Johan Ingerö har hittat hem?

Johan Ingerö har hittat hem?

"Härligt", sa kristdemokraternas nye pressekreterare Johan Ingerö om publiktillströmningen till partiledaren Göran Hägglunds tal i Almedalen igår. En möjligen ödmjuk anpassning till partiets krympande opinionssiffror, eftersom publiksiffran var den i särklass minsta under hela Almedalsveckan.

Vem är då denne Johan Ingerö? Jo, samma person som under en följd av år såg som sin viktigaste uppgift att punktmarkera en del bloggar här på s-info. Bl a hängde han som en kardborre efter undertecknad med kommenarer som på en traditionell höger-vänsterskala placerar honom något till höger om Djingis Khan.

Johan Ingerö har länge siktat mot politikens högsta tinnar. Hans på dessa sidor ådagalagda förakt för riksdagen och andra folkvalda institutioner är tydliga exempel på rönnbärsfilosofi i dess högsta potens. Ty hans sturm- und drangperiod i folkpartiet vittnar i själva verket om tydliga politiska ambitioner. Dock blev hans framfart i folkpartiet så våldsam och omstörtande att han snart visades på porten. Övergången från folkpartiet till kristdemokraterna kan när allt kommer omkring nog betecknas som en win-winsituation. Kompetensen höjs i båda partierna......

2012-07-09, 17:45 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Kristdemokraterna Folkpartiet Johan ingerö

Kommentar av Jan Andersson - 9 juli 20:27, 2012

Också jag hade åtskilliga debatter med Johan Ingerö. Vi tyckte väldigt ofta olika. men jag uppskattade debatter med Johan Ingerö. Jag skulle aldrig uttrycka mig nedlåtande om honom och hans åaikter däför att han inte tycker lika som jag gör. jag tycker man ska ha respekt för varandras åsikter.

Bengt Silfverstrand: Tänk att det ska vara så svårt att skilja mellan respekt för åsikter och demonisering av socialdemokratin. Det är detta uppträdande jag har kritiserat. Samtidigt är det inte helt ointressant att konstatera att personer med extremt nyliberala åsikter har svårt att finna en plats i något parti. ´ Ingerö blev formligen utsparkad från folkpartiet p g a sina extrema åsikter. Efter denna försmädliga sorti gjorde han rent hus med partiväsendet överhuvudtaget (Surt sa räven!). Och f n är han pressekreterare hos dagens högerparti, alla kategorier, kristdemokraterna. Det kan för personer som respekterar landets folkvalda intitutioner inte vara oförsynt att påpeka detta slinkande än hit och än dit.

Kommentar av Jonna Bergman - 9 juli 20:58, 2012

Jan,
Jag håller med dig. Johan ingerö var en frisk fläkt i bloggdebatterna. Han var konsekvent i sin politiska ståndpunkt, även om de kan argumenteras.synd att ha nu, som aktiv i KD, slutat argumentera via sin blogg.
Bengt S. däremot tycks föredra personangrepp istället för sakargument. Vilket jag förstått även drabbat dig.
/jonna

Bengt Silfverstrand: Det beror förstås helt på med vad man menar med friska fläktar. Om förakt för folkviljan och demokratin är ett utslag av konsekens, så har Ingerö onekligen varit konsekvent i sin översittarattityd. Han slå hål på pösmunkar och ironisera över deras tuvhoppande mellan olika borgerliga partier är en viktig politisk renhållningsuppgift. Personer och deras åsikter hör intimt ihop. Och man måste ha rätt att klaga på att ett ägg är surt även om man inte själv kan värpa.

Kommentar av Bengt Nilsson - 10 juli 06:25, 2012

Här ovan har vi två kommenterande nyliberaler som inte hittat hem!
I sak är person och sak samma sak. Liksom den förfelade (av kristenheten) uppdelningen av en person i kropp och själ är även dessa ett ett!

Bengt Nilsson, klassisk sosse

Bengt Silfverstrand: Nja, att Jan Andersson skulle vara nyliberal har jag fortfarande lite svårt att tro. Men att han är svår att inlemma i något visst politiskt läger ligger nog sanningen nära. På hemmaplan har han ett nära samarbete med vänsterpartiet. På dessa sidor tar han nästan maniskt avstånd från partiet. Och detta även när deras åsikter delas av en majoritet av svenska folket. Och visst hänger person och åsikter ihop.

Kommentar av Kjell Hedman - 10 juli 10:57, 2012

Inte annat än jag förstod av Johan Ingerös blogg och uttalanden så var han Nyliberal. Men nu tydligen har han blivit värdekonservativ. Så nog tillhör han dom politiker som vänder kappan efter vinden.

Jag håller med dej Bengt Nilsson. Jag blir så sorgsen över dessa Nyliberaler som kommenterar. Tycker dom ska ta sig en funderare vad för politik dom föredrar.

Kommentar av Jan Andersson - 10 juli 14:18, 2012

Att det ska vara så svårt att skilja mellan sak och person. jag delar inte alls Johan Ingerös åsikter. men för denskull behöver man inte demonisera honom.

Sedan har svårt för att se nyttan av att försöka placera socialdemokrater i olika läger. Jag är socialdemokrat och jag ställer mig bakom den politik som socialdemokraterna för. Om detta är jag inte ensam , om man nu ska tro opinionssiffrorna för närvarande.

Bengt Silfverstrand: Nej, det är synnerligen lätt när så är befogat. I fallet Ingerö handlar det däremot om en en mångårig demagogisk hatpropaganda mot allt vad socialdemokratin står för. Detta på tal om demonisering. Det är självklart att även personkritik bör få förekomma i debatten när detta är befogat. Sen skadar det inte med lite humor i sammanget. Så t ex kunde även jag dra på mungiporna åt en hel del av Göran Hägglunds personkritik i hans Almedalstal. Lite får man tåla när man gett sig in på den politiska rännarbanan. Och lite glimten i ögat skadar sannerligen inte i en värld som tyvärr i vissa stycken är knastertorr.

Socialdemokratin är ett parti med bred väljarbas och det är fullständigt naturligt att det då också uppstår falanger. Så har det alltid varit och något vi måste kunna leva med. Som socialdemokrat har jag genom mitt mångåriga riksdagsuppdrag aldrig upplevt något problem med att även kunna föra en självkritisk debatt om partiets politik. Det räcker inte med att i alla sammanhang vifta med "partibibeln."

Kommentar av Jan Andersson - 10 juli 16:58, 2012

Du har kanske upplevt det du gjort som problem, men du kan knappast ha undgått att väldigt många partikamrater ogillat att du ständigt är fixerad vid andra personer, ibland politiska motståndare , ibland partikamrater.

Jag vet att det inte hjälper att påpeka detta för dig. Din bästa gren har aldrig varit att lyssna på andras åsikter. Men någon gång måste du väl ha funderat över att du aldrig blev gruppledare i något utskott trots alla dina år i riksdagen.

Jag välkomnar en debatt om partiets politik. jag var kritisk under den förra partiledningen och framförde då åsikten att de som leder partiet ska leva som man lär. jag är betydligt mycket nöjdare i dag. och som jag tidigare påpekat. Jag är inte ensam om detta . Väljarna tycks tycka detsamma. detta är inte helt oväsentligt, eller hur?

Bengt Silfverstrand: Min eventuella personfixering överträffas väl i så fall endast av din egen att döma av dina ständigt gråtmilda kommentarer till vad jag här skriver. Saken är den att jag föredrar att kalla saker och ting vid deras rätta namn. Eller som salig Lars Forssell så träffande uttryckte saken: "Vi har så mycket djuppsykologiska inre förklaringar för att en skurk inte är enskurk i själva verket och fan vet om en katt, när det kommer till svansen, inte hellre borde kallas fören ekorre."
Sen blir du ju rent patetisk när du bekymrar dig över att jag inte bekymrar mig över att aldrig ha blivit gruppledare i något utskott. Till detta är bara att säga att jag är fullkomligt nöjd med mina riksdagsår, då jag genom att ett par gånger byta utskott skaffade mig en gedigen erfarenhet på flera politikområden. Den längsta tiden tillbringade jag i utbildningsutskottet där jag under flera år var partigruppens talesperson i frågor rörande högre utbildning och forskning. Jag var under några år ordförande i Forskningsrådsnämnden (FRN) och satt tio år i styrelsen för Lunds Universitet.

När du nu plötsligt välkomnare en debatt om partiets politik, så verkar du vilja hänföra denna debatt till förfluten tid, d v s den period då Håkan Juholt var partiledare. Du borde nog vara något mera ödmjuk när du kritiserar andra för personkritik, då du under ett kritiskt skede gick ut i media och krävde Håkans avgång, något du fick ta tillbaka efter massiv kritik från partivännerna i Helsingborg.

En fri debatt innebär för mig att man inte i varje stund måste knäfalla mot Sveavgäen 68 och instämma i allt som sägs från partikansli och partiledarhåll. Jag har i flera blogginlägg uttryckt sympatier för Stefan Löfvens sätt att leda partiet, men också förbehållit mig rätten att vara kritisk, på punkter där partiet fortfarande svävar på målet. Det kan aldrig vara fel att tänka själv. Det kanske bästa betyg jag någon gång fått finns i en dedikation av Bengt Göransson i hans senaste bok "Tankar om politik" där han skriver "Till en som inte alltid tyckt och tänkt som det förväntas av honom."

Kommentar av Johan Ingerö - 11 juli 10:35, 2012

Det är naturligtvis hedrande att än en gång förekomma på den skånska guldkustens egen lilla småpåves blogg. Som så ofta finns dock skäl att inkomma med några sakliga korrigeringar.

1) Att kommentera på S-info är inte "uppgift", och den som tror så gör sig nog en allt för stor bild av denna portals relevans. Däremot är jag, liksom många i min generation, intresserad av nätdebatt. Under mina år som bloggare hade jag gott om återkommande kommentatorer från både höger och vänster. Så ser helt enkelt den moderna politiska debatten ut - något som vissa åldrade nostalgiker möjligen må vara ursäktade för att inte begripa.

2) Jag var aktiv, anställd, förtroende- och folkvald inom/för FP mellan 1998 och 2006. Därefter sade jag upp mitt medlemskap för att istället satsa på journalistik och opinionsbildning. Utöver arbete som pr-konsult har jag även tjänstgjort som redaktör på Neo, politisk kommentator i Aftonbladet och ledarskribent på Svenska Dagbladet.

Vårvintern 2012, alltså fem och ett halvt år efter att jag lämnade FP, tackade jag ja till erbjudandet att bli presschef hos Göran Hägglund. (Inte pressekreterare på KD som Silfverstrand felaktigt påstår.) Jag har alltid stimulerats av nya utmaningar och provar gärna nya saker. Detta i motsats till vissa gamla pärmbärare som, vilket Jan Andersson så träffande påpekar, inte lyckades bli så mycket som gruppledare i ett utskott trots en evighetslång tid i riksdagen.

Den enda i detta sammanhang som blivit utslängd från något alls är väl bloggförfattaren själv, som efter valet 2006 befanns redo för politisk slutförvaring av sitt eget partis valberedning, varpå han regredierade till att mobba och förfölja (i första hand) partikamrater med sin lilla blogg som främsta vapen.

Och med det överlämnar jag åt herrarna att fortsätta diskutera Bengt Göransson och de övriga namnen i partiets adelskalender.

Bengt Silfverstrand: Den kulan visste tydligen var den tog. Än en gång har Stig Dagermans tes om att "Bränt barn" ingalunda skyr elden, utan gång på gång dras in i dess centrifugalkraft, besannats.

Ett sakfel ska jag omgående erkänna. Jag ber hundra gånger om tusen för att jag degraderat dig till pressekreterare när du i verkligheten begåvats med uppdraget som PRESSCHEF hos KD. Skillnaden i dignitet är uppenbarligen enorm att döma av din reaktion.

Själv gör du dig skyldig till ett något större sakfel, när du tillvitar mig uppdraget som pärmbärare. Om det är någon syssla jag aldrig uppburit hos socialdemokratin så är det att vara pärmbärare. I själva verket har jag under hela min tid i riksdagen begåvats med synnerligen intressanta arbetsuppgifter. Om man däremot har som norm och målsättning att alla riksdagsledamöter måste bli utskottsordföranden eller rentav ministrar för att räknas, ja då har man hamnat ordentligt på sniskan.

När allt kommer omkring så är det sedan inte jag som ursprungligen hävdat att du blivit utslängd från folkpartiet. Det är som bekant i en bok, vars författare du väl känner till, som din anmärkningsvärda roll som Gossen Ruda i folkpartiet och din portning därifrån utförligt beskrives.

Också i fråga om slutförvaring är du fullständigt ute och reser. Om någon slutförvarats i sammanhanget så är det den falang som förde socialdemokratin i Höganäs kommun till avgrunden under mandatperioden 2006-2010. Den gruppen är inte längre aktuell, för att uttrycka sig milt.

Vad slutligen gäller denna bloggs eventuella relevans, så bekräftas den dels av två framträdanden i SVT1 (Debatt) resp. TV 4 och två dylika i radions P1 Morgon under senare tid och dels av att borgerlighetens svar på Odysseus och hans irrfärder inte kunnat motstå frestelsen att än en gång söka sig hit. Tack för uppmärksamheten!

Kommentar av Johan Ingerö - 11 juli 14:25, 2012

Bengt, det finns snart sagt ingen bloggare som inte bjudits in till SVT Debatt - vilket jag vet eftersom jag känner flera av redaktionsmedlemmarna. Jag själv har bjudits dit otaliga gånger, om än tackat nej vid alla utom två tillfällen. Om du efter 27 år som riksdagsman anser medverkan där vara något att skryta med så är du bara att beklaga.

Sen har jag inte hävdat att alla riksdagsledamöter måste bli statsråds eller utskottsordförande. Men att sitta så gruvligt länge som du utan att komma ifråga tyder trots allt ändå på antingen bristande kapacitet eller förtroende - och med tanke på vad både Jan Andersson och många andra inom S har att säga om dig så tycks du ju sakna åtminstone det senare.

Själv har jag inga planer på att någonsin samla damm så länge på ett och samma ställe. Jag arbetar för det jag tror på, på villkor som jag själv väljer. Men jag inser att det förhållningssättet är svårbegripligt för en gammal backbencher, så jag ska inte lägga mer tid på att försöka förklara det.

Bengt Silfverstrand: Du måtte lida av ofantliga mindervärdeskomplex solm gång på mång måste vädra din aggression mot en person som hedrats med mångårigt ledamotskap i Sveriges riksdag och inom detta uppdrag med en rad mycket intressanta följduppdrag (se ovan).

Den enda person som på dessa sidor torde nå upp till samma kapacitet som du när det gäller rönnbärsfilosofi torde vara Erik Laakso.

Anledningen till att jag under senare tid fått komma till tals i centrala media är upplysningsvis att jag är en av initiativtagarna till uppropet "Välfärd utan vinst" en het politisk fråga som fått det politiska etablissemanget att darra i knävecken efter vetskapen att en stabil majoritet av svenska folket är starka motståndare till vinstuttag i välfärdsverksamheeterna skola. vård och omsorg.

Drick ett glas mjölk och läs Arto Paasilinna, allt i förhoppningen att dina grämelser ska få åtminstone någon lindring.

Kommentar av Johan Ingerö - 12 juli 14:00, 2012

Vädrar aggression? Jag svarade på ett enfaldigt och på flera punkter felaktigt inlägg som du skrev om mig. Jag bloggade i många år, och kom aldrig upp i samma grad av personförföljelse som du. Det är ju bara att söka på Morian, Laakso och Andersson i denna blogg för att bekräfta mina ord, och dina partikamrater tycks dessutom hålla med. Mot den bakgrunden är det inte svårt att förstå hur du så snabbt slog i glastaket. Svinhugg går ofta igen.

Bengt Silfverstrand: Du går ständigt mot nya höjder. Samtidigt som jag inte är vitten värd, lägger du ner närmast outsinlig energi på att vädra dina fördomar och din grämelse över min person. Att kalla satir och ironi för personförföljelse vittnar inte om någon större förtrogenhet med svenska språket. Smått fantastisk blir du när du kollektivansluter Jan Andersson till den antisilfverstrandska lobbyn. Jag ska inte vara lika småskuren utan kommer att vid Personvalsskolans nästa sammanträde föreslå dig som medlem. Dels som ett tappert försök att lindra din grämelse men dels också för att du bidragit med en innovation i politiken.

Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!