TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Nätverket Välfärd Utan Vinst bildades i våras av anställda i offentliga sektorn, anhöriga, politiska aktivister och fackliga gräsrötter efter skandalerna med riskkapitalisters härjningar i vård, skola och omsorg.

 

Vi verkar för en upprustad väälfärd under demokratisk kontroll som utgår från brukares och personals behov.  Skattepengar ska inte gå till riskkapitalisternas inster - varje krona ska användas för sjuka och gamla, elever och brukare.

 

Nu har vi dragi igång en budkavle för Välfärd Utan Vinst för spridning över landet, bland personal, brukare, lärare och elever, fackföreningar och enskilda.  Vår förhoppningär att förena de tusentals röster sompå olika håll försöker stå emot utförsäljningar av våra gemensamma tillgångar och försvara en demokratisk och jämlik välfärd mot riskkapitalisternas vinstjakt.

 

Vill du hjälpa till att sprida budkavlen?  Kontakta Nätverket Välfärd Utan Vinst:

 

Bengt Silfverstrand

ambesi@telia.com

 

Sanna Tefke

sanna_tefke@hotmail.com

 

Göran Gustafsson

gorangu2004@yahoo.se

 

Flera av dagens nyhetssändningar i TV4 har innehållit ett inslag från en intervju med undertecknad ang. nätverket.  Ett inslag på detta tema är aviserat till 19-nyheterna.  Det är inte sant att det inte går att stoppa vinster i välfärden.  I socialdemokraternas egen tidning "Aktuellt i Politiken" nr 18  7 maj - www.aip.nu finns en artikel under rubriken "Vinst i skolor går att förbjuda" - Förbud finns i de nordiska grannländerna."

 

Ingressen till artikeln: "Vinstuttg från privata skolor är förbjudet i Finland, Norge och Danmark.  I Norge övervakasförbudet så att det inte heller kan kringgås.  I Finlnd drar man in tillståndet om  pengar tas ur verksamheten."

 



Säg mig vem du umgås med så ska jag säga vem du är.


Bengt Silfverstrand: Gäller det även ditt samarbete med vänsterpartiet i Helsingborg?

Uppropet är gränsöverskridande och öppet för alla som inte tycker att det ska vara fri dragningsrätt på skattepengar i välfärdssektorn.
Jag har gått med i Socialdemokraterna. Det räcker. Om jag vill kritisera något hos s, så gör jag det som partimedlem och inte tillsammans med partiets politiska moståndare, vare sig de befinner sig till höger eller vänster om socialdemokratin.

Frågan om vinster i välfärden är inte alls så entydig i de nordiska grannländerna. Det skiljer både mellan länderna och mellan olika branscher i samma land. Socialdemokraterna i Norge, Finland och Danmark uppfattar det - tvärtemot s i Sverige - som en självklarhet att föräldrarna ska betala c:a 1000 kr /mån för att ha sitt barn i en friskola. Den norska socialdemokraten, som deltog i det seminarium som andordnades av Karin Jämtin, tyckte att det var okej med vinster i viss sjukvård, och nämnde som exempel knäoperationer. Patienterna kan jämföra priserna mellan olika kliniker. Även i Finland och Norge har man en mer liberal inställning till vinster i vård och omsorg än i skolan.

Björn Andersson har lagt ut en video från semiariet på sin blogg (det nedersta klippet): http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1749&blogg=55616

Det finns inga entydiga, färdiga modeller från grannländerna, som kan kopieras. Sverige måste gå sin ägen väg, och därför föreslår jag att den politik, som inleddes av s i Sverige 2005, bör fullföljas och kompletteras: Den tillåtna vinstutdelningen ska vara begränsad i lag. Överskottet (utöver tillåten vinstutdelning) ska betalas tillbaka till kommunen. Det ska vara fullständig insyn i bolagets ekonomi och bokföring.

Jag anser också att det ska vara ett förbud mot personalkooperativa företag inom vård och omsorg för vårdtagare som har svårt att föra sin egen talan. De blir ju helt chanslösa mot personalen, om hela personalen också är ägare till företaget. Meddelarskyddet för personalen blir en papperstiger.

Vem håller koll på personalen? Det gör ägaren /chefen. Vem håller koll på ägaren /chefen? Det gör personalen. En sammanflätning av dessas normalt motstridiga intressen skulle bli förödande inom denna typ av vård och omsorg. Det kan bli en repris av det skräckvälde, som personalen utövade mot patienterna på de gamla mentalsjukhusen, som tack och lov lades ner 1995.

Även om jag inte tycker att vinstfrågan kan isärkopplas från kvalitetsfrågan, så är kvaliten det viktiga, det som ska ha högsta prioritet. Organisations- eller bolagsform ska vara ett medel för att uppnå kvalitetsmålen, inte ett mål i sig. Det är fel att misstänkliggöra den socialdemokratiska partiledningen på denna punkt.

I Norge och Finland, som i likhet med Sverige präglas av stora glesbygdsområden med svagt elevunderlag, går 2,5 % av eleverna i friskolor, mot 16 % i Sverige. Kvaliten i skolväsendet hotas inte av friskolorna i Norge och Finland, eftersom de är en så marginell företeelse. Samtidigt finns det tillräckligt många friskolor i Norge och Finland för att tillföra hela skolväsendet värdefulla pedagogiska impulser.




Bengt Silfverstrand: Vi behöver inte hänge oss åt testuggeri. Min poöäng med hänvisningen till våra nordiska grannländer är att man där har en betydligt restriktivare syn och inte godtar fri dragningsrätt på skattepengar i välfärdssektorn. Du anser uppenbarligen själv att den svenska modellen på välfärdsområdet är alltför lössläppt och förordar någon form av vinstbegränsning, vilket givetvis vore ett steg i rätt riktning.

Du inser uppenbarligen också att vinstfrågan inte kan frikopplas från kvaliteten. Detta med kvalitet är förvisso ett tänjbart begrepp men klar är under alla förhållanden att verksamheter där vinstmaximering är det övergripande målet ofta råkar i konflikt med kvaliteten eftersom denna är intimt kopplad till personalresursen, som i sin tur är det väsentliga sparobjektet inom skola, vård och omsorg.

Att det finns sossar som tycker att privata intressen ska göra vinster på folks utsatthet och sjukdom, är skandal...det säger en hel del om S-partiet !



Svar till olle svensson

Sådana sossar finns inte, med ytterst få undantag. Tror du att privata intressen, som inte har ytterst seriösa avsikter, vill etablera sig inom vård och omsorg, om de måste betala tillbaka det eventuella överskottet utöver skälig ränta på insatt kapital?
Högersossarna har makten inom partiet. Den som vill ha socialdemokratisk politik måste därför rösta på vänsterpartiet.


Bengt Silfverstrand: Det går alldeles utmärkt att rösta också på socialdemokraterna och där driva opinion för sin sak. Ta det skånska s-distriktet. Där biföll man på sin kongress den 14 april ett antal motioner som samtliga förespråkade en mer eller mindre restriv hållning till vinster i välfärden. För det andra är uppropet gränsöverskridande.
Finns det inga vänsterpartister som kan / vill rösta på vänsterpartiet?
Ante Johansson: Absolut, det finns som jag uppfattat det helt enkelt för många högt uppsatta sossar som själva sitter med i friskolekoncerner och gör stora personliga vinster på att vinst tillåts i välfärden. Löfven uppfattar jag som en ordentlig högersväng för sossarna, så mycket att jag inte alls kan tänka mig rösta på dem längre.


Bengt Silfverstrand: Håll dig till saken. Om du tycker det är bra att motverka vinster i välfärdssektorn så skriv på uppropet. Alla är välkomna utan uppvisande av partibok.
Det enda hoppet för socialdemokraterna är om medlemmarna reser sig och säger ifrån, men inom den socialdemokratiska partikulturen kan jag tyvvär inte tänka mig att det kommer hända, den är alltför toppstyrd. Synd för det finns många mycket vettiga socialdemokrater som jag inte alls uppfattar vara med på noterna i denna extrema högersväng som skett under de senaste 20 åren.


Bengt Silfverstrand: Ett sätt att resa sig är att driva opinion för sin sak i nätverksform. Välkommen till Nätverket Välfärd utan Vinst.
Jovisst, men du har inte angett nån länk där jag kan skriva på...


Bengt Silfverstrand: Du ska få en facebooklänk. Jag återkommer.
I intervjuer har Stefan Löfvén uprepat (t.o.m. flera gånger i samma intervju) att det inte ska vara någon "fri dragninsrätt på skattepengar". Sedan får vi se vilka de praktiska lösningarna blir.

Det är alltså stor skillnad mellan s och alliansen, som tycker att företagen själva ska bestämma både hur stor vinsten ska vara, och hur stor del av vinsten som ska delas ut.

Om en kommunal förvaltning går med överskott, d.v.s inte förbrukar det anslag som man har fått inom samma budgetår, som anslaget har givits för, så ska överskottet betalas tillbaka till den gemensamma kommunkassan. Kommunfullmäktige kan sedan besluta att överskottet ska överföras till nästa budgetår. Varför ska inte samma sak gälla även för privata företag inom skola, vård och omsorg?

Utan en regel om återbetalning av den del av överskottet, som överstiger den tillåtna vinstutdelningen, så blir det ju i praktiken en "fri dragsninsrätt på skattemedel" som används till privat förmögöenhetsuppbyggnad. Även om denna vinst kallas "icke vinst" (non profit).

Även med regler om begränsad vinstutdelning och oblitatorisk återbetalning av resten av överskottet, kan företagets ägare besluta att inte dela ut vinsten och i stället "plöja ner" den i företaget. Givetvis är det då också fråga om en privat förmögenhetsuppbyggnad, men inte alls lika kraftig.

De, som arbetar och satsar eget kapital i en verksamhet ska ha lön och skälig ränta på sitt insatta kapital (om verksamheten går bra). De får givetvis använda sin lön och sin vinst till vad de vill, både till personlig konsumtion och till sparande (d.v.s. privat förmögenhetsuppbyggnad).

Men det ska vara pengar, som man skäligen har förtjänat genom eget arbete eller egen kapitalinsats, inte genom något slags "fri dragningsrätt på skattepengar." Man ska inte kunna tillskansa sig så mycket skattepengar, som man själv vill, bara för att man satsar pengarna i en nyttig verksamhet för att man väljer att "plöja ner" pengarna i företaget, så att det kan expandera och köpa upp sina konkurrenter.

Vill man att det egna företaget ska expandera, så är det helt okej, men det ska med egna, på normalt sätt intjänade pengar. Man kan höja aktiekapitalet, eller på annat sätt höja företagets värde.

Ett exempel. Ett företag har vunnit upphandlingen av driften av en tidigare kommunal vårdinrättning, genom ett anbud som är ett par procent lägre än konkurrenternas, och 10 % lägre än det tidigare kommunala anslaget till samma vårdinrättning.

Om företaget lyckas pressa kostnaderna mer än så, exempelvis så att det blir 20 % lägre, så har vi enligt moderaterna och Morian en vinna - vinna situation. Både kommunen och företaget tjänar ju på affären. Är det då inte rimligt att företaget får behålla hela vinsten, vare sig man väljer att dela ut den eller plöja ner den i företaget? Alla nöjda.

Nej, chansen att det är en vinna - vinna situation även för vårdtagarna och personalen är ytterst liten. Och har företaget verkligen lyckats sänka kostnaderna så mycket, utan att kvaliten har försämrats, så är ju företaget verkligen en vinnare, även om man tvingas betala tillbaka en del av vinsten till kommunen. Man har ju alla chanser att vinna kommande upphandlingar.

Det är stor skillnad mellan s och allianspartierna.

Jag menar att en regel om oblitatorisk återbetalning av eventuella övervinster är nödvändig som spärr mot fusk, att man gör vinst på försämringar för vårdtagare och anställda. "Non profit" räcker inte,

De borgerliga partierna kommer säkerligen att invända att inte särskilt många privata företag kommer att vara intresserade av att etablera sig inom vård och omsorg med så stränga regler. En invändning som är lätt att bemöta.

Att privata företag lägger under sig mer och mer av den skattefinansierade vården och omsorgen kan ju inte vara ett högprioriterat politiskt intresse för socialdemokratin. Men är tydligen högre prioriterat av allianspartierna än kvaliten i vården. Och det är ju bra om de sämsta företagen själva finner att vård och omsorg inte är något för dem.

Det är stor skillnad mellan s-ledningen och allianspartierna.


Bengt Silfverstrand: Jag har noterat Stefan Löfvens synpunkter men klart står att det krävs en precisering från socialdemokratins sida i den här frågan. Ditt resonemang är förvisso intressant men du förenklar genom att dra all företagsamhet "över en kam." Det är en väldig skillnad mellan att å ena sidan driva konkurrensutsatt företagsamhet utan statsstöd och å andra sidan företag inom välfärdssektorn som driver företagsamhet med hjälp av skattebetalarnaspengar. Företag som drivs efter vinstmaximeringsprincipen har inte i välfärdssektorn att göra.
Jag syftar inte på vänsterpartiet. Det finns en avgrundsvänster til vänster om vänsterpartiet. Den har goda socialdemokrater alltid avhållit sig från att samarbeta med liksom vi inte samarbetat med högerpoupulister som sverigedemokraterna. Vi har hållit rent åt höger och åt vänster.


Bengt Silfverstrand: Stackars Jan, som behöver sjunka så långt i sin argumentering. Vilka av undertecknarna betraktar du som avgrundsmänniskor? För övrigt har jag aktivt deltagit i utformningen av budkavletexten. Av reaktionerna att döma, vilar den på stabil socialdemokratisk grund. Givetvis under förutsättning att vi vågar stå för våra åsikter.
Vänstersossars åsikter stämmer bättre överens med vänsterpartiets ideer än med socialdemokraternas. Därför borde vänstersossarna lämna (s) och istället gå över till (v). Finns ingen anledning att försöka förändra sossarna när det redan finns ett parti som motsvarar vänstersossarnas ideer.


Bengt Silfverstrand: Det borde de inte alls Jag kommer att vara kvar inom socialdemokratin men samarbetar gärna med vänsterpartiet i välfärdsfrågor.
De norska privatskolorna går med negativ vinst, d.v.s. förlust som täcks av ägarna, genom s.k. terminsavgifter på c:a 1000 kr per månad och barn. Det är ju föräldrarna som äger skolorna, genom s.k. fräldrakooperativ. I Sverige är terminsavgifter inte tillåtna i skattefinanserade skolor. Det är de uppenbarligen i Norge.

En sak som jag har funderat på hela kvällen är hur man gör för att återinvestera negativa vinster i kommande års verksamhet. Vilket var meningen med den s.k. non profitmodellen.

Bidraget, som de norska privatskolorna får av skattemedlen täcker alltså inte kostnaderna för verksamheten, och därför tvingas föräldrarna - förutom att betala underskotten, utföra mycket oavlönat arbete i skolorna.

Icke desto mindre hade en svensk friskolekoncern försökt etablera sig i Norge och ta ut vinst på verksamheten. Den vinsten fick man betala tillbaka! Man fick alltså inte heller återinvestara vinsten i verksamheten, som Bengt tycker att de svenska privatskora ska få göra.

Antingen tillåter man privata företag, de må så drivas som enskild firma, aktiebolag ekonomisk förening (kooperativ) eller stiftelse, men vinsten kommer man inte ifrån. Den må så vara positiv eller negativ.

Jag tycker att Bengt ger lite svajiga besked, när han skriver att det inte ska vara någon vinst, och går ut i TV och säger att Löfvén har fel, och därefter svara en kommentar med att det inte ska vara någon "fri dragningsrätt på skattepengar". Det är ju exakt vad Löfvén har sagt.

Om det inte ska vara någon form av fri dragningsrätt på skattepengar, så måste det ju finnas en återbetalningsskyldighet, om man har fått ut mer skattepengar än vad som har använts i verksamheten under det budgetår som man fått pengarna till!

Sedan tycker jag att det är lite märkligt att bilda ett nätverk tillsammans med politiska motståndare för att tvinga den egna partiledningen till reträtt. Efterom de politiska motståndarna till höger är många gånger fler än de politiska motståndarna till vänster, får vi hoppas att exempelt inte sprider sig.

Exemplet med den svenska skolkoncernen som brände tassarna i Norge, visar att risken att tvingas betala tillbaka är ett mycket effektivt sätt att bli av med oönskade företag inom välfärdssektorn. Skillnaden mellan s- och m-politik har därmed klargjorts på ett mycket tydligt sätt.

Till skillnad mot skrivningar, som avgrundsvänstern kan ställa upp på.

Om vi ska ha skattefinansierade privatskolor, men inte tillåter dem att ta ut avgifter och / eller obetalt arbete av föräldrarna, så måste skattefinansieringen täcka kostnaderna till 100 %, inkl ränta på eget kapital.

Det går inte ens att förbjuda privata vinster på offentliga skolor, om man inte ersätter inköpta läromedel med läromedelssponsring. Inget företag torde ställa upp med sponsring, utan att själv tjäna på det i slutändan.

Lenin sa något mycket klokt: "Socialistiska enklaver i kapitalistiska samhällen är en omöjlighet."

Om vi inte kan krossa kapitalismen (vilket inte ens Lenin lyckades, med om vi ser saken i ett lite längre perspektiv), så måste vi leva med den, tämja den som man tämjer ett vilddjur, och göra den så uthärdlig som det någonsin går.

Reinfeldt har misslyckats som lejontämjare.


Bengt Silfverstrand: Vi behöver inte blanda in terminsavgifter i sammanhanget. Det går mycket väl att införa ett non-profit system som innebär att skattemedel bara betalas ut till verksamheter där eventuella överskott återinvesteras i verksamheten. Personal- och brukarkooperativ drivs redan efter den principen och det fungerar alldeles utmärkt.
En fråga som är mycket viktig att diskutera, skall vi tillåta att våra skattepengar lämnar landet, aldrig! Skall vi tillåta vinster mycket tveksamt! Låt vård , omsorg och skolla vara kvar i offentlig regi, jag förstår att detta kan vara en dröm!!


Bengt Silfverstrand: Tack för respons,Kersin. Nej, du drömmer verkligen inte. Det är fullt realistiskt att inom skola, vård och omsorg införa ett system där villkoren för att erhålla skattemedel är att eventuella överskott återinvesteras i verksamheten. Ett sådant system existerar redan på skolområdet i Danmark, Finland och Norge.
Så du vidhåller alltså att skattemedel ska få användas till privat förmögenhetsuppbyggnad, förutsatt att vinsten kallas något annat än vinst?

Då är det alltså fritt fram att halvera matportionerna 2012, när Sigfrid fortfarande lever, och investera i ett nytt kök 2014, när Sigfrid är död? Fel mot Sigfrid, tycker jag.

Syftet med förslaget att överskottet ska återbetalas till kommunen är givetvis inte att en massa pengar faktiskt ska återbetalas, utan att den här typen av sparoperationer på vårdtagarna inte ska löna sig.


Bengt Silfverstrand: Det har jag aldrig påstått. Överskott genererade av skattemedel tillhör den verksamhet där överskottet/vinsten skapats. Mittstycket är nonsens. Ditt förslag om att överskott går tillbaka till kommunen kan däremot diskuteras.
Sanna Tefke är medlem i RS.
http://web.archive.org/web/20100910131213/http://valpejl.se/kandidat/16517/Sanna_Tefke

Rättvisepartiet Socialisterna (f.d. Offensiv) var för mig en ny bekantskap. 0,03% i senaste riksdagsvalet eller 1507 röster. Jag har inte sett så många röda stjärnor sedan muren föll. Vilken hemsida; länken till marxist.net känns närmast som en karikatyr.

Offensiv däremot kändes som ett gammal (ö)känt varumärke. Enligt wikipedia uteslöts de flesta medlemmarna ur SSU och SAP.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Offensiv_(tidning)

"Kul" kompisar du har skaffat dig Bengt. Jag förstår precis vad Jan syftar på. Och du klagar på att _andra_ släpar fram kommunistspöken?


Bengt Silfverstrand: Detta är kvalificerat nonsens av samma lågvattenmärke som Jan Andersson tidigare lyckats prestera. När jag ställde upp i panelen på ett inledande möte på temat "Välfärd utan vinst" på ABF-huset i Stockholm i februari, så gjorde jag detta förutsättningslöst. Det var saken som för mig var avgörande inte vilka som anslöt sig. I panelen fanns förutom undertecknad och Sanna Tefke, Birgitta Sevefjord, landstingsråd för vänsterpartiet i Stockholm, en representant från Lärarnas Riksförbund och Redaktören för tidningen "Arbetet" (tidigare LO-tidningen) Martin Klepke. Sanna Tefke gjorde en glasklar analys av utvecklingen på välfärdsområdet i Stockholmsområdet. Mina egna erfarenheter under lång tid som politiker talar i samma riktning. I en riksdagsmotion 1984 förutsåg jag den nedmontering av välfärdsstaten som nu är på gång genom marknadens intrång i välfärdssektorn. Jag har inga som helst problem med att samarbeta med andra som engagerar sig för en välfärd utan vinstintressen.

Spökerierna överlåter jag med varm hand till dig och Jan Andersson.
Med "återinvestering" menas faktiskt någon form av sparande för framtida användning. Därför är mittstycket relevant. Ditt påstående att "Överskott genererade av skattemedel tillhör den verksamhet där överskottet/vinsten skapats" är bara till hälften sant. Hela sanningen är att överskottet/vinsten tillhör det företag, som mottagit skattepengarna som ersättning för den vara eller tjänst, som företaget har producerat, i det här fallet undervisning, vård eller omsorg.

Med din non profit-modell finns ingenting som hindrar att överskott genereras genom en dålig verksamhet under år ett, för att användas under år två eller senare. Ingenting hindrar heller att överskott genereras genom dålig verksamhet under år två och år tre, o.s.v. också.

Jag föreslår alltså att överskottet, utöver tillåten aktieutdelning, ska betalas tillbaka till kommunen. Även den tillåtna aktieutdelningen bestäms till noll, så behövs en regel om åtebetalning av överskottet till kommunen.

Jag anser alltså att det är skäligt att ägaren får en utdelning, som endast obetydligt överstiger bankräntan, på det satsade kapitalet. Jag tycker också att man ska få sätta av pengar till en reservfond, som kan användas som en extra buffert, men det ska vara mycket restriktivt. Detta är vi kanske inte helt överens om, men jag vill minnas att du någon gång skrev att "några tusenlappar" i utdelning kan accepteras.

Även om den tillåtna utdelning är 3 - 4 % av aktiekapitalet, som jag föreslår, eller 0 %, så behövs en regel om återbetalning av överskottet. Annars finns inget som hindrar att företaget sänker kvaliten på verksamahet för att generera överskott, som "plöjs ner" i företaget, och blir företagets privata egendom.

Detta kommer att höja värdet på företaget, vilket höjer priset på företaget, när /om det säljs till en ny ägare.

Detta är bakgrunden till att de svenska socialdemokraterna ställde frågan till sina nordiska partikamrater vid seminariet, om de har någon regel i sina länder mot vinster på bolagsförsälningar (ett problem som vi verkligen har i Sverige), vilket de ställde sig helt oförstående till, åtminstone vad gäller privatskolorna, eftersom de går med förlust (vilket täcks av terminsavgifterna som är ganska väsentliga i sammanhanget), och det således inte finns några vinster som kan "återinvesteras i verksamheten".

Du har alltså haft fel hela tiden, när du har skrivit att man tillämpar en non profit-modell, med återinvestering av överskottet i verksamheten. Man har inga överskott, som kan återinvesteras. Verksamheten går med förlust.

Sedan det svenska John Bauer-gymnasiet hade etablerat sig i Norge, så pressade man kostnaderna så mycket, så att det i alla fall blev ett överskott. Det fick man betala tillbaka - vilket i princip är vad jag föreslår. Du kan lita på att inget vinstdrivande skolbolag vågar sätta sin fot i Norge en gång till, efter den smällen! En återbetalningsregel kommer att vara ett mycket effektivt sätt att sanera bort oseriösa företag från skola, vård- och omsorgsmarknaderna! De kommer att försvinna själva, med svansen mellan benen.

Situationen är emellertid något annorlunda i Sverige, eftersom skattefinansierade privatskolor inte får ta ut terminsavgifter här. Därför kan vi inte kopiera de andra ländernas modeller rakt av, och det är ju f.ö. stor skillnad både mellan de andra länderna och mellan olika branscher (skola, vård eller omsorg) i samma land.

Men den svenska modellen gör det ännu nödvändigare med en regel om återbetalning av överskottet, utöver tillåten vinstutdelning, till kommunen. Oavsett om den tillåtna vinstutdelningen är 3 % eller 0 %.


Bengt Silfverstrand: Nu får du faktiskt skärpa dig och hålla dig till sak. Jag har pläderat för att skattefinnsierade välfärdsverksamheter inom skola, vård och omsorg ska bedrivas utan vinstintressen. I sammanhanget har jag pekat på att det finns sådana väl fungerande verksamheter på skolområdet i våra nordiska grannländer. När jag talat om det rimliga i att eventuella överskott kommer den skattefinansierade verksamheten till godo så refererade jag i det sammanhanget inte till något nordiskt grannland. Samtidigt har jag tydligt förklarat att den modell du själv förespråkat är värd att diskutera. Jag har inte låst mig för en viss teknisk lösning. Det avgörande är att skattefinnsierade verksamheter inte ska drivas enligt vinstmaximeringsprincipen.
Om en kommunal förvaltning går med överskott, som ska överskottet betalas tillbaka till den gemensamma kommunkassan, och förvaltningen riskerar dessutom att få sänkt anslag kommande budgetår. Eftersom man inte förbrukade hela anslaget under det verksamhetsår som anslaget var avsett för.

Kan du ange ett enda argument för ett system som tillåter privata företag att spara överskottet för ett verksamhetsår till kommande verksamhetsår? Får man inte nya anslag för varje verksamhetsår?

Därför tycker jag att det är rimligt att företaget måste betala tillbaka den del av överskottet, som överstiger tillåten vinstudelning och ev. avsättning till reservfond, till kommunen.

Jag ville bara framhålla att non profit-modellen inte räcker för att motverka privat kapitalackumulation och vinstuttag "bakvägen". Även non profit- modellen måste kompletteras med en tvingande regel om återbetalning den del av överskottet, som överstiger tillåten vinstudelning.

Om det över huvud taget ska vara någon vinstutdelning, och i så fall hur stor den ska vara, bestäms av bolagsstämman. Ett bolag kan också skriva in i sina stadgar att ingen vinst ska delas ut, och i så fall är ju bolaget ett non profit-bolag.

Vinsten kommer man emellertid aldrig ifrån, om inte verksamheten går med förlust. Vinst är ju skillnaden mellan intäkter och utgifter. Oavsett om vinsten delas ut, eller inte, så är vinsten. liksom hela företaget, ägarens privategendom.

Denna privategendom ska inte förmeras genom tillskott av skattemedel i betydligt vidare mån än att löner, som finansieras med skattemedel, kan användas till kan användas till kapitaltillväxt genom sparande. Jag förmodar att vi är överens om detta?

Detta är bakgrunden till mitt förslag att överskottet, utöver tillåten vinstutdelning, ska betalas tillbaka till kommunen. Stora överskott ska inte "återinvesteras i verksamheten", eftersom detta skulle leda till en mycket snabb privat förmögenhetsuppbyggnad. Den del av vinsten, som motsvarar den tillåtna vinstudelningen, får däremot "återinvisteras i verksamheten". Visserligen blir det en privat förmögenhetsuppbyggnad då också, men inte alls lika stor.

Jag hörde en radiointervju med ägaren till en av de nya skolbolagen. Bolaget hade expanderat snabbt, och startat skolor i flera kommuner. Ägaren förklarade succén med "Jag tar inte ut någon vinst. Jag använder den till expansion. Det är en konkurrensfördel jämfört med de vinstdrivande bolagen."

Icke desto mindre har skattemedel från kommun A används för att starta nya skolor i kommun B, varefter skattemedel från både kommun A och kommun B har använts för att starta nya skolor i kommun C och D, o.s.v.


Bengt Silfverstrand: Det är väl självklart att man i en kommun kan diskutera alternativ användning av överskott. Och återigen det föreligger ingen som helst konflikt mellan min principiella syn på att överskott i skattefinansierade verksamheter ska komma verksamheterna till godo och inte delas ut till aktieägare och din mening att pengarna i stället ska återgå till kommunen. I båda fallen handlar det om att "säta grimma" på vinstkramarna i välfärden.
Hur kan det uppstå ett överskott, om "överskottet" redan har förbrukats i verksamheten under innevarande verksamhetsår?

Själva idén att överskottet ska "återinvesteras i verksamheten" verkar skum. Det måste ju handla om att flytta pengar från ett år till kommande år. Genom sämre undervisning, vård eller omsorg under det första året.

En "investering" är dessutom någonting som genererar vinster i framtiden. Ska pengar, som är avsedda för undervisning, vård eller omsorg under år 2012, verkligen få användas för att generera vinster under 2013, 2014, 2015, 2016, osv?

Jag anser att skattepengar i princip inte ska användas till investeringar. Investeringar ska finansieras genom kapitaltillskott från ägarna, eller genom lån i banken.

Och på banklån får man betala ränta. Det får kommunen själv göra, om man exempelvis lånar till en gymnastiksal.


Bengt Silfverstrand: Nej, idén att återinvestera de överskott en verksamhet genererat är i själva verket en mycket sund idé och visst kan skattepengar användas för investeringar i den måna verksamheten ger så stora överskott, vilket redan idag i stor utsträckning sker ute i våra kommuner. Detta står inte heller i någon motsättning till att finansiera investeringar med kapitaltillskott.
Det är väl ändå skillnad mellan kapitaltillskott från ägarna, som de betalar ur egen ficka, och kapitaltillstkott från skattemedel, som blir ägarnas privategendom?

Konstaterar att du tycker att det är ok om vissa företagare, men inte andra, får dragningsrätt på skattemedel. Men varför ska just företagare inom skola, vård och omsorgsbranschen ha den förmånen?

Du ser ingen skillnad mellan de fall, då skattemedel används till inveteringar i allmän egendom, och de fall skattemedel går till investeringar i privata företag. Du blandar ihop allmän och privat egendom.

Det värsta av allt är att du i praktiken förespråkar en modell, som gör det acceptabelt att spara till investeringar genom sämre undervisning, vård eller omsorg.

Har du ändrat dig igen? I går tyckte du att det åtminstone var värt att diskutera om inte överskottet (utöver en EVENTUELL tillåten vinstudelning) ska betalas tillbaka till kommunen.

Nu tycker du återigen att skattemedel ska kunna användas till att göra de redan rika ännu rikare. Förutsatt att vinsterna inte redovisas öppet. Det är så mygel och korruption går till. Det har ju hänt då och då att även socialdemokratiska makthavare har öst pengar över sina kompisar bland företagarna.


Bengt Silfverstrand: Ja, det är självklart att det är skillnad. Men huvudproblemet är att vinster som genererats av skattemedel har används till aktieutdelning eller till förmögenhetsuppbyggnad, det senare i syfte att kunna sälja verksamheten efter en tid. Det är detta missbruk vi måste få stopp på och då kan självklart oli modellka modeller diskuteras - när vi i sammanhanget talar om non-profit så är detta ett ellmänt begrepp, men där konkreta system på temat finns i våra nordiska grannländer och i Holland. Vad jag sagt är att vi kan dra erfarenheter av dessa system, som under alla förhållanden är bättre än den anarki som råder på området i Sverige. Sista stycket i ditt senaste inlägg är så korkat att det egentligen inte behöver någon kommentar.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM