blev avbrutna i vårt samtal av Jan Anderson. Han påstod att jag inte längre var medlem i Socialdemokraterna och att jag var utesluten. Jag svarade att "Jag har inte blivit utesluten för i så fall skulle jag ha fått medelande från Sveavägen och partisekreterare Ibrarhim Baylan eller någon annan på partiexpeditionen i Stockholm. Jag har inte begärt uträde ur Socialdemokraterna även om tanken inte varit främande efter den odemokratiska behandlingen jag fått av Socialdeokraterna i Helsingborg och att jag lämnat ett antal s-föreningar. Jan Andersson bad mig att lämna mötet och hänvisade till att "det är ett slutet mötet och att jag måste gå. Jag svarade att jag möjligen skulle kunnat bli utskrive ur partiet men det är något helt annat än utesluten och lämnade det så kalladde slutna mötet.
Thomas Bodström satt bredvid Jan Andersson utan minsta reaktion. Det och ovanstående säger en hel del om Thomas Bodström, som person, hans kompetens och rättskänsla.
Jan Andersson har ånyå visat prov på sin inkompeten, okännslighet och odemokratiska agerande. Han undergräver det lilla förtroende och trovärdighet som Socialdemokraterna fortfande har kvar.
På Helsingborgsfestivalen svarade Jan Andersson på frågan om Villka företräder Socialdemokraterna? Jan Andersson svarade att " Det gör jag Kenth Härstedt och Maria Ward". Ska man skratta eller gråta?
Bengt Silfverstrand fortsätter att skriva överdrivna och osanna blogginlägg,samt kommentarer om "partkammrater!
Jag Stefan A. Johansson återger här nedan en e-postkorrspondens med Bengt Silvferstrand som visar att han i sitt blogginlägg om "En trojansk häst bland s-blöggarna" att det han skriver är felaktigt och mycket överdrivet. Trots löfte från Bengt Silvferstrand att göra något åt det graverande "materialet" nedan har han ännu inte gjort någonting.
Bengt Silfverstrands agerande kommer att straffa sig.
Jag har i mitt blogginlägg om "Littorin affären framfört konstruktiv kritik mot populistiska utspel från ledande socialdemokrater och bloggare.
Utveckling har visat att det är klokt att tänka fritt, självständigt och kritiskt vetenskapligt och objektivt istället för att döma Littorin på förhand utan fakta eller bevis. Det är populism och tro och tyckande utan grund. Det skadar trovärdigheten och förtroendet hos potentiella väljare för socialdemokratiska ledare och bloggare som Mona Sahlin, Jan Andersson och Bengt Silvferstrand.
Jag har mycket mer graverande uppgifter om Mona Sahlin, Jan Andersson och Bengt Silvferstrand, vilket jag n inte kommer att redogöras för i mina blogginlägg.
V: Ulf Nordstöm, HSB, Fastighets AB Ringstorp, aktieboken och Erik Persson
onsdag 23 juni 2004 08:03 Från: "Silfverstrand Bengt" Visa kontaktinformation
Till: "stefan johansson"
Hej Stefan, Om Ulf Nordströms inval i styrelsen för Fastighets AB Ringstorp tycker jag: "Borstar du mig på ryggen, så borstar jag dig på ryggen. Det är ur moralisk synpunkt högst olämpligt att en VD för ett allmännyttigt bostadsföretag går in i styrelsen för ett fastighetsbolag som har som enda syfte att tjäna pengar på fastighetsköp och försäljning. Talade med Rolf Andersson igår. Har möjlighet att under nästa vecka, då det lugnat ner sig i mitt ordinarie arbete, att sammanställa uppgifter i aktieägarboken. Försöken att sparka Erik Persson är bara ytterligare ett exempel på att s-ledningen i Helsingborg tappat kontrollen över utvecklingen. Erik Persson har tillsatts av medlemmarna, fick flest röster i ombudsvalet till partikongressen och kan bara avsättas av medlemmarna. Därför är det helt logiskt att kalla till ett extra medlemsmöte med en enda punkt en förtroendeomröstning om Erik Perssons roll som kommunalråd. Får han detta förtroende, vilket är mycket sannolikt, återstår bara för den nuvarande styrelsen inkl. de två övriga kommunalråden att avgå. Hälsningar Bengt -----Ursprungligt meddelande----- Från: stefan johansson [mailto:stefanajohansson@yahoo.se] Skickat: den 22 juni 2004 14:26 Till: Silfverstrand Bengt Ämne: Ulf Nordstöm, HSB, Fastighets AB Ringstorp, aktieboken och Erik Persson
Hej Bengt, jag var inne och tittade på Fastighets AB Ringstorps hemsida idag och fann följande:
Jag bifogar länkar till Fastighets AB Ringstorps, HSB Nordvästra skåne och lokalinfos hemsidor. http://www.ringstorpab.se/ http://www.hsbhbg.nu/ http://www.lokalinfo.com/ Ulf Norström är ny i styrelsen. Vad tycker du om det? Har du talat och lämnat över materialet om Ringstorp som jag har gett dig. Jag är fortfarande mycket nyfiken på namnen i Fastighets AB Ringstorps aktiebok. Har du tagit del av den senaste informationen om att man i styrelsen i Helsingborg vill ha bort Erik Persson som kommunalråd?
Med vänliga hälsningar Stefan A. Johansson Hälsovägen 27 254 35 Helsingborg 042 13 72 50 0737 59 81 60
Materialet som Bengt Silvferstrand inte gjorde något åt:
Vem är Jerker Swanstein ordförande i regionstyrelsen i Region Skåne och har du tillit till honom?
Jerker Swanstein skulle mycket gärna se att Skåne bryter med Sveriges Riksdag och inleder direktförhandlingar med EU. För några år sedan ville han också att Skåne skulle berikas med en nationalhymn.
Han är 51 år, före detta kommunalråd i Helsingborg, styrelseproffs och något av grå eminens i NV Skånes politiska liv. Affärsjurist, delägare i Ramberg Advokater före detta Holm advokatbyrå.
Är en av de politiker som gärna åker till Kina delegationsvis med socialdemokratiska resekamrater.
"Allt verkar vara i ordning och fungera som det ska", är hans ofta citerade omdöme om Kina.
Swanstein bor i Båstad, sitter i Regionfullmäktige och i Regionstyrelsen som ordförande i Region Skåne.
År 1992 beskrevs han i "Kommunalarbetaren" som kommunalrådet Jerker Swanstein, Helsingborgs Margaret Thatcher – i full färd med att fimpa all kommunal service överhuvudtaget.
Ansvarig för upphandlingar i moderata mandatet Region Skåne 1998 - 2002. Under denna tid rullade kostnadsutvecklingen iväg. Kritiserad för bristande affärsmässighet och flitigt användande av konsulter. Enligt egen utsago försökte han under denna tid komma tillrätta med Region Skånes underskott. Resultatet blev ett ännu större underskott.
År 2003 bytte moderaterna ut alla sina förtroendevalda landstingsrevisorer i Skåne. Jerker Swanstein: - Revisorerna har gjort ett uselt arbete, så enkelt är det. Det är ju ett partiuppdrag de har, de är ju politiker och inte Guds ställföreträdare på jorden.
Aftonbladet beskrev det istället: Vad är det då dessa numera avsatta förtroendevalda revisorer har gjort? De har helt enkelt skött sitt uppdrag.
Om Reinfeldt som moderat partiledare har Jerker sagt: - Politikens kärna förändras inte, det handlar framför allt om hur man säljer sin politik.
Vice ordförande och sekreterare i allsvenska Helsingborgs IF:s styrelse 2000-2003 under miljonrullningens tidevarv (från 50 miljoner plus till 40 miljoner minus, påminner om Carl Bildts regeringstid), av medlemmar i supporterskaran framröstad som "Sämsta nyförvärv". Var en av dem som fixade 20 miljoner i skuldgaranti från Helsingborg stad.
Sammanträdesrummet på Holm Advokatbyrå var platsen där HIF:s styrelse hade sina sammanträden. Jerker Swanstein viktigaste uppgift - han skulle se till att förbättra relationerna till kommunen.
Inget ovanligt jobb för Swanstein, t.ex. sitter han även i Vattenbrukarnas riksförbund. Förbundets ändamål är att tillvarataga vattenbrukarnas samt deras intressenters intressen gentemot myndigheter och beslutsfattare, regionalt, nationellt och internationellt. Vattenbruk är odling av fisk och skaldjur, under kontrollerade former.
Ledamot i Svensk Fisks styrelse. Han är både lobbyist och beslutsfattare, något som blivit allt vanligare. Vanligtvis väntar dock politikerna tills den offentliga karriären är avslutad.
När HIF fick ett lån på tio miljoner till inomhushall vilket istället delvis gick till att betala ett privat lån för spelarköp var Swanstein inblandad. En annan faktura var på 517.000 kronor till Holm Advokatbyrå! Tomas Nordström(s) hade fått information om HIF:s besvärliga finansiella läge innan beslutet i kommunstyrelsen om att gå i borgen för lånet till inomhushallen.
Han är även varit vice ordförande i Fastighets AB Ringstorp med Org. nr. 556534-1905 och är styrelseledamot i HSB nordvästra Skåne samt vice ordförande i Handelsbankens lokalbankstyrelse i Helsingborg.
Fastighets AB Ringstorps dotterbolag PSS AB hade enligt Lantmäterieverket, Inskrivningsenheten Helsingborgs Tingsrätt och Årsredovisningen för 2000 fastigheter för 104 milj. Kr och en belåning på 95,9 % i Handelsbanken och Stadshypotek Bank. För koncernen var belåningsgraden 83 %. Detta innan moderbolaget byggt om fastigheten Magnus Stenbock 18 för 20 milj. Kr som förmedlats av Carl Cronholm Mäklarfirma. Carl Cronholm är delägare i Fastighets AB Ringstorp och bryter mod god mäklarsed. En mäklare får inte förmedla fastigheter till sig själv eller närstående. Fastigheten bjöds inte ut på den öppna marknaden. Jag upprättade den ekonomiska planen för bostadsrättsföreningen Magnus som fanns i fastigheten. Vi hade majoritet och lämnade in hembud. Hembudet godtogs inte med anledning av att det tillkommit ytterligare ett hyreskontrakt i form av ett separat hyreskontrakt för urmakeriet till Lars Carlsson Ur. Lars Carlsson var delägare i Fastighets AB Ringstorp. Hyreskontraktet fanns inte upptaget när vi tog emot hembudet från Hyresnämnden i Malmö. Den 1 mars 2002 förvärvade de även fastigheten Norden 25, Norra Strandgatan 14/Kullagatan 11 för 9,5 milj. vilket ökar belåningsgraden ytterligare. Jag Stefan A. Johansson var lokalhyresgäst i fastigheten på 3 våningen. De betalade över 20 000 Kr/m². Den 2 december 2002 såldes fastigheten Fyrkanten 3, bollbrogatan 5A-5B för 14 milj. Belåningsgraden för koncernen borde hamnat en bra bit över 90%, men var istället ca. 70 % med anledning av att man skrivit upp fastighetsvärdena ordentligt, vilket framgår av årdresovisningen och HSB Nordvästra Skånes årsredovisning.
I lokalstyrelsen för Handelsbanken i Helsingborg sitter som ordförande Roland Bengtsson och som vice ordförande Jerker Swanstein både delägare i Fastighets AB Ringstorp och styrelseorförande och ledamot i styrelsen. Roland Bengtson sitter även med i Handelsbankens regionstyrelse som ledamot. En bank får inte riskera insättarnas medel och enligt Handelsbankens årsredovisning inte riskexponera sig över en viss limit i sina åtagande för sina låntagare. Detta föreligger i detta fall och även en jävs situation. Fastighets AB Ringstorp och HIF beviljade indirekt sina egna lån.
Fastighets AB Ringstorp hade ett koncenrbolag och ett dotterbolag vid namn PSS Förvaltning AB. Bolaget ägdes av ett 80-tal personer i näringslivstoppen i Nordvästskåne och HSB Nordvästra Skåne som ägde 10 % av kapitalet i form av B aktier.
Bland aktieägarna var Leif Abdon, Roland Abdon, Kjell Agerheim, Thomas Ahlström, Roland Bengtsson, Tomas Berggren, Kjell Cronert , Carl Cronholm, Göran Grerup, Göran Gudmundsson, Svein Holst Nielsen, Christer Johansson, Peter Killberg, Ulf G. Lindén, Claes Lindkvist, Kjell Lövkvist, Carsten Ohlsson, Per Oskar Persson, Ingvar Peterson och Jerker Swanstein.
Ringstorp var ägare till fastigheterna nedan direkt ägt av bolaget och dotterbolaget PSS AB. Notera att fastigherna låg inte i kommanditbolag utan ägdes direkt.
Göta 3, Möllegränden1och Järvägsgatan 13, Kvarnen 15, Gasverksgatan 13, Magnus Stenbock 18, Kullagatan 8-10 och Norra Storgatan 11, Norden 9, Stortotget 9, Norden 25, Kullagatan 11 och Norra Stradgatan 14, Terminalen 3, Knutpunkten 14-16.
Notera att Terminalen 3 var belånad till 34,6 miljoner och har en köpeskilling på 30 miljoner. Sedan när får man låna över köpeskillingen direkt på en fastighet?
Fastighets AB Ringstorp trackaserade hyresgästerna i Brf Magnus så att ett flertal avstod från att vara med i föreningen och gick ur den med anledning av Ringstorps agerande.
Vid begäran om att få se aktieboken har den inte funnits på Fastighets AB Ringstorps driftställe med adress Kullagatan 8-10 utan på Holms Advokatbyrå, i Jerker Swansteins rum, vilket är ett brott mot Aktiebolagslagen.
Fastighets AB Ringstorp fick förvärvstillstånd för fastigheten Magnus Stenbock 18 utan att det prövades hos hyresgästföreningen eller liknande på orten, vilket lagen kräver om det finns tre stycken boendelägenheter i en fastighet. Detta informerades det om vid överlämnade en skrivelse om detta till Bengt Lindskog på Fastighetskontoret. Han hävdade att de var så kända och stora och jämförde dem med Drott, Wihlborg och Wallenstam så det behövdes inte. Göran Gudmundsson som är ägare till Förvaltarna Öresundskonsult och tidigare förvaltade Wallenstams fastigheter i Helsingborg är delägare i Fastighets AB Ringstorp. Fastigheten Fyrkanten 4 sålde han till Fastighets AB Ringstorp som han själv är delägare till. Gudmundsson sålde fastigheten till sig själv vilket framgår i artikeln Fastighetsvärlden i dag att även Sten K Jonsson, Per Lindblad och Sven Palmlund har gjort till Fastighets AB Ringstorp.
Vid förvärvet av Magnus Stenbock 18 låg inskrivningsenheten Helsingborgs Tingsrätt och släpade efter med ärenden 1,5 månad men Fastighets AB Ringstorp fick Lagfart inom några dagar.
Vid förvärvet av Kvarnen 15 av HSB fick HSB betalt delvis i form av aktier i Fastighets AB Ringstorp.
VD för HSB Norvästra Skåne är Ulf Nordström är bror till Thomas Nordström Kommunalråd i Helsingborg, tidigare granne till Jerker Swanstein på Tågaborg. Kritiskt är att sedan när skall HSB äga aktier i andra fastighetsbolag och Brunnshotellet i Ramlösa Brunnspark.
Mycket krestsar runt Jerker Swanstein, han har som Kommunalråd, ordförande Moderaterna Norvästra Skåne, Sydvästra Skåne, gruppledare Moderaterna Region Skåne, viceordförande och sekreterare i HIF lyckat köra Helsingborgs kommuns ekonomi i botten, Region Skåne, HIF och Helsingborgs Kommun en gång till genom borgensåtagandena för lån till HIF. Han har suttit i rad styrelser i bolag som sedan har gått i konkurs. Det är en hel del enligt information. Han medverkade i JKL affären i Helsingborg , utförsäljningen av Helsingborgsbuss och Sydkraftaktierna genom advokatbyrån där han var delägare.
Svein Holst Nielsen är styrelseordförande Nestle Skandinavien, styrelseordförande Öresunds Industri och Handelskammare, Sydsvenska industri och handelskammaren. Stockholms industri och handelskammare svarar för kontroll av moral och etik inom näringslivet.
Roland Bengtsson var ordförande för Nyföretagarcentrum i Helsingborg och Thomas Berggren i Malmö.
Fastighets AB Ringstorps tidigare revisor Stig Nilsson blev verkställande direktör efter Thomas Berggren.
Bland männen i styrelsen och delägarna återfinns nästan hela styrelsen för Moderaterna Norvästra Skåne. De är självvåldiga och gör som de vill inom Helsingborg, Nordvästra Skåne, Region Skåne inom näringslivet, förvaltningar, föreningar enligt eget gottfinnande. De har ingångar att påverka Tingsrätt, Kronofogdemyndigheten, fastighetskontor, brandmyndighet etc.
I fastigheten Norden 9 är Regions Skånes Natur och Kulturnämnd hyresgäst efter det att Fastighets AB Ringstorps förvärvade fastigheten, vilket inte skett av en slump.
Kommunstyrelsen tecknade ett exploateringsavtal med Fastighets AB Ringstorp rörande uppförande av en Saluhallsbyggnad på Sundstorget med ca 700 kvm uthyrningsbar lokalyta avseende 550 kvm av fastigheten Gamla Staden 7:1 för en årlig tomträttsavgäld om 80 000 kronor, samt tecknat ett exploateringsavtal med HSB Nordvästra Skåne rörande försäljning av ca 1 100 kvm av fastigheten Gamla Staden 4:1 inom Margaretaplatsen för uppförande av seniorbostäder med en ersättning staden tillgodo om 3 830 000 kronor.
Detta är inte marknadsmässigt, restauranger med uteserveringar betalar över 40 000 per säsong för sina uteserveringar. Det är inte konstigt i och för sig, HSB äger 10 % av aktierna i Fastighets AB Ringstorp. De nyttjar sin tidigare och nuvarande ställning.
Det har forfarandeinte inrättts någon Saluhall på Sundstorget i Helsingborg utan en vanlig livsmedelsbutik med ett något utökat sortiment
I styrelsen för HSB Nordvästra Skåne sitter som ordförande i HSB Nordvästra Skåne sitter Sten Åke Tjärlund och är nytillträdd näringslivs och IT direktör i Helsingborgs Kommun, övriga ledamöter är Ulf Nordström, Britta Rundström, Jerker Swanstein tidigare kommunalråd i Helsingborg, Margaretha Eriksson och Lennart, samt Marknadschef för HSB nordvästra Skåne är Mats Svensson även han tidigare Komunalråd.
I Fastighets AB Ringstorps årsredovisning uppges det att uthyrningsgraden är över 99 %. Lägger samman ytorna i Fastighets AB Ringstorps fastigheter som förvaltas av Maintech Syd AB för uthyrning på objektvision.se blir vakansgrad på 6% av totalytan i fastigheterna, vilket inte stämmer med årsredovisningen. Uppgifterna i årsredovisningen är oriktiga.
Fastighets AB Ringstorp försattes i likvidation i maj 2005 och likvidationen var av avslutad i juli 2006.
Ägare till fastigheten Magnus Stenbock 18, Kullagatan 8-10 och Norra Storgatan 11 är sedan den 1 april 2005 HSB Nordvästra Skåne och Sjödin Fastigheter till lika delar efter att ha erlagt en köpeskilling på 39,7 miljoner kronor.
Populism och överdrivna kommentarer bland socialdemokratiska ledare och bloggare om Littorin. Han döms i förväg utan fakta och bevis! Är det rätt?
Tro och tyckande och populistiska utspel från socialdemokratiska ledare och bloggare istället för att föra ut socialdemokratisk politik, Det ger inte trovärdighet.
Konsten att tänka fritt, självständigt, kritiskt vetenskapligt och objektivt verkar vara en bristvara,
Ska socialdemokratiska ledare och bloggare ägna sig åt populism och citera kvällstidningar, samt döma Littorin utan fakta och bevisning.
Det är pisamt att så stort utrymma ägnas åt att citera kvällstidningar!
Partiordförande Mona Sahlin och Jan Andersson ordförande för Socialdemokraterna i Helsingborg ägnar sig åt tro och tyckande och populism är avskräckande exempel. Det är inte ledarskap! Inget om socialdemokratisk politik utan tyvärr nästan bara citering av kvällstidningar.
Det ger ingen trovärdighet bland potentiella väljare!
Varför är det industrialiserade byggandet inte större när det sspar både pengar och miljö?
Ökat samarbete i förtroendeentreprenader är ett sätt att minska byggkostnaderna. En annan väg är att öka det industriella byggandet. Med bland annat bilindustrin som förebild vill jag standardisera byggprocessen utan att för den skull standardisera slutresultatet. I stället för att beställare, arkitekt och byggare för varje nytt bostadshus ska uppfinna hjulet på nytt ska det vara möjligt att bygga bostäder enligt en i förväg etablerad standard men där varje bostad samtidigt ska kunna vara anpassad till respektive lägenhetsköpares eller hyresgästs egna önskemål och preferenser vad det gäller exempelvis rumsindelning, färger och köksutrustning. Svensk byggmaterialindustri utmålas ofta som boven i dramat när det gäller de höga byggkostnaderna. Industrialiserat byggande med nya prefabricerade material kommer att få positiva effekter på både ekonomi och miljö. Det finns lösningar med integrerade prefabprodukter, det vill säga delar av en huskropp med färdiga installationer. Det finns nya prefabricerade material som kan bidra till en mer rationell byggprocess. Att slippa bygga allt på plats kan också påverka kvaliteten positivt - man får snabbare upp bygganden och material och halvfärdiga huskroppar behöver inte utsättas för väder och vind under långa perioder. De nya prefabprodukterna tar också hänsyn till miljön genom val av ingående delmaterial och genom totalt sett färre transporter till byggarbetsplatserna. Dessutom läggs stor vikt vid energieffektivitet både i tillverkningsprocessen och i den färdiga fastigheten. Bättre isolering blir en viktig del i många nya prefabprodukter. Så fort begreppet industriellt byggande nämns associeras det till 60-talets miljonprogram byggande, som grundade sig på ett klart uttalat politiskt mål att inom en tioårsperiod bygga bort bostadsbristen.
Det finns även i dag ett politiskt tryck att bygga bostäder både snabbt och billigt, men bevekelsegrunderna för ökat inslag av inslag ligger numera inte främst hos samhället utan hos byggandets aktörer själva, byggherrar och entreprenörer. Då skedde bostadsbyggandet på samhällets villkor. Idag är det marknadens villkor som gäller och samhället har i stort avhänt sig styrinstrumenten.
Någon är säkert skeptisk till diskussionen om industriellt byggande. Man tycker sig ha hört det förr och kan kanske inte identifiera så mycket nytänkande. Mycket prat och lite verkstad. Detta är nog en felsyn. Industrialiseringstänkandet står för något mycket mer än basalt elementbyggande. Nu handlar det om att implementera ett industriellt tänkande i byggandets samlade arbetsprocess. Det innebär påverkan på samarbetsformer, roller och åtaganden på ett mer genomgripande sätt.
Villkoren för bostadsbyggandet bestäms idag av insikten om att normalinkomsttagaren inte har köpkraft nog att efterfråga bostäder till de hyror och priser som skulle behöva tas ut om de senaste årens kostnadsutveckling i bostadsbyggandet fortsätter. Detta har lett till att entreprenörer börjat en aktiv kostnadsjakt över hela fältet istället för att försöka få ut så höga priser som möjligt. Bostadsbyggandet ska göras lönsamt, inte genom högre priser utan genom lägre kostnader. För de byggherrar som har som sitt uppdrag att bygga bostäder för människor med normalstor plånbok är byggande till lägre kostnader ett överlevnadsvillkor om man vill vara aktiv producent av nya bostäder.
Genom ett mer industrialiserat byggande kan kostnader som utgör hela 60 procent av entreprenadkostnaden i ett flerbostadsprojekt påverkas. Med standardisering och industriellt tillverkade och hopfogade komponenter kan den tunga kostnadsposten material i ett byggprojekt påverkas. Arbetskostnaden för sådant som sätts samman på annan plats än på själva byggarbetsplatsen lägre än den arbetskostnad som finns på bygget. Det talar man kanske inte så högt om. Normalt svaga vinstmarginaler på endast ett par procent för entreprenörerna utgör allt detta tillsammans mycket starka incitament för en ökad industrialiseringsgrad.
Ett mer industrialiserat byggande påverkar naturligtvis villkoren för arkitektens medverkan i byggprocessen. Ett ökat inslag av industrialisering ger nya förutsättningar för arkitekterna.
Inte minst genom möjligheten att ta steget in i produktionens villkor, inbegripet den produktion som inte sker på själva byggarbetsplatsen. En mer utvecklad industrialisering förutsätter kreativt nytänkande och smarta lösningar. Byggherrar och entreprenörer bör därför inse arkitektens roll i det nya industrialiserade byggandet. Arkitekturen har en avgörande betydelse för framgång i det industrialiserade byggandet.
Det finns ingen anledning att distansera sig från industrialiseringssträvanden inom byggandet. Den som gör det riskerar att placera sig själv perifert i de framtida processerna. Den som ser möjligheterna och antar utmaningar sätter sig istället i centrum.
Ledarskap innebär att hantera krav och förväntningr från både ledning och medarbetare! Vad gör Mona Sahlin och socialdemokratiska ledare av idag?
En skicklig ledare har även förmåga att anpassa ledarskapet efter rådande situation. Det gäller inte bara medarbetarnas förutsättningar, drivkrafter och kompetens utan också yttre krav. Ett framgångsrikt ledarskap bygger på en balans mellan resultat och relationer och förutsätter:
Makt, i bemärkelsen mandat och befogenheter
En tydlig vision av vad som ska uppnås
Vilja att åstadkomma resultat
Mod att ställa krav
Förmåga att kommunicera
Lust och vilja att leda
Självinsikt och personlig mognad
Förmåga att skapa förtroendefulla relationer
Villka resultat har Mona Sahlin uppnåt som ledare under sin karriär? Sahlin blev redan som trettonåring medlem i FNL-gruppen i Nacka och i början av 1970-talet inträdde hon i SSU.´Inom SSU hade Mona Sahlin ett flertal förtroendeposter som ordförande i SSU-klubben, ordförande i SSU-kretsen och ordförande i Stockholms läns SSU-distrikt. Åren 1976 -1977 var hon vice ordförande i Elevförbundet.
År 1982 blev Mona Sahlin invald i riksdagen som dess då yngsta ledamot. Hon var därefter riksdagsledamot till 1996 samt sedan 2002. Hon är ledamot i socialdemokraternas verkställande utskott sedan 1990.
För regeringen Carlsson var hon arbetsmarknadsminister 1990-1991. Arbetslösheten ökade och arbeslösa sattes i förvar i olika åtgärder. År 1991 blev Sahlin socialdemokraternas första kvinnliga partisekreterare, ett uppdrag hon behöll till 1994 och deltog då i partiets krisuppgörelse med den borgerliga regeringen hösten 1992. Fallande krona och en ränta på 500 %. Under hennes tid som partisekreterare togs också den nya designen på partisymbolen, rosen, fram. Patiets identitet går förlorad. Partisymbolen liknas vid en krossad tomat.
Åren 1994 -1995 satt hon i regeringen som vice statsminister. Efter att Ingvar Carlsson hösten 1995 meddelat att han ville avgå var Sahlin den ende som kandiderade till posten som ny partiledare. Efter det som har kallats Tobleroneaffären tog hon dock tillbaka sin kandidatur. I april 1996 lämnade hon också sin riksdagsplats men kvarstod som ledamot i partiets verkställande utskott. Hon var egenföretagare och tv-reporter 1996–1997. Sahlins företag sattes i konkurs när hon återinträdde i politiken.
År 1997 utnämndes Sahlin till ordförande för Europarådet mot rasism. 1998 utnämndes Sahlin till rektor för SSUs förbundsskola Bommersvik och samma år återkom hon som statsråd som biträdande näringsminister. Personerna i SSU skandalerna studerade där.
I Regeringen Persson var Sahlin biträdande statsråd 1998 - 2004 (i näringsdepartementet 1998-2002 med ansvar bl.a. för arbetslivs- och arbetsrättsfrågor, småföretagande och regional näringspolitik, samt från 2000 även för integrationspolitiken, i justitiedepartementet 2002–2004 med ansvar för demokrati- och integrationsfrågor), statsråd och chef för miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet från 1 november 2004. En post som hon upprätthöll fram till den socialdemokratiska valförlusten de 17 september 2006.
Idag är hon patiordförande och har missbrukat sitt mandat som ordförande och sina befogenheter genom att inte föra ut en socialdemokratisk politik utan istället nästan enbart angripa alliansregeringen.
Det saknas en tydlig vision av vad som ska uppnås.
Det verkar saknas vilja att åstadkomma resultat.
Hon har inte haft mod att ställa krav.
Hon har inte haft förmåga att kommunicera ett socialdemokratiskt budskap utan har istället angripit alliansen.
Mona Sahlin verkar sakna lust och vilja att leda.
Hon verkar sakna självinsikt och personlig mognad.
Allvarligast av allt är att Mona Sahlin verkar sakna förmåga att skapa förtroendefulla relationer.
Är det någon som kan säga att hon uppnåt positva resultat under sin tid som ledare och minister? Hon har inte suttit kvar som minister under mandatperioderna utan tvingats avgå i förtid. Läs och begrunda min kommunikation med Mona Sahlin som Miljö- och samhällsbyggnadsminister. http://www.s-info.se/page/view_documents.asp?id=1465&document=4393
Hon har fortfarande ej besvarat mina frågor. "Oljan ska vara borta från Sverige år 2020" Vi ska bli först i världen med att bryta beroendet av fossila bränslen, skrev Mona Sahlin på DN debatt 1/10. Från och med nästa år får småhusägare ekonomiskt stöd för att byta från olja till förnybar energi. Stödet är en del av ett nationellt program för att få bort oljeberoendet. Där ingår också bland annat ökat stöd till forskning om förnyelsebar energi och effektivare energianvändning.
"Oljan ska vara borta från Sverige år 2020", men hur? Enligt ovanstående framgår det att Mona Sahlin ej är någon ledare och ej har uppnåt några positiva resultat frånsett egen vinning som minister. Hon är ej lämplig att efterträda Göran Person som partiorförande. Jag reserverarade mig mot valet av Mona Sahlin på extra partikongressen till partiordförande.
Jag har tyvärr fått rätt. Mona Sahlin har inte visat sig trovärdig som partiordförande.
Tyvärr är det inte mycket bättre på det regionala och lokala planet.
Jan Andersson ordförande för socialdemokrterna i Helsingborg är ett exempel från det lokala planet. I sina blogginlägg angriper han nästan enbart alliansregeringen. Han presentera ingen egen socialdemokratisk politik.
Han röstade emot samtliga motioner utom en av mina motioner till socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress 2010 i Helsingborgs arbetarkommun, men för och utan att argumentera emot en enda på distriktskongressen. Han ägnar sig likt Mona Sahlin åt tro och tyckande utan att ta reda på fakta. Det ger inte trovärdighet.
Att ägna sig åt personangrepp och citera Aftonbladetvoch Expressen är inte att föra ut en socialdemokratisk politik. Det är tyvärr vad han ägnaar sig åt på sin blogg.
Läs och begrunda fakta själva genom att läsa hans blogginlägg. Det räcker att läsa rubrikerna som nästan undantagslöst innehåller namnet på en person i alliansregeringen med negativa anspelningar. Nästan ing med egen socialdemokratisk politik utan okritiskt lovordande av socialdemokratiska så kallad "ledare" som till exempel Mona Sahlin.
Jag saknar ledarskap hos socialdemokratiska förtroendevalda.
MOTION NR 2 ang. i n f ö r k o m p l e t t e r i n g s t j ä n s t e r t i l l a r b e t s l ö s a Arbetslöshet anses allmänt vara ett av de största samhällsproblemen. Det rapporteras samtidigt från olika delar av den offentliga sektorn om viktiga behov som inte kan tillfredställas. Trots att de offentligt anställda sliter hårt. Det gäller framförallt äldreomsorg, handikappomsorg och skola. Även inom näringslivet har arbetstakten och pressen ökat för många. Det har resulterat i att många lönearbetare har en hård arbetsbörda och arbetar mer än vad de önskar. Gruppen arbetslösa lider samtidigt av motsatsen medan de i behov av omsorg har otillfredsställande förhållanden. Det är obegripligt att de som bestämmer betraktar denna arbetsfördelning mer eller mindre som självklar. Olika medel tas i bruk för att sysselsätta folk. Utbildning till exempel handlar allt mer om sysselsättning och allt mindre om kvalificering. Det är irrationellt. Hela området är i mycket stort behov av nytänkande. Arbetsföra som via bidrag eller ersättning avlönas av samhället kan och bör göra en insats. De medel som utbetalas till ”arbetslösa” motiverar att skattebetalarna avkräver en motprestation samtidigt som de arbetslösa får rätt och möjlighet att arbeta. Det finns angelägna arbetsuppgifter inom äldreomsorg, renhållning, stöd till handikappade, ensamstående föräldrar och föräldrar med krävande barn, insatser mot mobbing, vandalism, kvinnoförtryck, svaga skolresultat och bråk i skolan är några exempel. Varför inte erbjuda dessa arbetsuppgifter i form av kompletteringstjänster. Kraven på arbetsinsats står i relation till ”lönen”. Det skulle kunna innebära till exempel 25 timmars arbete per vecka, vilket är ett rimligt eftersom normala anställningsförmåner som pensionsmeritering med mera inte utgår och att de arbetsuppgifter som erbjuds inte alla gånger helt motsvarar de kompletteringsanställdas kompetens och önskemål. De arbetslösa som accepterar detta skulle då kunna erbjudas en högre ersättningsnivå, säg 85 procent av en tidigare lön. De arbetslösa som inte accepterar kunde lämpligen få en lägre nivå, säg 65 procent. De som genomgår någon utbildning kunde placeras i en mellannivå, till exempel 75 procent. Kostnaderna skulle totalt sätt inte överstiga nuvarande ersättningsnivå. En särskild arbetsmarknad bildas som utgöra av de socialt angelägna arbetsuppgifter som ligger utanför vad den offentliga sektorn rymmer för närvarande. Den ”kompletterande arbetsmarknaden” motsvarar omfånget på arbetslösheten och konjunktursvängningar. En möjlighet är konkurrens om de inrättade deltidsprojekttjänsterna där bedömningar av lämplighet är avgörande. Det är önskvärt med en matchning mellan arbetslösas kompetens/önskemål och kompletteringstjänstens innehåll. Givetvis måste sociala behov ges prioritet. Utbildning eller preferenser kan inte vara avgörande för hur arbetslivet inrättas och motiverar inte att man kan undandra sig krav på att bidra till att utföra viktiga arbeten. Utbildningspolitiken medför ofta inlåsningseffekter. I ett samhälle med allt mer skolgång och en allmän höjning av förväntningarna på tillvaron utvecklar en högre anspråksnivå som ofta inte motsvarar de behov som den här lösningen kan tillgodose. Det sätts upp en viss formell utbildning för till träde till vissa arbeten. Det är motiverat ibland men ofta handlar det om att förbättra status och önskan att monopolisera arbetsuppgifter för en viss grupp. Många viktiga behov kräver inte så mycket skolbänkskunskap utan handlar om händer och fötter, medmänsklighet, hjälpsamhet och personliga egenskaper. De som utför kompletteringstjänster kan knappast ersätta ordinarie personal men kan säker vara effektiva om de handleds av ordinarie personal inom många områden. Långtidsutbildade kan till exempel göra arbetsinsatser inom skolan som assistenter till lärare och svaga eller stökiga elever kan ges särskild hjälp. De med kort utbildning, personer med språksvårigheter etc. kan bidra som medhjälpare till ordinarie hemtjänstpersonal. Det skulle innebära en radikal förändring av arbetslösheten. Den skulle i princip avskaffas. En del personer är inte speciellt villiga att acceptera uppgifter som de inte anser som så attraktiva. Det bör accepteras men ska då resultera i en lägre ersättningsnivå. Det motverkar inte konventionella försök till bekämpning av arbetslöshet och är inte i motsatsställning till ambitioner att öka antalet anställda lönearbetare. Det är ett komplement inte ett alternativ. Det skulle möjliggöra att många arbetslösa får ett meningsfullt arbete. Socialt utanförskap, passivisering och brist på stimulans skull effektivt kunna motverkas hos många arbetslösa. Kompletteringstjänsterna skulle kunna kvalificera de före detta arbetslösa och genom kontakter, erfarenheter och stärkt självförtroende förbättra möjligheterna att få en ordinarie anställning. Det skulle även fungera som en mekanism till ökad integration i samhället för personer med utländsk bakgrund och de problem som följer av exkludering från arbetslivet motverkas. Stora sociala problem inom äldre- och barnomsorgen, kriminalvården skulle kunna minskas. Volymen på förstärkning kommer givetvis att variera med konjunktur och utbudet av vanliga arbeten.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar: att det ska införas av kompletteringstjänster till arbetslösa.
Stefan A. Johansson
Helsingborg arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild. Jan Andersson Ordf.
Utlåtande från socialdemokratiska skånedistriktets distriktskongress
UTLÅTANDE NR 2 Sverige behöver en starkare arbetslinje. Den borgerliga politiken fungerar inte. Den fördjupar och förstärker utanförskapet. Vi socialdemokrater vill ge Arbetsförmedlingen ett kvalitetslyft. Arbetsförmedlingen ska vara en Kompetensförmedling. I den ska man du ha rätt till individuellt och professionellt stöd utifrån dina specifika behov. Vi vill investera fler utbildningsmöjligheter som ger jobb och öka möjligheterna till anställningsstöd. Långtidsarbetslösa ska ges fler chanser och inte låsas in i passiva garantier. Distriktsstyrelsen delar motionärens syn. Alla kan bidra efter sin förmåga. Varje arbetad timme är viktig. Det finns många sysslor som inte blir gjorda, inte minst i offentlig sektor. Socialdemokratin vill se en utvidgad arbetsmarknad. Målet är den ska erbjuda en långsiktigt hållbar lösning av situationen för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Distriktsstyrelsen föreslår kongressen att besluta: att motionen anses besvarad.
Stefan A. Johansson - Socialdemokraterna i Helsingborg 2-0
MOTION NR 1 ang. jobben kommer inte först! Det gör skapande av l ö n s a m t i l l v ä x t i e t a blerade små- och medelstora företag. Stimulera och stötta de redan existerande småföretagen att växa och expandera Nya arbetstillfällen står högt upp på prioriteringslistan. Lösningsförslagen är många gånger präglade av tro och tyckande. Ett exempel är minskad arbetsgivareavgift och bolagskatt för att småföretagen ska generera tusentals nya arbetstillfällen. Småföretag har sedan 1970-talet setts som en drivkraft bakom den ekonomiska tillväxten. När omsättningen ökade skulle det bli nya arbetstillfällen. Dagens politik syftar främst till att skapa nya företag. Följden blir att de redan existerande småföretagen som behöver stöttas och stimuleras till att växa och expandera får klara sig själva. Fokus på nyföretagande är en tveksam strategi. De små företagen väver i allmänhet inte per automatik. Det är en myt att små företag skulle vara tillväxtorienterade. Entreprenörsföretagen har under en mycket lång tid utgjort 74 procent av samtliga företag i Sverige. Företag med en till nio anställda utgör 21 procent, samt de mellan 10 och 49 anställda cirka 3 procent. De små företagen utgör 99 procent av samtliga företag och det sker ingen betydande förskjutning mellan olika storleksgrupper. Tillväxt i storlek skulle ha inneburit att de två sista företagsgrupperna ökat i relativa andelar. Det har inte skett. Små företag skapar förhållandevis få nya arbetstillfällen. För de minsta företagen med upp till nio anställda är tillväxten i antalet anställda till och med något lägre än tillväxten i antal företag. Det medför att antalet anställda per småföretag har minskat något. För företagen med fler än 200 anställda är däremot tillväxten i antalet anställda betydligt högre än antalet företag. Det betyder att tillväxten av anställda per företag bland de större företagen är högre än för de mindre. Önskemålet är att antalet anställda ska växa snabbare även för de mindre företagen. Alltför mycket resurser för att skapa nya företag minskar utrymmet för alternativa åtgärder av större strategiskt värde. Antalet nystartade företag är ett tveksamt mått på expansiv ekonomisk politik. Omkring en tredjedel försvinner inom en treårsperiod. De som överlever förblir små under överskådlig tid med en anställningstäthet i genomsnitt av 1,7 personer per företag. Det kan förefalla lockande att verka för fler småföretag. För att främja tillväxten gäller det att få de redan existerande småföretagen att växa. Minskad arbetsgivareavgift och bolagsskatt för de minsta företagen motsvarar några tusenlappar. Det räcker inte till många tillväxtfrämjande investeringar.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar: att inte stimulera start av nya företag, att stimulera och stötta de redan existerande småföretagen att växa och expandera. Stefan A. Johansson
Helsingborg arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild. Jan Andersson Ordf.
Utlåtande socialdemokratiska distriktstyrelsen:
A R B E T E Föredragande: Anders Karlsson, Jimmy Runesson och Lena Näslund
UTLÅTANDE NR 1 OCH 64 För att bekämpa arbetslösheten måste nya jobb till. Här har nyföretagandet en viktig roll att spela och vi måste stödja entreprenörer som vågar satsa på sin idé. Det är särskilt angeläget med tanke på den höga arbetslösheten bland exempelvis unga och invandrare. Det offentliga, tillsammans med universitet/högskolor och näringslivet, måste medverka till att fler innovationer och idéer omsätts till produkter och företag. Region Skåne driver exempelvis flera projekt som syftar till att matcha arbetslösa med idéer och riskkapital för att nya företag ska uppstå. Naturligtvis är det också angeläget att redan existerande företag får stöd att växa sig större men det ena utesluter inte det andra. Ska vi klara jobben behövs fler företag, inte färre. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att attsats 1 avslås, att attsats 2 bifalles, att motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översändes till riksdagsgruppen.
Stefan A. Johansson kommentar Helsingborgs arbetarkommun ställde sig inte bakom motionen utan skickade in den som enskild, men ingen av ombuden från Helsingborgs arbetarkommun reserverade sig mot distriktstyrelsens utlåtande och trots att Helsingborgs arbetarkommun enhälligt förutom Stefan A. Johansson beslutat att skicka in motionen som enskild.
1-0 till Stefan A. Johansson mot Helsingborgs arbetarkommun
Vad har kommunaliseringen av skolan inneburit och friskolereformen fåttvför konsekvenser för elever, lärare och studieresultat?
Vad har kommunaliseringen av skolan inneburit och driskolereformen fått för konsekvenser för elever, lärare, samt studieresultat?
Var någonstans i världen förutom i Sverige setts barn och ungdomarnas framtid på spel på ett motsvarande sett som i den svenska skolan?
Det är inte konstigt att friskolereformen har sina avarter! "Barnsjukdomar" hör alltid till nya branscher och verksamheter. Därför har samhällen infört regler för hur näringslivet ska fungera. Statliga regleringar är inget ont i sig. Västvärlden har mycket att tacka statliga regleringar för sitt välstånd. Vi ser nu en ny och kapitalstark bransch får breda ut sig ohämmat i Sverige. Det svenska skolväsendet riskerar raseras i grunden.
Marknadsföringen av de olika skolorna är ett resursslöseri. Det ökade och ibland främmande erbjudandena som gymnasieelever numera får välja bland leder inte till bättre studieresultat. Forskningen inom pedagogisk håller inte jämna steg med marknadsföringen. För inte så länge sedan kom den första utförliga utvärderingen av IT i nordiska skolor. Slutsatsen är att IT som i sig inneburit en samhällsrevolution i storlek med industrirevolutionen fram tills nu gett få konkreta resultat (förutom lärarnas positiva uppfattning).
Gymnasieskolorna försöker överträffa varandra i kampen att locka till sig eleverna i sin marknadsföring trots bristande forskning. Vi bör fråga oss varifrån pengarna tas för att erbjuda en bärbar dator till varje elev. Skulle inte de miljarder som går till reklambranschen inte kunna tas tillvara bättre i undervisningen och i lärarutbildningen.
Friskolorna riskerar att fortsatt försämra lärarnas arbetsvillkor. Lärarnas yrkesstatus sjunker ständigt i Sverige. Det hotar i längden elevernas studieresultat. Sveriges konkurrenskraft i världen kommer at försämras. De ekonomiska nedskärningar på skolor där inte klasstorleken eller skollokalerna kan utökas är att gradvis öka lärarnas undervisningsskyldighet i förhållande till den arbetstid som ägnas åt planering, utvärdering, samarbete och ledighet. De stora friskoleföretagen vaga hängavtal med fackförbunden är förebilden. Arbetsvillkoren för lärarna har därmed orsakat radikala förändringar.
Det finns vanligtvis ingen avtalsreglerad uppdelning av lärarnas arbetstid i undervisningstid och tid för planering/bedömning. Teoretiskt kan en lärare tillbringa 42,5 timmar i veckan i direkt kontakt med eleverna. Lunch- och kafferaster har lärarna oftast tillsammans med eleverna eftersom det inte finns några personalrum. Ofta är lärarna tillsammans med eleverna över 30 timmar och ytterligare några timmar i konferenser med kolleger. Drygt en timme om dagen blir över till planering. Viss tid måste även ägnas åt övrig administration. Lärare på friskolor arbetar i många fall flera veckor mer per år i jämförelse med kommunalanställda lärare med ferietjänst.
Friskolföretag har därmed en betydande ekonomisk fördel i konkurrens med det kommunala skolväsendet. Personalnedskärningar är det enda egentliga sättet att sänka kostnader inom skolan. Personalkostnader kan hållas nere genom betydligt mindre administrativ personal på friskolor. Viktiga funktioner sköts istället av friskoleföretagens huvudkontor.
Hur ser affärsmodellen ut för ett friskoleföretag? De tänker långsiktigt. Ett stort friskolföretag behöver inte ha stora vinstmarginaler som mål. Skolan är Sveriges största samhällsinrättning. En liten andel kan på lång sikt innebära stora intäkter.
De borgerliga politikerna ser hos friskoleföretagen möjligheten att långsiktigt sänka personalkostnader i kommunala skolor. I konkurrensen kommer skolor i ytterområden att fortsätta förlora elever till friskolorna och i värsta fall stängas eller tas över av friskolor. De attraktiva innerstadsskolorna, vars mycket kvalificerade personal och positiva urval av elever garanterar en kraftig konkurrens mot friskolorna, blir arenan där lärarnas framtida arbetsvillkor kommer att avgöras.
Borgerliga skolpolitikers långsiktiga tänkande gäller hur man kan jämna ut arbetsvillkoren mellan kommunalanställda och friskolornas personal. Lärarfackens inflytande kommer att minska. Lärarna kommer att arbeta flera timmar i veckan i klassrummet.
Friskoleföretagens höga personalomsättning ignoreras i det långsiktiga tänkandet. Risken för utbrändhet hos en lärarkår vars uppfostransansvar bara växer för varje generation av barn som anländer till skolan tar de inte hänsyn till. Hänsyn tar man inte till att vissa kommunala innerstadsskolor är inrymda i över hundra år gammal byggnader. Rent fysiskt begränsas de pedagogiska innovationer som kan införas i skollokalerna.
Barn och ungdomar behöver en långt mer kvalitativ utbildning än exempelvis 50-talisterna någonsin fått. Framtida utmaningar förutsätter en intensiv pedagogisk utveckling hos det kommunala skolväsendet. Det är något som friskolereformen var tänkt att påbörja.
Skolpolitikernas långsiktighet begränsar sig till ekonomi och ideologi. Offentliga kostnaderna ska minskas och skattemedel ska gå till privata friskoleföretag. Löftet om att stimulera pedagogisk utveckling och kraftigt förbättra Sveriges skolor genom friskolereformen har gått förlorad.
Vi ser en ny bransch i näringslivet växa fram. Den granskas inte tillräckligt. Kommer de stora friskolornas affärskoncept att hålla långsiktigt? Hur kommer en fortsatt försämring av lärarnas arbetsvillkor att påverka elevernas studieresultat. Var någonstans i världen förutom i Sverige setts barn och ungdomarnas framtid på spel på ett motsvarande sett som i den svenska skolan.
5%
92%
3%
