Ännu en bloggdrapa

Det kan inte hjälpas. Det får bli en runda till om bloggeriet.  Jag ironiserade ju i förra veckan lite över företeelsen eller snarare om övertron på mediet och den tendens till egotrippande som spridit sig via bloggen.  Ett egotrippande som fått den  egna personen att framstå som betydelsefullare än det budskap man vill förmedla.  Och inte oväntat blev det genast napp.  Jonas Morian, ordf. i Socialdemokraternas pressförening hette han som ”fastnade på kroken”. Han  grät krokodiltårar för att jag hade mage att kritisera det faktiska förhållandet att även ett antal socialdemokrater finner det mera angeläget att plagiera kändiskulten och vältra sig i självbespegling och navelskåderi i stället för att lyfta fram det socialdemokratiska budskapet.

S-info är helt enkelt inte fint nog för vissa bloggare som tycks älska att blogga för bloggandets egen skull.

Stephan Wagner, ledarskribent i Helsingborgs Dagblad, skriver insiktsfullt  om ”Smittkällorna på nätet” (”Blogg, bloggare, bloggast) i dagens Helsingborgs Dagblad). Så här låter det bl.a.;: ”Detta relativt nya fenomen inom skriftspråket har vi i och för sig varit inne på förut.  Men det tycks fortfarande finnas en eller annan läsare som tror att en bloggare är en snuskig herre klädd i trenchcoat som smyger runt i buskarna.” 

Nja, denna villfarelse håller nog på att försvinna.  Däremot är föreställningen om att en bloggare är en självupptagen person ständigt klädd i galakläder och som lätt låter sig hänföras av skitpratet i de s k kändiskretsarna nog inte alltför missvisande.

Under alla förhållanden så behövs s-info om sanningen om socialdemokratisk politik skall fram.