I ett sanslöst svavelosande blogginlägg går Stig-Björn Ljunggren till frontalangrepp på "Offensivare, intressevänster, statssocialister m fl" för att de har den makalösa fräckheten att ifrågasätta att skattegenererade överskott i välfärdsverksamheterna används i profitsyfte i stället för att komma skolan, vården och omsorgen till del. http://www.ljunggren.com/?p=1188
Närmaste föremål för det Ljunggrenska raseriutbrottet är en ledare i Rättvisepartiets tidskrift "Offensiv" och dess nummer av den 16 juni. http://offensiv.socialisterna.org/sv/1004/kampanj/8264 Efter nämnda ledare ges undertecknd utrymme för en kommentar vars sakinnehåll kan sammanfattas i att jag står för mina åsikter oavsett vilka som i övrigt asnluter sig till dem. Ljunggren känner sig i viss mån träffad och försöker skjuta min trätobroder Jan Andersson i Helsingborg framför sig.
Sanningen är att det är båda herrarna - Ljunggren Andersson jag syftar på. Och detta av den enkla anledningen att de lägger när allt sitt krut på att person- och åsiktsregistrera vilka som skrivit på ett upprop mot "Vinster i Välfärden", medan själva sakfrågan, vinsternas bevisliga fördärv för både skola, vård och omsorg kommer i bakgrunden. Kanske borde båda herrarna sedan fundera en stund på varför Rättvisepartiet uppstått. Det är ju inte helt osannolikt att detta i hög grad beror på socialdemokratins uppträdande i vissa frågor, där grundläggande ideologi talar ett språk men förtroendevalda poltikers handlande ett annat. Åskådningsexempel kan vara Haninge kommun, där socialdemokraternas ledande politikr Robert Noord i en debattartikel i Svenska Dagbladet på fullt allvar förespråkade att vi med gott samvete kan överlåta välfärdsverksamheterna till kapitalisterna. Är det mot denna bakgrund så konstigt att Rättvisepartiet vunnit två platser i Haninge kommunfullmäktige?
Nu har det synnerligen intressanta i detta sammanhang inträffat att Jan Andersson från den goda staden Helsingborg (min födelse- och uppväxtstad) gör en häpnadsväckande make-over i sin gårdagsblogg - http://www.s-info.se/pageblogg.asp?id=1755&blogg=55972 Han instämmer först i Anna Dahlbergs krönika i gårdagens Expressen där hon under rubriken "Vinst hör inte hemma i skolan" bl a konstaterar att Sverige har förvandlats till en experimentverkstad för välfärdstjänster, ett argument som är snarlikt nätverkets "Välfärd utan vinst" påstående att Sverige blivit den pantsatta välfärdens land. Andersson utlovar nu en motion till den socialdemokratiska partikongressen nästa år och hoppas att det ska vara möjligt att kunna förena valfrihet med en skola där vinstintressena mönstras ut. Jo, ni läste rätt. Vinsterna ska mönstras ut. I sammanhanget kan meddelas att Jan Andersson står bakom den skånska distriktskongressens beslut den 14 april innebärande stopp för vinster i välfärdssektorerna skola, vård och omsorg, även om det i vissa inlägg låtit annorlunda då och då. Och även om det sannerligen förefaller svårt att som Andersson samtidigt ha politiska husgudar som grekiska Demokratis ledare och DN:s nyliberale politiska redaktör Peter Wodalski och på samma gång utmönstra vinster i skolan, så önskar jag Jan Andersson lycka till på vägen.
Ljunggren anser i sitt åberopade blogginlägg att "för dessa människor har ideologin blivit en politisk sjukdom som gör att de inte ser världen spdan den egentligen är, utan allt tolkas ideologiskt alltsp ungefär som en psyksjuk eller nyfrälst ser allt som konspirationer eller Guds mening."
Vad ska man säga om sådan rappakalja? Jo, i praktiken skickar ju Ljunggren inte bara Offensivare och andra vänsteranhängare till schavotten. I de demoners sällskap som vill avskaffa vinsterna i välfärden måste han då också inrangera personer som Anne-Marie Lindgren, Carl Tham, Anna Dahlberg och hela LO-kongressen. Låt mig avslua med några väl valda ord av Anne-Marie Lindgren i hennes krönika "Med expresståg åt fel håll": "Det är en gåta för mig att det socialdemokratiska partiet inte säger ett rungande NEJ till vinster i välfärden! Det är ju inte samma sak som att säga nej till privata aktörer, något som ofta blandas ihop i stridens hetta. Vad hjälper det att det går undan - om tåget går åt fel håll?"
Ja vad ska man säga? Jo, en sak kan man utan vidare påstå. En av dem som blandar till den värsta dekokten är onekligen statsvetare Ljunggren.
Gå med i uppropet "Välfärd utan vinst." http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6621
Det jag funderat mest på är inte varför Rättvisepartiet uppkommit, utan varför de efter 40 års verksamhet bara kan skrapa ihop en handfull röster, och dessutom till detta upprop endast ännu samlat drygt 1000 underskrifter.
Det är makabert. Varför, med tanke på de objektiva förutsättningarna, har det blivit på detta viset? Ett välskött Traditionella Socialdemokrater borde kunna erövra mandat. Ett upprop med den här inriktningen lätt 100 tusen underskrifter. Men icke. Varför? Kan någon förklara? Jag har luftat en del teorier, men det kanske finns fler. Kan det vara något i tillslaget som skrämmer folk? Det är ju mellanmjölkskonsumenter vi talar om. Folk som tittar på Allsång På Skansen och äter snabbmakroner. Blir de möjligtvis lite skrämda av den surumulna uppsynen hos dessa aktivister? Bengt Silfverstrand: När argumenten för Stig-Björn Ljunggren tryter, så blandar han in mellanmölk, Skansen och snabbmakaroner. Inte ett ord om varför personer som Anne-Marie Lindgren i Arbetarrörelsens tankesmedja, Anna Dahlberg på Expressen, Carl Tham, LO-kongressen, ett antal forskare m fl kommit fram till att vinster inte hör hemma i den skattefinansierade välfärdssektorn. Att Offensiv och Rättvisepartiet kommit till samma slutsatser får Ljunggren att se spöken mitt på dagen och ta till samma argument som de spanska falangisterna för att demonisera allt som står till vänster om socialdemokratin.
Det är möjligt att i detalj kartlägga hur och varför Rättvisepartiet Socialisterna har uppstått. Det var en person som hette Ken Lewis, som skickades till Sverige i slutet av 1960-talet för att grunda en svensk sektion av Fjärde Internationalen.
Bengt Silfverstrand: Och det behövs här varken detaljer eller Fjärde Internationalen för att konstatera att Rättvisepartiet i fråga om vinster i välfärden står på en synnerligen stabil saklig grund.
Artikeln du citerar av Anne-Marie Lindgren är mycket bra! Jag läser vad hon skriver med stor behållning och jag har flaggat för just den artikeln på min blogg. Likaså följer jag bloggarna Kildén & Åsman, vilka jag antar ska räknas till fraktionsvänstern, om vi nu absolut måste sätta en stämpel i pannan på folk. Jag bryr mig bara om att de gör fantastiskt bra omvärldsanalyser, som en motvikt mot all nyliberal svada som strömmar ur traditionella medier. Gå gärna in och se vad de skriver om Grekland, exempelvis. Jag är övertygad om att de flesta socialdemokrater skriver under på allt de säger. Jag följer också flera miljöpartister på deras bloggar. Det vore ju livsfarligt att bara ta till sig världen utifrån ett enda perspektiv! Det går faktiskt att hitta gemensamma nämnare med andra, utan att man fördenskull behöver vara överens om allt. Det viktiga är väl att hitta vad som förenar, inte vad som skiljer oss åt? (Det här var inte riktat mot dig, Bengt.) :-)
Bengt Silfverstrand: Nyliberalismen har visserligen sett sina bästa dagar, men det är viktigt att dess svåra skador på välfärd och social rättvisa blir föremål för ett omfattande renoveringsarbete.
Bengt Silfverstrand
Du skriver ”Kanske borde båda herrarna sedan fundera en stund på varför Rättvisepartiet uppstått. Det är ju inte helt osannolikt att detta i hög grad beror på socialdemokratins uppträdande i vissa frågor, där grundläggande ideologi talar ett språk men förtroendevalda poltikers handlande ett annat. Åskådningsexempel kan vara Haninge kommun, där socialdemokraternas ledande politikr Robert Noord i en debattartikel i Svenska Dagbladet på fullt allvar förespråkade att vi med gott samvete kan överlåta välfärdsverksamheterna till kapitalisterna.” Nej Bengt det är inte orsaken till att Rättvisepartiet Socialisterna uppstått. Orsaken till att Rättvisepartiet (fd Arbetarförbundet Offensiv) uppstod är att ”offensivarna” på goda grunder sparkades ut ur socialdemokraterna. Robert Noords artikel (som skrevs 2010 eller 2011) har inget med det att göra. När Westerlund mfl uteslöts ur (s) så hade Robert Noord (som är född 1976) ännu inte börjat på grundskolans mellanstadium. Bengt Silfverstrand: Dina spekulationer i sammanhanget är fullständigt irrelevanta. Det relevanta i sakfrågan är dels att Rättvisepartiet i fråga om vinster i välfärden har precis samma uppfattning som de auktoritativa socialdemokrater m fl jag åberopat i sammanhanget. Och vad gäller Robert Noord så skrev han sin artikel 2011. Han hade möjlighet att ta avstånd från uppfattningen att vi kan överlåta välfärdssektorn till kapitalisterna när vi möttes i P1 morgon för några veckor sidan. Men han utnyttjade inte möjligheten. Med den typen av nyliberala företrädare för socialdemokratin i Haninge kommun så har jag full förståelse för att folk där väljer Rättvisepartiet, som fått två platser i kommunfullmäktige.
Lars Flemström
”....Det var en person som hette Ken Lewis, som skickades till Sverige i slutet av 1960-talet för att grunda en svensk sektion av Fjärde Internationalen.” Det är sant men den avgörande faktorn till att Arbetarförbundet Offensiv (som Rättvisepartiet hette förut) uppstod var att de uteslöts ur socialdemokraterna, vilket skedde i början av 1980-talet. Det skulle vara kul att veta om Bengt Silfverstrand anser att det var rätt eller fel av (s) att utesluta Offensivarna. Bengt Silfverstrand: Varken Ken Lewis eller Fjärde internationalen har med vinster i välfärden att göra. Håll dig till sak och ämne om du vill fortsätta att diskutera här. Irrelevant i sammanhanget är också Offensivarnas uteslutning ur socialddemokratin. För femtiotelfte gången är det vinster i välfärden vi diskuterar och här står Offensivare och Rättvisepartiet på en mycket stabil grund.
Du brukar använda uttrycket som en viss potentat läser bibeln. I det här fallet läser du som denne potentat läser. Läs igenom Anna Dahlbergs ledare och läs hennes sista påpekande att den som kan förena valfriheten med ett förslag mot vinster vinner valet. Du andas ju inte ett uns av valfrihet i dina förslag.
Du verkar ha svårt för namnen på partierna i det grekiska parlamentet. Av mitt inlägg framstår det tämligen klart att jag inte är någon anhängare av Ny Demokrati men att jag tycker alternativer Syriza är värre. Man kan inte på en gång vilja vara kvar i euron , få alla lån och inte vilja göra något för att få dessa lån. Det går inte att samtidigt äta kakan och ändå ha den kvar. För övrigt verkar Syriza nöjda med av vara kvar i opposition. Jag förstår varför. Det kaos som hade uppstått om man vunnit hade varit farligt både för grekerna och för andra. Som tur är förstod majoriteten av grekerna detta. Beträffande ditt samarbete med socialdemokraternas fiender i Rättvisepartiet (s.k. trottar) är det ditt problem. Om en motion skrives av en person som aktiv samarbeter med trottarna har den mycket låg trovärdighet. Tro mig , det är tillräckligt många i partiet som väl känner trottarna. Den sak du driver förlorar i legitimitet. Det är ditt problem och inte mitt. Du väljer själv vilka du vill samarbeta med liksom att du får dra konsekvenserna av ditt samarbete. jag skulle aldrig samarbeta aktivt med trottar även om jag i någon sakfråga tycker som de gör. Detsama gäller sverigedemokraterna. man måste välja sina vänner och ta ansvar för sina val. Bengt Silfverstrand: Anna Dahlberg pläderar i sin Expressenledare klart och tydligt för att vinster inte hör hemma i skolan. Med den inställningen säger mig enkel logik att det måste bli en inskränkning i valfriheten i så måtto att vinstdrivna skolor inte längre blir "valbara." Jag har sedan inte alls svårt för namnen i det grekiska parlamentet. Flera bedömare ser valutgången som i viss mån förutsägbar, då de grekiska väljarna inte bara är missnöjda utan också rädda efter att ha tagit visst intryck av EU:s bannbulla. Därför är det egentligen inte så märkligt att Ny Demokrati kunde få flest röster, även om övervikten inte var stor. Nu ska partiet tydligen bilda regering tillsammans med socialistpartiet Pasok. Innebörden av detta är att de två partier som under långa tider innehaft regeringsmakten och är ansvariga för den förda och misslyckade politiken nu ska lotsa grekerna genom stålbadet. Ditt resonemang om trottar är patetiskt. Min eventuella legitimitet förlorar givetvis inte ett dugg på att jag i sakfrågan står på samma linje som LO-kongressen, Anne-Marie Lindgren (vars betraktelser i ämnet du förbigått med besvärande tystnad) Carl Tham m fl. I sakfrågan samarbetar jag då i logikens namn med alla som har samma inställning, och ser inga som helst problem med att Rättvisepartiet står för samma linje. Då har dessutom haft ett stort inflytande över formuleringarna i själva uppropet så ställer sig saken än mer naturligt. För övrigt har det ju också hänt att du hamnat på samma linje som Sverigedemokraterna i vissa sakfrågor Om man sedan inte kan se någon skillnad mellan att umgås med Rättvisepartiet å ena sidan och Sverigedemokratrna å andra sida, ja då har man hamnat ordentligt på sniskan. Glöm sist och slutligen inte bort, käre Jan, att du står bakom det skånska partidistriktets kongressbeslut att utmönstra vinster i välfärden. Även detta försöker du smyga dig förbi, men det kommer inte att lyckas.
Bengt Silfverstrand
Det är du själv som lyfter fram frågan om hur Rättvisepartiet Socialisterna kom till när du skriver ”Kanske borde båda herrarna sedan fundera en stund på varför Rättvisepartiet uppstått. Det är ju inte helt osannolikt att detta i hög grad beror på socialdemokratins uppträdande i vissa frågor…..”. Det kan ju i någon mening vara korrekt men sen kom din hänvisning till Robert Noords artikel som definitivt inte har någon koppling till varför Rättvisepartiet tillkom. För att få svar på din fråga om vad i socialdemokratin uppträdande som gjorde att Rättvisepartiet tillkom så måste vi backa bandet mer än 30 år bakåt i tiden. Men det är kanske inte nödvändigt utan det räcker antagligen med att konstatera att (s) är sveriges största parti medan Rättvisepartiet bara brukar skrapa ihop en handfull röster. Vad det än var i socialdemokratins uppträdande som gjorde att Rättvisepartiet uppstod så har uppenbarligen bara en mikroskopiskt liten andel av väljarna ej valt att dela Rättvisepartiets syn på saken. Bengt Silfverstrand: Det är väl självklart att jag tar upp frågan, eftersom den väckts av personer som inte är intresserade av att diskutera sakfrågan utan tycker det är viktigare att älta vem och vilka som deltar i ett upprop mot vinster i välfärden. Rättvisepartiets framgångar i Haninge kommun har givetvis ett intimt samband med svårigheterna för personer med vänstersympatier att rösta på socialdemokraterna då dessa i vissa frågor - som t ex välfärdens organisering och finansiering - står den politiska högern närmare. Svårare är det inte och har inte ett dyft med Rättvisepartiets tillkomst att göra. Att backa bandet och Rättvisepartiets röstetal är lika ointressant i sammanhanget. Intressant i sammanhanget är däremot det växande motståndet mot att skattepengar satsade i välfärdsprojekt försvinner till profit när och fjärran. Att Rättvisepartiet sällar sig till motståndarna mot detta slöseri har jag inga som helst problem med.
Har Ann-Marie Lindgren skrivit på uppropet alltså? Och Carl Tham?
Bengt Silfverstrand: Såvitt jag kan se inte. Däremot står det solklart på samma linje som bl a Rättvisepartiet i sakfrågan. Vinster hör inte hemma i skolan, vården och omsorgen. Svårare är det inte.
Att inte Ann-Marie Lindgren och Carl Tham valt att inte skriva på Rättvisepartiets upprop tyder på att de har gott omdöme. Alla tycks inte ha det.
Visst är det så att både NY Demokrati och PASOK har ansvar för det läge som Grekland befinner sig. Frågan nu är hur man tar sig ur krisen. Att som Syriza vila vara kvar i euron och att få lån men samtidigt inte vidta nödvändiga åtgärder låter kanske som ljuv musik för människor som saknar verklighetsförankring. I verkligheten skulle en sådan politik leda till kaos. Grekland har det svårt nog ändå. Sedan är det en annan sak att länder som Tyskland och Sverige med god ekonomi måste ta sitt ansvar för att stimulera till investeringar och ökad handel och inte som nu förstärka krisen genom åtstramningspolitik. Men man kan aldrig tillåtas springa ifrån notan. Inte Grekland heller. Precis som vi i Sverige fick ta bördor efter 90-talskrisen måste grekerna göra detsamma. Sedan är det viktigt att dessa bördor fördlas rättvist så at de som tjänar mycket får ta en stor del och att de mest utsatta hålls så skadeslösa som möjligt. Men att låta några andra som finns någonannanstans betala. det går bara inte. Bengt Silfverstrand: Merparten av dem som skrivit under hittills är människor ute i vardagslivet, många har på sina arbetsplatser upplevt de delvis förödande skadeverkningarna av fri dragningsrätt på skattepengar inom välfärdssektorn. Vem eller vilka som skrivit under är i sammanhanget helt irrelevant. Det viktiga är budskapet - bort med inster i välfärden, ett budskap som inte minst LO-kongressens beslut understryker - torde samla en bred majoritet av svenska folket. I Greklandsfrågan nöjer jag mig här med att citera Mats Persson, professor vid institutet för internationella ekonomi vid Stockholms universitet: "Lånen har inte gett något lättnad till grekerna. I stället har pengarna gått till banker, försäkringsbolag, hedgefonder och privatpersoner som har spekulerat i grekiska statspapper."
Vad tror du det beror på att inte fler skriver på, och att AML och andra som Carl Tham inte gör det, om det är så självklart att de tycker lika?
Och kan du bekräfta att det bara är drygt 1000 som skrivit under, eller har jag tittat på fel ställe, finns det någon annan nuffra att hänvisa till? Det borde, trottar eller inte, vara betydligt fler. Ellerhur? Bengt Silfverstrand: Det är fullständigt irrelevant att spekulera över detta. Insamlingen befinner sig fortfarande i ett embryo och riktar sig framförallt mot personer med egna erfarenheter av privatiseringsfiaskona. Det relevanta i sammanhanget är att uppropet i sakfrågan står på precis samma linje som AML Carl Tham mfl som inser att privatiseringar och avregerlingar nått vägs ände. Ytterligare en auktoritavi källa i sammanhanget är Carl Hamilton, som sågar avreglering"
Är det inte dags för en ny personvalsskola? När argumenten tryter brukar du fly in i fablernas värld. Det borde vara dags nu.
Bengt Silfverstrand: Befann du dig själv i fablernas värld när du den 14 april i år ställde dig bakom den skånska distriktskongressens beslut att säga nej till vinster i välfärden?
Bengt Silfverstrand
”….utan tycker det är viktigare att älta vem och vilka som deltar i ett upprop mot vinster i välfärden.” Det är rätt viktigt. Som du säkert känner till så är trotskisterna i Rättvisepartiet socialdemokratins fiender. På Olof Palme tid så kunde man bli utesluten ur socialdemokraterna inte bara om var var trotskist utan även för samröre med trotskisterna. Ett öde som drabbade en Bodensare som idag är mest känd för en bredare allmänhet som historiker och för att han en gång per år tillkännager vem som erhållit ett hyfsat känt litteraturpris. http://www.youtube.com/watch?v=o8dId5L4Pcg I sin gröna ungdom så åkte han ut ur partiet med huvudet före pga samröre med trotskister som fanns i hans krets vid tidningen Offensiv. http://sv.wikipedia.org/wiki/Peter_Englund Men sett i backspegeln så borde man kanske låtit honom vara kvar i (s) eftersom han skulle kunna ha gjort att partiet kunnat behålla en del av den intellektuella glans som man hade när många framstående intellektuella var medlemmar i partiet men som numera tyvärr gått förlorad. Bengt Silfverstrand: Detta är den sista kommentaren på temat - den gamla vanliga visan, den kända historien med samma refränger och samma poäng. Svensk Macarthyism i ligtversion. Att jaga sedan länge avdöda vänsterspöken gagnar ingen sakdebatt. Det väsentliga i sammanhanget är att motståndet mot vinster i välfärden växer och alla som delar denna grundläggande inställning är givetvis välkomna i gemenskapen.
"På Olof Palme tid så kunde man bli utesluten ur socialdemokraterna inte bara om var var trotskist utan även för samröre med trotskisterna" Ajabaja Lars! D kan upfattas som stalinistisk/fascistisk. Om man inte håller med (s) polititik till 100%, kan man inte vara socialdemokrat då?(Själv är jag trotskist, jag bara undrar om hur ni resonerar). Sen (bara nyfiken,) skulla jag vilja veta varför ni är så rädda för en parti med ca 400 medlemmar.
Ennio Casoni undersköterska/offensivare Bengt Silfverstrand: Ja, den rädslan är verkligen fantastisk.
@Ennio Casoni
400 medlemmar?! Är det inte en av historiens stora tragedier att det parti som påstår sig företräda de arbetande massorna bara lyckats skrapa hop 400 medlemmar när den ena av de organisationer som företräder den minoritet av svenska folket som jagar har ca 200.000 medlemmar vilket gör dom till en verklig folkrörelse och inte till en sekt? Men svaret på din fråga är att det är inte någon som är rädd utan orsaken till att trotskisterna uteslöts ur (s) back in the days var att man ägnade sig åt entrism. http://sv.wikipedia.org/wiki/Entrism Bengt Silfverstrand: En sista varning. Sluta tramsa! Vill du välja sandlådan för debatten så får du försöka hitta en annan arena.
Jag tror inte att det är partiet som oroar, utan den politiska hållningen som det innebär att se världen ideologiskt istället för att utgå från verkligheten. Det är en smitta som måste bekämpas.
I övrigt gör nog ett sådant här litet elakt parti nytta, eftersom det motionernar de stora drakarna och deras tankeverksamhet. Bengt Silfverstrand: Den relevanta och intressanta politiska hållningen och minsta gemensamma nämnaren i detta sammanhang är den växande uppslutningen kring tanken att skattepengar avsedda för verksamheterna skola, vård och omsorg ska användas för sina ändamål och inte till att berika privatpersoner vars målsättning är att tjäna så mycket pengar som möjligt på samhällets och skattebetalarnas bekostnad.
Så vitt jag kommer ihåg ställde sig Skånes partidistrikt bakom 6-timmars arbetsdag ( vilket man gjort varje år sedan urminnes tider), bakom 90% i a-kassan,bakom slopandet av RUT. Till dessa och andra frågor som togs ställning till intar jag en självständig inställning. Jag känner mig inte bunden av dem, eftersom det är beslut som vårt samlade parti har att ta ställning till. Till partikongresserna väljs ombuden av medlemmarna. I min Arbetarekommun brukar vi aldrig utse ombud med bundna mandat. Detsamma gäller de flesta arbetarekommuner i Sverige.
Bengt Silfverstrand: Svaret är godagyxskaft! För det första handlar det här inte om 6-timmars arbetsdag elle RUT. Det handlar om inster i välfrden. Nu intar du plötsligt en helt ny hållning. Å ena sidan spelar det tydligen ingen som helst roll vilka beslut man fattar på en kongress. Å andra sidan säger du att du ska motionera om vinster i skolan till nästa års centrala partikongress. Spelar besluten där heller inte någon roll? Du börjar alltmer att passa in i Tage Erlanders beskrivning på dåvarande fp-ledaren Bertil Ohlin. Med en lätt travestering kan man då säga: men snälle herr Andersson, man kan väl inte ha vänster sko på höger fot och vice versa. Då blir ju gången haltande....
Jag vet vad entrism betyder. I dagens Sverige, arbetare har tillgång till både internet och bibliotek.
Käre Bengt Det finns ett beslut om vinster i välfärden som du beskriver som en kompromiss. Det beslutet gäller som partiets linje tills ett nytt beslut fattas. Det ställer jag mig bakom. Gör du det?
Besluten fattade på vår partikongress spelar stor roll. det kan vi vara överens om. jag brukar i allmänhet hålla mig till dessa beslut. Bengt Silfverstrand: Två kongresser har tagit beslut som sedan visat sig sakna relevans i förhållande till verkliga utvecklingen. Mot den bakgrunden är det fullt motiverat att bilda opinion för en förändring. Den skånska s-kongressen har glädjande nog insett vart vi är på väg och tagit ett klart beslut om att verka för att vinstdrivna verksamheter ska utmönstras ur välfärden. Du har inte anmält någon reservation mot detta beslut.
"Är det inte en av historiens stora tragedier att det parti som påstår sig företräda de arbetande massorna bara lyckats skrapa hop 400 medlemmar när den ena av de organisationer som företräder den minoritet av svenska folket som jagar har ca 200.000 medlemmar vilket gör dom till en verklig folkrörelse och inte till en sekt? "
Nej, det är inte en av historiens stora tragedier. Jag är inte historiker, men enligt mitt mott, d har hänt värre saker d senaste 13000 tusan år. Men visst är d trokig. I övrigt, jag tycker att du som socialist, borde vara orolig för alla ny liberalister, diktatur och krig älskare, marknads kurtisaner och övriga barbarer som gör entrism "idag" i den traditionella arbetarörelse i Sverige och Europa. Ska man gilla vapen handel med Saudi Arabien, ska man älska trojkan och attacken mot välfarden och fackföreningar för att slippa bli kallad för sektarist? Är d inte sektaristisk att utesluta folk för "samröre" med trotskister ? Vi ses i sandlådan. Jag kommer med hink o spade. Jag hoppas att du inte ta med din ishacka.
@Ennio Casoni
Med historien menade jag bara den svenska nutidshistorien vilket jag förstås borde ha skrivit. Det är bara i den kontexten som bråket mellan SAP och trotskisterna har någon betydelse. Det är ju inte en världshistorisk händelse som tex Westfaliska freden. ”Jag kommer med hink o spade. Jag hoppas att du inte ta med din ishacka.” Du behöver inte vara orolig. Som du säkert vet så var det inte någon socialdemokrat utan Vänsterpartiets broderparti SUKPs agent Ramón Mercader som hade med sig ishacka när han besökte Lev Trotskij som felaktigt trodde att Ramón var hans vän. Jag är inte heller någon historiker men historien om ishackan känner jag till.
Har just läst ptokollet från den skånska distriktskongressen. Kongressen röstade för didtriktsstyrelsens förslag och avvisade de förslag som helt ville förbjuda vinster i välfärden och förslag som ville ha all vård och omsorg i offentlig regi. Däremot bifölls Helsingborgs motion om att vinster i skolan ska återinvesteras.
Bengt Silfverstrand: Du ägnar dig nu åt hårklyverier. Höganäs a-kommuns motion hade följande yrkanden: att distriktskongrfessen ställer sig bakom motionen och uppdrar åt distriktsstyrelsen att verka för att avregleringar och privatiseringar inom offentligt finansierade verksamhetsområden som skola, vård, omsorg och järnväg blir föremål för en genomgripande översyn och utvärdering. att via lagstiftning se över möjligheterna till ett bättre skydd för samhällsägd egendom. att vinstmaximerande oh riskkapitalägda företag inte tillåts inom skattefinansierade verksamhetsområden. att det efter mönster från våra nordiska grannlän der skapas möjligheter för s k non-profitföretag inom skattefinansierade verksamhetsområden som skola, vård och omsorg att motionen översänds till partistyrelsen, den socialdemokratiska riksdagsgruppen, programkommissionen samt till de skånska arbetarekommunerna. Denna motion bifölls också liksom ett antal andra motioner på samma teman. Motionen kommer också att skickas till nästa års partikongress. Distriktskongressens beslut innebär naturligtvis att man måste förvänta sig att såväl ombuden som förtroendevalda socialdemokrater i Skåne överhuvudtaget driver opinion för d-kongressens beslut. Budskapet i dessa frågor har under resans gång varit minst sagt vacklande från din sida, även om du i viss mån verkar känna vindriktningen för närvarande. Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |
Bengt Silfverstrand
 Valkrets: Höganäs, Skåne Adress: Näckrosvägen 9 260 40 Viken Mobil: 076-211 7481 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Stig-Björn Ljunggren - 18 juni 17:01, 2012 
Bengt Silfverstrand, Näckrosvägen 9, 260 40 Viken, Mobil: 076-211 7481, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Bengt Silfverstrand, www.s-info.se
0,13281
