"Damberg sågar Reinfeldts tal", skriver Tord Oscarson i ett blogginlägg, som i praktiken närmast är ett återgivande av Dambergs uttalande för TT ang. statsministerns sommartal.  http://www.s-info.se/pageblogg.asp?id=515&blogg=56664

Jag har lusläst Dambergs TT-uttalande och det skarpast Damberg överhuvudtaget kostar på sig om det Reinfeldtska talet är att det var förutsägbart. I sanning inte mycket till sågning om man ska vara mån om sitt kärleksfulla förhållande till svenska språket.  Damberg pekar på regeringens löften om att återkomma med en infrastrukrurproposition - vilken man ju nu också tydligen gör i höst.  Han pekar vidare på att "regeringen i månader talat om att de skattehöjningar man föreslår med räntesnurrorna nu ska gå tillbaka till näringslivet i form av sänkt bolagsskatt."

Och vad tycker då socialdemokraterna om denna rundgång med offentliga medel?  Ja, därom är det knäpptyst både från Damberg, Löfven och Magdalena Andersson, som väl änå vid det här laget borde ha något substantiellt att komma med från socialdemokratiskt håll.  Är ytterligare sänkta skatter verkligen en väg att stärka den sysselsättning som socialdemokraterna i tid och otid säger sig fokusera på?

I övrigt välkomna Damberg Reinfeldts förslag om tunnelutbyggnader och den skarpa tonen mot Syrien, vilket ju ingen kan ha något att invända mot, men som inte säger så mycket om det socialdemokratiska alternativet till den borgerliga alliansregeringens politik på centrala områden, t ex den ekonomiska politikens allt överskuggande betydelse för jobben.

Dagens Arena slår huvudet på spiken när man i en ledare den 15/8 skriver "Ingen vet vad S vill göra åt krisen" http://www.dagensarena.se/opinion/ingen-vet-vad-s-vill-gora-at-krisen/

I den högintressanta ledaren anknyter DA till den ekonomiska krisen i Europa och hur denna uppenbarligen blir en valfråga i Tyskland, där de tyska socialdemokraternas ordförande Sigmar Gabriel skärper tonen mot regeringen Merkels felaktiga och destruktiva hantering av eurokrisen.  Det finns en remarkabel skillnad mellan Merkel och Gabriel i denna fråga.  Gabriel slår fast att det inte är statsfinansiellt lättsinne som förklarar krisen, utan den beror främst å bankernas oansvariga utlåning och deras fräcka försök att öva utpressning mot EU.

Politiken ska överordnas finansmarknaderna anser Gabriel.  Vad anser de svenska socialdemokraterna i denna för vår gemensamma välfärd så grundläggande fråga?  Eller för att tala med Dagens Arena:  "De svenska socialdemokraterna kommer väl knappast att ansluta sig till SPD-linjen. Men är det någon som vet vad de vill?  Om svar anhålles vördsamt men bestämt!