|
Jan Andersson påstår i sin senaste blogg att det bara är vänsterpartiet, partibildningar till vänster om detta parti samt enskilda omdömeslösa socialdemokrater som vill sätta stopp för vinstdrivna företag inom välfärdssektorn. Att driva denna linje är enligt Jan Andersson djupt beklagligt och strider mot en socialdemokratisk tradition att hålla rent både åt höger och vänster.
Var Jan Andersson har befunnit sig under senare tid kan man ju mot den bakgrunden undra. Men inte kan det ha varit i den svenska verkligheten och vardagen. Möjligen har han haft sitt huvud så djupt nerstucket i sanden att han varken hört eller sett LO-kongressens beslut vilket innebär ett klart nej till vinstuttag inom skola, vård och omsorg. Han har tydligen också missat "Aktuellt i Politikens" reportage i nummer 18 av den 7 maj. På sidan 6 i detta nummer återfinns ett reportage betitlat "Vinst i skolor går att förbjuda" - Förbud finns i de nordiska grannländerna." Denna utmärkta tidning kan i ett senare nummer - http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&nyhet=41544 berätta om ytterligare en forskarrapport utförd av ett självständigt danskt forskningsinstitut (AKF - Anvendt Kommunal Forskning) i vilken bl a konstateras att privat drift inte är effektivare och att mångmiljardbelopp betalas ut till privata välfärdsbolag utan att man vet effekterna.
Sist men inte minst har Arbetarrörelsens Tankesmedja genom Anne-Marie Lindgren levererat en uttömmande rapport i vilken en av slutsatserna är att det är svårt att se några egentliga fördelar med att tillåta vinstudelande företag inom välfärdssektorn; de skapar mer av problem än vad de tillför av välfärdsvinster. LO:s linje är också enligt Lindgren den mest konsekventa i ljuset av de erfarenheter som hittills gjorts.
Med Jan Anderssons logik och svepande rallarsvingar är svensk fackföreningsrörelse både sekteristisk och omdömeslös. Ganska fantastiskt - eller hur?
Stöd budkavlen "Välfärd utan vinst" http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6621
.
2012-06-03, 19:20 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Stefan löfven Välfärd Vinst Aktuellt i politiken Lo
Nej, fackföreningsrörelsen är inte en sekt. Det är inte heller fel att driva att vinst i välfärden ska bort, även om jag tror mer på att begränsa vinsterna. det som är omdömeslöst av socialdemokrater är emmelrtid att göra gemensam sak med ett parti som har sina rötter bland uteslutna socialdemokrater. Offensiv var en gång en sekt inom socialdemokraterna. Offensivarna blev uteslutna för att de bildade egna celler inom vårt parti. För mig och för de flesta socialdemokrater är det en omöjlighet att göra gemensam sak med Offensiv.
Du väljer själv vilka du vill samarbeta med. Men tro inte att ditt samarbete med offensivare stärker din sak inom partiet. Tvärtom1. Jag har stor repekt för de partikamrater som vill ha bort vinster inom välfärden. Inom partiet går det bra att driva den frågan. men från detta till att samarbeta med partier som står långt ifrån e ideal vi står för är för mig att gå för långt. Ändamåler helgar inte alltid medlen. För övrigt tycker jag inte att det är ett problem att LO driver frågor om vinster i välfärden eller 90% i ersättning frn a-kassan. LO ska vara en blåslampa för partiet. Men LO är något helt annat än Offensiv. det tror jag mig veta att Karl Petter Thorvaldsson vet bättre än de flesta andra. Bengt Silfverstrand: Fackföreningsrörelsen vill ha bort vinster i välfärden. Det är enligt Jan Andersson inte sekterism. Tusentals människor som skrivit på ett upprop i precis samma anda och med exakt samma krav är däremot enligt samme Jan Andersson sekteristiska bara för att de bland undertecknarna återfinns människor som står till vänster om socialdemokratin. Om personer tycker som jag och till och med ansluter sig till något som jag aktivt varit med om att formulera, så drar jag mig inte fegt undan bara för att det bland undertecknarna finns personer som tycker att socialdemokratin dragit för långt till höger och vill ha en radikalare politik. Jag är och förblir socialdemokrat och deltar i aktioner som har till syfte att använda skattepengar för de ändamål de är avsedda för. Sist ytterligare ett exempel på Jan Anderssons retorik. LO får gärna vara en blåslampa på partiet i välfärdsfrågor, men inte människor som står till vänster om socialdemokratin. Och detta gäller även om de skulle ha rätt i sak. Oh, heliga enfald!
Försök nu för en gångs skull skilja mellan fackföreningsrörelsen och de fackföreningsmedlemmar som även är medlemmar i politiska sekter och använder fackföreningarna som plattformar för sina egna budskap!
Grälen med Jan Andersson kan du väl ta privat? Ni bor ju inte så lång ifrån varandra. Och tidningsrubriker är väl inte Guds ord, även om rubriken råkar stå i en iofs utmärkt tidning? Bengt Silfverstrand: LO-kongressen, som är medlemsvald, har efter en medlemsmotion fattat beslut om att säga nej till vinster i välfärden. Slutsatsen av ditt sektresonemang i sammanhanget är att trojanska sekthästar smugglats in på kongressen och styrt beslutet. En ganska fantastisk slutledning! Det är alls inte fråga om något enkelt gräl när jag reagerar mot ett blogginlägg där Jan Andersson reservationslöst betraktar alla som är för vinstförbud i välfärden som sekterister och omdömeslösa. När det så småningom går upp för honom att hela fackföreningsrörelsen genom LO på en medlemsvald kongress också förespråkar ett vinstförbud så går detta an och LO får nu plötsligt gärna vara en blåslampa på partiet i denna fråga. Men gud nåde den som står till vänster om socialdemokratin om han eller hon vågar knysta ett ord om vinster i välfärden. Då är denna usle individ var mans niding och ska brännas på sekterismens bål. Sen handlar det inte om en rubrik i AiP:s tidning utan om en väl underbyggd artikel som utifrån ett seminarium i regi av socialdemokraterna och Samak konstatrat att det är fullt möjligt att införa ett s k non-profit system efter dansk/finsk/norsk modell även i Sverige.
Som vän av pragmatiska lösningar i välfärden välkomnar jag tvärtemot Jan Andersson all inblandning av Offensivare och andra element ur den trotskistiska flocken. Allt de rör vid förvandlas till aska. Om de har ledningen i den lite ensidiga debatt som nu uppkommit kommer den snart att balanseras när vettigt folk skräms bort från det som inte är avgrundsvänster utan enfaldsvänster.
Minns hur de fördärvade Attac! Ett par dygn i Göteborg och folket ställde sig på polisernas sida mot de fascistoida stenkastarna. Men dessa mina hemliga önskningar törs jag inte våga hoppas att de slår in, utan vi måste förbereda oss på en rejäl debatt om detta. Och då tycker jag vi börjar med att ta reda på vad det egentligen är som vi är oense om. Det är lite begreppsförvirring här tycker jag. När Bengt Silfverstrand skriver ”välfärdssektorn”, vad menar han då? Eller när han säger att det handlar om ”välfärdens kärna”? Och verkar behandla vinster i vård, skola och omsorg som synonymt med ”välfärdssektorn”? Den gränsdragningen kan jag begripa, om än inte hålla med om. Men samtidigt antar jag att vården och skolan etc ska kunna upphandla som alla andra när de exempelvis bygger nytt. Det nya labbet i Uppsala, Freia, kostar typ 170 miljoner i första varvet, och jag antar att om en del av detta går till privata vinster är det ok? När det gäller vården antar jag att läkemedelsindustrin ska förstatligas? Och det kommer att vara ok att bedriva geschäft med den svenska sjukvården, typ sälja operationer till andra länder? Eller ska försöken att skapa en svensk exportindustri baserad på våra effektiva välfärdssystem avbrytas? Det är lite begreppsförvirring här som sagt, när budkaveln säger att ”VÅR GEMENSAMMA VÄLFÄRD SKA SKÖTAS GEMENSAMT”, kan det tolkas som att allt inom offentlig sektor ska skötas gemensamt, vad det nu innebär, men i vart fall ryker Bergkvara Buss, mitt favoexempel, om deras insatser i kollektivtrafiken ska anses vara gemensamma (kollektiva)? Eller tillhör inte kollektivtrafiken det gemensamma? Det går också förstås, om man vill, att spekulera kring om offentlig sektor verkligen är lika med ”gemensam”. LO:s kongressbeslut om ”non-profit” andas civilasamhället-lösningar, alltså kooperativ och andra varianter som innebär att särintressen i offentlig sektor får räkna med att konkurrensutsättas, men inte av stora kosmodemoniska k-ksugarbolag (för att använda Henry Millers språkbruk), utan av ideella sektorn. Kanske sjukvårdspersonal får chansen att bilda eget? Eller lärarkollektiv? När uppropet motsätter sig ”privatiseringar och nedskärningar, och hoppas på massivt stöd för en stor manifestation för välfärd utan vinst”, är det då alla privatiseringar (typ posten och telecom) som avses, eller bara vissa, de som har med välfärdens ”kärna” att göra? Det står också att ”välfärdens månglare måste drivas ut ur det gemensamma rummet”. Hur stort är detta rum? Hur stor del av de 600 miljarder som den offentliga affären är värd ska slopas? Är det slut med upphandlingar? Valfrihet av BB och husläkare? Sen till slut, innebär det ett slut för det fria skolvalet, eller är det inte ok med valfrihet mellan olika skolor, vare sig de drivs offentligt eller av kooperativ och non-profit? Eller tull och med företag, bara de inte tar ut vinst? Bengt Silfverstrand: Ja, när sakagrumenten tryter så kan man ju alltid ta fram det slitna ordet pragmatism för att försvara sin ståndpunkt. Men riktigt ruttet blir försvaret när man i ett mångordigt inlägg försöker koppla samman fascistoida drag med demokratiska krav på att skattemedel avsedda för skola, vård och omsorg ska användas för de ändamål de är avsedda för och inte för att berika aktieägare. Att en statsvetare sedan ställer krav på att ett upprop ska innehålla texter som närmast är att likna med konkreta förslag i en proposition är ganska fantastiskt och säger mer om statsvetaren än dem han kritiserar. Låt oss utan att bemöta Ljunggrens alla utsvävningar i periferin konstatera att den ståndpunkt jag står för i allt väsentligt kan sammanfattas i de rader av forskarrapporter som framlagts i ämnet och som väl sammanfattas i den analys som Anne-Marie Lindgren genomfört på uppdrag av Arbetarrörelsens tankesmedja. http://a-smedjan.se/?p=2689. Liksom Anne-Marie Lindgren har jag svårt att se några egentliga fördelar med att tillåta vinstutdelande företag inom välfärdssektorn eftersom de skapar fler problem än de tillför av välfärdsvinster. LO:s linje är den mest konsekventa i ljuset av de erfarenheter som hittills gjorts. Ståndunkten är till sin innebörd fullständigt klar skola, vård och omsorg ska drivas utan vinstintressen. Blanda inte in husläkare och BB i sammanhanget och inte heller något slopande av det fria skolvalet. Däremot är det väl alldeles uppenbart att det fria skolvalet på något sätt måste begränsas eftersom det alldeles uppenbart är en huvudförklaring till såväl ökad segregation som försämring av skolresultaten.
Uppropet du är med i leds av Rättvisepartiet Offensiv. Du om någon borde veta vad Offensiv är. Vi som var med på den tiden offensivarna sökte söndra det socialdemokratiska partiet undanber oss allt samarbete med offensivarna. Ändamålet helgar inte alltid medlen.
Bengt Silfverstrand: Bakom uppropet står de som deltog i ett öppet möte i ABF-huset i Stockholm i februari och alla de tusentals personer som skrivit under budkavlen. För att befria dig från åtminstone några av dina fobier och fördomar kan du lämpligen gå in på http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6621 Att citera en sliten Jesuitklyscha hjälpér dig heller inte. Ändamål helgar förvisso inte medel Men här handlar det inte om medel utan om mål, nämligen att befria den skattefinansierade välfärdssektorn från profitörer.
Det handlar visst om en rubrik i en tidning, vilken var ett citat av vad någon (minns inte vem) har sagt. Den enligt dig väl underbyggnade artikeln refererade mycket kortfattat ett seminarium i Socialdemokraternas regi, som jag har lyssnat på via en videoutsändning. Har du verkligen lyssnat på videoutsändningen, eller har du bara läst "den väl underbyggda" artikeln i AiP?
Om du menar att detta bevisar att det är möjligt att införa ett friskolesystem av samma modell som i grannländerna, så är du för terminsavgifter på tusentals kronor. Eftersom du också tar med Danmark, så menar att friskolorna i din socialiska modell ska ha rätt att godtyckligt neka barn undervisning. Det är väl ingen som förnekar att det går att driva skolor med förlust, om barnen har rika föräldrar som betalar underskotten, och skolorna vägrar ta emot barn som behöver extra stöd. Du kanske t.o.m går så långt så att du vill ha riktigt privata skolor, där undervisningen sker i hemmet med en privatlärare som föräldrarna har anställt (om inte föräldrarna undervisar själva). Det är nämligen tillåtet i Danmark, som inte ens har skolplikt. I stället för skolplikt har man en skydlighet för föräldrar att fixa undervisning åt sina barn på vilket sätt de själva vill. Självklart behöver man inte diskutera vad man ska göra med vinsten i verksamheter som går med förlust. Vinstproblemet uppstår i verksamheter som måste gå ihop ekonomiskt. Och det måste de svenska skolorna göra, eftersom de ska vara öppna för alla, oberoende av föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Det problemet som jag har försökt peka på hela tiden, och även föreslagit en lösning på, är riskena att vinster som har genererats av skattemedel används till privat förmögenhetsuppbyggnad. Det har du besvarat med ett lite halvhjärtat "kan diskuteras" och fortsatta hänvisningar till grannländerna. För mig handlar det om mer än moralisk upprördhet över över att folk får vinst på sitt satsade kapital. Vilket jag inte tycker är något att hetsa upp sig över, förutsatt att det är skäliga vinster. Utan det handlar om den uppenbara risken att skattemedel från kommun A används för att köpa upp konkurrenter i kommun B, o.s.v. Och i förlängningen risken att skattemedel från svenska kommuner används för att expandera på utländska skolmarknader. Diskuterades det problemet ö.h.t. på LO-kongressen? Med vinstutdelningsförbud i Sverige kan ägarna till dina non profit-skolkoncerner plocka ut vinsterna via sina utländska dotterbolag. Med skygglappar på, som gör att du bara ser ordet "vinst", är du blind för de verkliga problemen. Det är bättre om ägarna tar ut sina vinster och lägger pengarna på privat konsumtion, än att de konkurrerar ut och köper upp. Bengt Silfverstrand: Rubriken är en sak, men den ger full rättvisa åt innehållet. Jag har läst både innehållet i artikeln, tagit del av innehålet i seminariet, vilket väl återspeglas i artikeln, satt mig väl in i hur non-profitsystemen fungerar i våra nordiska grannländer, samt studerat ett antal forskarrapporter som talar i samma riktning när det gäller vinstmaximeringsprincipens fördärv inom skola, vård och omsorg. Det går givetvis mycket väl att införa non-profitsystem utan att införa terminsavgifter. Ska det slutligen vara så förbannat svårt att fatta att kongressbeslut är inriktningsbeslut. Det ankommer inte på en kongress att skriva propositionstexter och färdiga förslag. Det är gott nog att LO satt ner foten och därmed utgör en viktig påtryckningsgrupp på socialdemokratin. Varken jag, LO, forskare som varnar för utvecklingen på välfärdsområdet går givetvis omkring med några skygglappar. Vi ser verkligheten som den är, inte minst på skolans område där den ena larmrapporten efter den andra talar i samma riktning. Det fria skolvalet har varit katastrofalt för kvaliten och likvärdigheten i skolan.
Ge ett enda citat ur något som jag har skrivit, som bevisar att jag försvarat vinstmaximeringsprincipen!
Ge ett enda citat ur något som jag har skrivit, som bevisar att jag någonsin har trott att LO-kongressen skriver propositionstexter åt regeringen! Ge ett enda citat ur något som jag har skrivit, som bevisar att jag någonsin har påstått att regeringens skolpolitik är lyckad! Men det går att finna bevis för att du har sagt att Löfven har fel. Jag hörde det själv TV4. Det får du tycka. Men försök inte utmåla oss, som håller med Löfvén på den punkten som fiender till LO, bara för att vi vägrar rätta oss efter din tolkning av LO-beslutet. Om din tolkning av LO-beslutet är riktig, så har LO fel. Så enkelt är det. Men mig veterligt har du inget mandat från LO, att tala om vad de tycker. LO har väl en kongressvald ordförande? Min åsikt är fortfarande att det behövs en begränsning av det tillåtna vinstuttaget och att eventuella överskott därutöver ska återbetalas till kommunen eller landstinget. Behövs investeringar får de göras genom kapitaltillskott från ägarna, eller genom banklån direkt till företaget. Kapitalkostnaderna för detta kommer att synas i företagets bokföring under de KOMMANDE år då investeringen nyttjas i verksamheten. Och ska då givetvis debiteras företagets kund(er). Dessa investeringar ska inte belasta verksamheten INNAN investeringarna är gjorda. Bengt Silfverstrand: Du har i och för sig inte försvarat extremen högsta möjliga vinst - vilket är både skolbolagens och vårdbolagens målsättning genom de avkastningskrav som ställs på verksamheten. När du kritiserar LO-kongressens beslut, som du i tidigare inlägg begränsat till LO-ledningen så är den logiska konsekvensen av din kritik att beslut ska vara detaljerade. Men kongressbeslut är och förblir inriktningsbeslut. Teknik och juridik är en sak för de politiska beslutsfattarna. Ja, jag har på grundval av såväl partiets egna seminarieövningar, förhållandena i våra grannländer och nu senast LO-kongressens beslut konstaterat att Stefan Löfven har fel när han inte anser att det går att stoppa vinstdrivna välfärdsverksamheter. Min tolkning av LO-beslutet är exakt densamma som LO-kongressens egen. Fråga t ex de motionärer som fick sin motion bifallen så kommer du kanske till klarhet. Om din åsikt är att det behövs en begränsning av det tillåtna vinstuttaget så är dett givetis ett steg i rätt riktning. Kund är man slutligen i konkurrensutsatt varu- och tjänsteverksamhet. I behovsstyrda verksamheter som skola, vård och omsorg, borde det i varje fall i socialdemokratisk tankevärld handla om något större, nämligen medborgare.
Om ett landsting upphandlar vård från ett privat vårdbolag, vilket förekommer, så är det landstinget som är kunden. Något annat har jag inte påstått.
Har f.ö. inte kritiserat LO-ledningen, men skulle inte dra mig för att göra det om jag skulle finna anledning till det. Bengt Silfverstrand: Då är vi överens ang. första stycket. Vad gäller LO-ledningen så hänvisade du i ditt första inlägg till att det var denna som stod för beslutet. Men i själva verket var det ju en av medlemmar väckt motion som vann den samlade medlmesvalda kongressens bifall. Alltså i full överensstämmelse med salig Tage Danielssons sammanfattande tanke. "För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna från toppen kom från roten.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







