TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

"Banta riksdagen" - så toppas en artikel med krigsrubriker över två sidor i Aftonbladet den 15 september.  En artikel som till hela sitt innehåll är ett svårslaget rekord i populism.

 

"Med färre ledamöter skulle förhoppningsvis det nationella perspektivet förstärkas", inbillar sig Lena Mellin som hoppar från den en tuvan till den andra och uppenbarligen inte är medveten om sina egna motsägelser.  Ty när Mellin bl a hävdar att den absoluta majoriteten av riksdagsledamöterna är okända för de flesta, så har hon uppenbarligen inte funderat över hur ett mindre antal riksdagsledamöter skulle hinna med att möta ännu fler väljare. 

 

Och här har vi den avgörande svagheten hos dem som pläderar för en mindre riksdag.  Om dagens 349 riksdagsledamöter har svårt att hinna träffa tillräckligt många av sina väljare, så torde det i logikens namn knappast bli lättare för färre riksdagsledamöter att klara av en tillräckligt bred  väljarförankring.

 

När jag i dessa dagar går igenom gamla handlingar/ möteskallelser/inbjudningar m m från min egen riksdagstid 1976-2002 så frapperas jag av hur jag for som en skottspole från möte till möte, från arbetsplats till arbetsplats, från skola till skola, från äldreboende till äldreboende.  När jag talar med mina vänner bland dagens riksdagsledamöter så kan jag inte undgå att notera att direktkontakterna med väljarna på många håll minskat, vilket i sin tur uppenbarligen beror på  att partiorganisationerna inte är tillräckligt på hugget och aktiverar sina förtroendevalda.

 

Själv mycket aktiv på nätet, så vågar jag ändå påståe att aldrig så många nätkontakter med väljare inte kan ersätta den direkta personliga "konfrontationen".  Det som då möjligen gör dagens riksdagsarbete jobbigare är  att man måste vara aktiv både på nätet och ute bland väljarna.

 

Slutsatsen av denna realitet torde då vara ganska given. 349  riksdagsledamöter har möjligheter att nå flera väljare än 250 (ett antal som ofta framhålls som det optimala av "bantningsförespråkarna.")

 

När Mellin sedan illustrerar sin artikel med att jämföra antalet invånare per ledamot i varje lands riksdag, så faller hennes storleksresonemang platt till marken.  Ty om vi håller oss till en jämförelse mellan de nordiska länderna så

är läget följande:

 

Sverige 26 930 inv./riksdagsledamot, Norge 29 000, Finland 26 500, Danmark 30 700 och Island 5000 (!).  Sveriges situation är alltså ingalunda unik.  Man kan tvärtom finna ett visst samband mellan det höga valdeltagandet (senast i det danska valet) i de nordiska länderna och det begränsade antalet invånare per riksdagsledamot - ett demokratiskt styrketecken.

 

Sen kan man inte annat än dra på smilbanden när Mellin tar till "kändiskulten" för att underbygga sina argument för en tunnare riksdag.  Att Thomas Bodström, Thage G. Petersson, Ingegerd Troedsson och Hans Wallmark är för en bantning är sannerligen inget som  imponerar. Ta bara moderaten Wallmarks närmast sanslösa närhetsresonemang: "249 hade varit ett lämpligt antal.  Har du färre har du närhet (!)  Idag är man så många att man nästan kan trampa på fötterna på varandra."  Ganska fantastiskt- eller  hur?

Varför med den svindlande matematiska logiken stanna vid 249 ledamöter.  Om vi istället bantar till låt oss säga 100 och sedan efter amerikansk förebild döper om dem till senatorer, så är risken för en vanlig stackars medborgare att bli trampad av en "folkvald" nästan obefintlig.

 

Säga vad man vill om det Mellinska storlekssyndromet. Särskilt skarpsinnigt är det knappast.



För min del får det gärna vara mindre ledamöter. För det verkar vara många som i princip inte gör någon skillnad som det är nu. Dom röstar som partiet och i övrigt gör dom inte så mycket mer nytta. Sedan att politiker ska träffa folket. För mig kvittar det om dom kommer ut och snackar med mig på arbetsplatsen det gör dom bara för att värva röster. Det är ytterst sällan som dom lyssnar och tar till sig vad folk säger. Låter kanske som jag har politikerförakt och det har jag. Våra stora partier har blivit kolosser som inte bryr sig om dom fattiga och svaga. Ingen politiker törs stå upp mot sånt som är fel. Dom klämmer sig ur att dom vill det och det men när dom sedan kan påverka då gör dom på samma sätt som tidigare ändå.

Ett bra ex på det är frågan om palestina i fn. Ni socialdemokrater ligger på regeringen att dom ska stödja palestinerna men om det skulle komma till kritan och ni skulle ha makten då skulle ni vika er för usa också eftersom vi är en lydstat till dom.

Så vad ska vi med så många nickedockor till. Gör ingen nytta för mig.


Bengt Silfverstrand: Såväl din logik som kännedomen om riksdagen och dess arbete brister. Om problemet är demokratiskt, vilket det i stor utsträckning förvisso är, och det brister i direktkontakterna med medborgarna, så lär ju det problemet inte bli mindre om antalet ledamöter som ska svara för att träffa så många medborgare som möjligt minskar.
Sen gör du dig skyldig till direkt demokratiförakt när du nedvärderar betydelsen av direktkontakterna på arbetsplatser m m. Jag har själv stor erfarenhet hur denna typ av kontakter uppskattades av arbetsplatsernas folk. Deras kritik handlade om att i som politiker syntes alldeles för lite ut i vardgslivet.
Sen vill jag stillsamt upplysa dig om att detta inte är något forum för gnällspikar som vaknat på fel sida. Strama upp din diskussionskonst om du vill ha fortsatt utrymme här.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM