|
Dånet i rättens krater och det växande motståndet mot profitörernas intåg på välfärdsområdet har fått näringslivet att resa ragg och formera ett motstånd. Artiklar och böcker ser dagens ljus med tappra försök att vända debatten om vinster i välfärden. Nyliberala tankesmedjan Timbro tar tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg till hjälp för att försöka förklara fördelarna med att släppa riskkapital och krämare fria inom omsorgen. Krampaktiga försök görs också från profiternas försvarare att karakterisera Caremaskandalen som en mediaskandal.
Personer som använt socialdemokratin som språngbräda, byter sida och går i tjänst hos lobbyister vars "verksamhetsidé" är att tjäna så mycket pengar som möjligt på att etablera sig i välfärdsverksamheter på skolans, vårdens och omsorgens områden. Ett aktuellt exempel är Mona Sahlins tidigare högra hand Stefan Sterin som nu, i sin egenskap av nybliven lobbyist hos Magnorakoncernen (som bl a äger Kunskapsskolan), ska försöka övertyga menigheten om vinstmaximeringens allena saliggörande princip på skolområdet.
Carl Hamilton har i boken "S)-koden - Den socialdemokratiska utmaningen" gjort en träffsäker analys av marknadslösningarnas tillkortakommanden på diverse områden som varit föremål för närmast gränslösa avregleringar. Han skriver bl.a.: "Vid sidan av snabbt sjunkande priser utlovades en rad fördelar, inte minst ökad produktivitet. Argumentationen var helt teoridriven Det var modellen som gällde. Verkligheten såg visserligen inte ut som modellen, men det betydde bara att det var fel på verklighetenoch att den måste göras om så att den blev mer lik modellen. Och om verkligheten inte rättade sig efter modellen? Det betydde bara att avregleringen inte gått tillräckligt långt."
Synsättet och kolartron på marknadslösningar påminner om de franska Jacobinernas drastiska lösningar på sin tids problem. Då den beska medicinen med utsvettning och repression inte hjälpte skyllde man på att ordinerad dos varit för svag och beordrade "fler till schavotten."
På skolområdet har insiktsfulla bedömare innefattande både lärarorganisationer och myndigheter kommit till insikt om att skolans kommunalisering och det fria skolvalet utgör grundorsakerna till både ökad segregation och sämre skolresultat.
Jag kommer här osökt att tänka på en strof i den klassiska dikten "Sven Dufva" i Fänrik Ståls sägner:
"Då lydde alla när det ljöd gevär i ha nd reträtt Sven Dufva blott tock miste han och fällde bajonett.
En modern bajonettfällare är statsvetare Stig-Björn Ljunggren som inte med en stavelse andas tveksamhet mot det fria skolvalet utan tvärtom skyller problemen på asymetrisk information, pedagogmaffian (där fick lärarna en känga) och ytterst på att "skolan är alltför viktig för att läggas i händerna på politikerna." I Ljunggrens värld har skolan trots omfattande avreglering varit alltför hårt styrd, och marknaden har fått för lite utrymme. För Ljunggren står lösningen uppenbarligen att finna i mindre politik och ännu mera marknad. Fler till schavotten! http//www.ljunggren.com/?p=11190.
En som trots uppslutning kring det fria skolvalet emellertid börjar få kalla fötter är Jan Andersson som i en kommentar till ovannämnda Ljunggrenblogg nu plötsligt erkänner att det fria skolvalet "inneburit sämre resultat totalt sett i den svenska skolan och att skillnaderna ökat.
Den logiska konsekvensen av insikten om att ett alltför fritt skolval leder till sämre resultat och ökad ojämlikhet måste väl då i sanningens namn innebära att valfriheten måste begränsas.
2012-06-20, 13:09 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Stefan löfven Marknad Vinst Skolan Carl hamilton Stig-björn ljunggren Välfärd Profit
Du läser som vanligt selektivt. Jag har många gånger hänvisat till Skolverkets rapport om det fria skolvalet och dess konsekvenser, alltså inte bara på Stig- Björn Ljunggrens blogg. jag har samtidigt skrivit och sagt att det sannoloikt blir mycket svårt at begränsa elevers och föräldrars valfrihet. Jag tror att vi måste arbeta med åtgärder som gör att skolor som idag väljs bort får mer resurser och får tillgång till de allra bästa pedagogerna. Jag är inte så förtjust i förbud som du är.
Mina fötter är alltså långt ifrån kalla tvärtom är de just nu så varma i det fina vädret att jag har bestämt mig för att ta av mina strumpor. Bengt Silfverstrand: Skolverkets m fl rapporter talar entydigt för att det fria skolvalet är en grundläggande orsak till den ökande ojämlikheten och de försämrade resultaten på skolområdet. Om man då ska komma till rätta med problemen, så måste valfriheten begränsas i den utsträckning att vinstdrivna skolor inte beviljas några skattemedel. Povel Ramel uppmanade oss att ta av oss skorna. Du går ett steg längre och tar av dig strumporna. Det lär ju finnas barfotaläkare. Och nu etablerar du dig som barfotapolitiker. Onekligen en intressant utveckling....
Marknadskramarna liknar mer och mer någon sorts religösa fanatiker som får höra att deras Gud "Marknaden" inte existerar. Bara tjatar man tillräckligt mycket och bygger fler köpcenter så övertygas folk om "marknades" existens, tycks dom tro.
Det blir mer och mer tydligt att "den osynliga handen" som hela tiden ska komma och rädda "marknaden" är lika overklig som spöket Laban. Men ändå tycks de fast övertygade, finanskris till trots, om att mer och mer samhällsfunktioner ska läggas ut på "marknaden", för då mår samhällsfunktionerna som bäst, tror dom. Och det verkar inte ens rubbar deras övertygelse när hela EMU projektet sjunker i havet, nation efter nation som levt efter Mammons regelverk bit för bit upplöses och hela befolkningsgrupper går arbetslösa. Och när det inte finns fler marknader, så skapar man nya krig (i demokrations namn) för att "skapa nya marknader". Allt medan sopbergen och svältkatastroferna växer runt om i världen. Bengt Silfverstrand: Ja, onekligen finns det en del fanatism i marknadskramarnas föreställningsvärd. Ett problem i sammanhanget är att vissa av dem bara tycks läsa partidekret och inte tar del av den uppsjö av lektyr som vidgar perspektivet och fördjupar tankeverksamheten.
I kommentar till Sven Dufva skriver du: "....inte tar del av den uppsjö av lektyr som vidgar perspektivet och fördjupar tankeverksamheten." Kan du tänka dig att den karakteristiken kunde gälla dig själv?
Bengt Silfverstrand: Nej, det kan jag verkligen inte tänka mig. Skillnaden är emellertid den att jag inte som en del andra alltid först frågar far/partiledningen vad jag ska tycka. Inte heller kommer jag alltid till samma slutsatser som den s k konventionella klokskapen. Det finns faktiskt utrymme för eget tänkande även inom socialdemokratin. Nyliberaler tycks ha det svårare på den punkten.
Marknadsekonomin är vad jag förstått ingenting för övervintrande socialister av den råa fyrkantiga gamla skolan
Hur mycket planekonomi vill du ha Bengt? Allt är möjligt - Hitler blev demokratiskt vald och avskaffade det hindret. Jag tror dock att du är för gammal och snart ska dö. Vilken i sossarnas ledning föreslår du att bli planledaren? Är ni ett hemligt sällskap ellet något? Bengt Silfverstrand: Det har du fått alldeles om bakfoten. Marknaden är en god tjänare men en dålig herre. Och det är herrefasonerna vi vill komma till rätta med.
Fanatismen tror jag ligger på ett helt annat håll, ständigt ackompanjerad av tvivelaktiga vänner som inte står Socialdemokratin speciellt nära. Fritt skrivet så finns det en talande text i bibeln om att inte kunna se eller vilja diskutera problem därför att bjälken i ens eget öga skymmer sikten. Kommunism o närheten till detta politiska synsätt kommer aldrig tilltala medborgarna o vi har aldrig någonsin under partiets historia vunnit ett val med att vara V bleka kopia. Kom med konstruktiva förslag om kvalitet, våra utmaningar gällande vård, omsorgen o skolan istället så att vi kan ge värde för varje skattekrona och den kommer INTE automatiskt med statligt monopol!
Bengt Silfverstrand: Fanatismen finns hos dem som tror på marknadens överhöghet över politiken och demokratin. Läs Carl Hamilstons "(S)-koden - Den socialdemokratiska utmaningen, så kanske du kommer till insikt. Det skrives så mycket om det borgerliga samhället. Borgarna är ju i minoritet vilket dom inte inser. Men vi andra måste ha kraft att sätta emot ex att viljeyttringar visas genom handfasta demonstrationer mot sittande regering. Men vem ska organisera detta? Det måste vara upp till politiska partier o facklig organisation. Hade detta hänt i Frankrike så hade deras regering förstått att något var fel. Vi har ju genom dålig facklig utveckling (samt S) stagnerat för framtiden. Först nu skönjer man en klar förbättring och vi (alla) måste inse att förmåner som r tidigare framförhandlats håller på att tas bort. Bengt Silfverstrand: Delar din analys och du är till att börja med välkommen till nätverket "Välfärd utan vinst." http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6621
Bengt, Ditt rättvisepatos är en flämtande låga på en alltmera gråmelerad socialdemokratisk fasad.
Tyvärr söker många av dina debattmotståndare i partiet undvika att diskutera sakinnehållet och istället vill man, när argumenten tryter koppla ditt engagemang ihop med politiska ideologier som hör avgrunden till. Bengt Silfverstrand: Nej, Olle, mitt rättvisepatos delas av många och du är välkommen i sällskapet. Delar sedan din uppfattning att de som här uppträder som motståndare har mycket svaga argument på fötterna. Då gör man som alla av samma skrot och korn gjort i alla tider, skrämmer med vänsterspöken. Den svenska Mcarthyismen, i light-version, har sett sitt ljus, eller snarare sitt mörker....
så att jag ser ljuset menar du. Om partiet går mot det hållet så är jag en av många som kommer lämna partiet. Jag är socialdemokrat och det är jag stolt över. Jag är och kommer aldrig någonsin att bli kommunist!
Bengt Silfverstrand: Du slirar fortfarande på lamellerna och tycks ha svårt att ta dig in i sakfrågan. Har du inte kommit längre i din intellektuella utveckling att du inser att den typ av kommunism du här försöker skrämma med är död och begraven. Motståndet mot vinster i välfärden spänner över både block- och partigränser. S-kvinnornas ordförande Lena Sommestad är en av de många som skrivit under uppropet - "Välfärd utan vinst". Du tycks ha mycket svårt med orienteringen i det politiska landskapet.
Väldigt högdraget att tillrättavisa Michael med antydningar om att han inte skulle vara påläst nog för att utala sig. Michael är väl tvärtom den av oss alla, som debatterar här, som är har den största kompetensen att uttala sig om kvalitet i vård och omsorg. Och säkert också den av oss som har den mesta erfarenheten av arbete i privata vårdföretag.
Nu är jag inte den som utan vidare köper argument från personer som iofs har mer kompetens, och även inom en profession kan det ju råda delade meningar. Men man kan inte avfärda vad sådana personer säger med förklenande omdömen och besser wisser-attityder. Michael har visserligen inte skrivit om Morian just här, men när det gäller Morians politiska analyser, så tror jag att jag och Michael har diamentralt motsatta åsikter. Men då handlar det ju mer om politik än om vårdkunnande, något som Morian mig veterligt inte har. Men det är klart att även Morian kan få in en del poänger, när hans motståndare inte har mer att komma med än hänvisningar till tidningen Offensiv. Morian och hans åsikter vill jag på inga villkor bli sammankopplad med. Morian är ju dessutom en person, som jag har kritiserat mycket hår på bl.a. denna blogg. Och jag har inte ändrat åsikt. Mitt krav att eventuella överskott, utöver tillåten vinstutdelning, ska betalas tillbaka till kommunen eller landstinget är för övrigt en direkt invändning mot Morians åsikt att - dessa pengar tillhör företagets ägare, och ska stanna i privat ägo. Juridiskt sett, har Morian rätt i att dessa pengar tillhör företagets ägare, eftersom pengarna faktiskt byter ägare i samma stund som de sätts in på företagets konto som ersättning för företagets tjänster. Många socialdemokrater, och inte minst de som påstår sig vara motståndare till vinster i välfärden, resonerar som om dessa pengar fortfarande tillhör det offentliga. Jag anser emellertid att detta är en aspekt av den privata äganderätten, som kan ifrågasättas och diskuteras, eftersom överskotten har genererats med skattemedel i en bransch utan effektiv konkurrens på lika villkor, detta eftersom det i stort sett saknas obektiva metoder att mäta kvalitet. På samma sätt som man kan ifrågasätta patenrättigheterna till livsnödvändiga mediciner som till stor del har utvecklats genom skattefinansierad forskning, och dessutom har utprovats på patienter i skattefinansierad sjukvård. Men Michael har dock bättre kompetens att uttala sig om kvalitetsaspekterna än någon av oss andra, och lär inte bli klokare av att läsa böcker som har skrivits av ekonomer, utan specielt vårdkunnande. Min ideologiska ståndpunkt, att någon vinstfri kapitalism inte är möjlig, använder inte jag som argument mot regleringar av marknaden. Detta är en högst väsentlig skillnad mellan mig och de högerkrafter som B.S. försöker koppla ihop mig med. För övrigt torde min åsikt på just den punkten delas av Revolutionära marxisters förbund, eller vad de nu heter, eftersom nedanstående stod i ledaren i partiets tidskrift Offensiv 12 januari 2012: CG Carlsson skrev för några veckor sedan "Tag bort parallellskolesystemet". Om man ska hårddra detta, ska det inte finnas några friskolor alls. I Norge och Finland går 2,5 % av alla elever i fristående skolor mot hela 16 % i Sverige, Och det är i Sverige som hela skolsystemet håller på att krackelera. Hur har friskolebolagen fått kapital till denna våldsamma expansion? Har ägarna sålt sina industriakter och investerat pengarna i skolor i stället, eller har de byggt upp sina skolimperier med ackumulerade vinster från de först övertagna skolorna? Detta hindras inte med ett förbud mot vinstudelning, eftersom expansionen har skett med hjälp av de ackumurerade överskotten, alltså med den del av överskotten, som INTE har använts till aktieutdelning. Så här skrev tidningen Offensiv, som ägs av Rättvisepartiet Socialisterna, i sin ledare 12 januari 2012: "Man kan inte kontrollera det man inte äger, och privata skolföretag måste enligt den kapitalistiska konkurrensens spelregler göra minst lika god vinst som på annan kapitalistisk verksamhet på bekostnad av skattebetalarna, eleverna och de anställda. För att driva ut månglarna ur välfärdstemplen krävs en skola, vård och omsorg som drivs helt utan vinstintressen." Lägg märke till att i början av stycker slår man fast att vinst är nödvändig, medan man i slutet av stycker för fram ett av de typiska trotskistiska övergångskraven, som är avsedda för socialdemokrater, som inte ställer upp på trotskisternas hela program: Helt utan vinstintressen". Kul att Offensiv dikterar de krav, som socialdemokrater ska driva för att inte hamna på direkt kollisionskurs med trottarna själva! Några högre tankar om socialdemokraters egen tankeförmåga har de tydligen inte! Och det är väl samma sak med Morian, och hans uppdragsgivare? Bengt Silfverstrand: Du har uppenbarligen svårt att få fram ditt budskap, eftersom du gång på gång snärjer in dig i långa utläggningar och provokationer. Det kommer att vara högt till tak här även i fortsättningen, men det finns en toleransgräns som du gång på gång försöker överskrida. Jag ska här begränsa mig till några korta kommentarer: 1. Friskolornas ohämmade expansion är bevisligen en grundorsak till både segregation och sämre skolresultat. 2. Det är skillnad på privat företagsamhet som står på egna ben å ena sidan och sådan som bedrivs med skattemedel å andra sidan. Därför är det både rimligt och logiskt att kunna ställa krav på den skattesubventionerade verksamheten, t ex att den ska bedrivas utan vinstintressen. 3.Det är inget annat än kvalificerat nonsens att påstå att Offensiv har dikterat några krav som socialdemokrater ska driva. Jag har aktivt deltagit i utformandet av budkavlen, som bl a har skrivits under av Lena Sommestad, S-kvinnornas ordförande. Alla som står bakom budskapet "Välfärd utan vinst", kan med mycket gott samveta skriva under något som t ex en LO-kongress också ställt sig bakom. Att hävda åsikten att socialdemokrater skulle skriva på ett budskap som man sakligt helt delar bara för att också personer som tillhör Rättvisepartiet också skrivit under är sällsynt korkat och visar bara att man är ute i helt andra ärenden än att diskutera den viktiga sakfrågan. 3. Vad slutligen gäller Morian, så kan man rimligen inte tjäna både "Gud och Mammon". Morian kallar sig för socialdemokrat men har som informationschef på skandalomsusade vårdbolaget Attendo Care försvarat att företagets vinster genererade av skattepengar går till profiter till aktieägare, när och fjärran. För sista gången Flemström. Sluta tramsa om du vill fortsätta att diskutera här. Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |







