TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

-Man kan inte ha höger sko på vänster fot och vice versa, för då blir gången haltande. Kommentaren fälldes av Tage Erlander i en debatt mot dåvarande folkpartiledaren Bertil Ohlin, känd en av svensk politiks mesta vingelpettrar på sin tid.  Även om Ohlin genomgående hamnade i högerburen, så försökte han då det begav sig ge sken av att vara vänsterliberal.

 

I de yttersta av dessa dagar verkar det i miljöpartiet finnas tendenser till försök att sitta på två stolar samtidigt.  Nya tandemparet Gustav Fridolins och Åsa Romsons debattinlägg med riktning högerut för någon vecka sedan ska förvisso sannolikt ses som en taktisk manöver.  Åsa Romson har ju vid  flera tillfällen markerat starkt mot moderaterna.  Men när partiets ekonomisk-politiske talesperson Mikaela Waltersson avgår så gör hon det under vapenskrammel och för att få medialt utrymme för att sprida budskapet att miljöpartiet bör inleda en flirt med moderaterna.

 

Och på det grova betet hugger den borgerliga pressen. I Helsingborgs Dagblad - borgerligt light - låter det bl.a så här: "Miljöpartisterna i Region Skåne ingår ju i ett samarbete med allianspartierna (ja Gud bevare oss...-min anm.). Åsa Romsons ensidiga kritik av moderaterna är på  ett sätt obegriplig och har  inte gett någon bra utgångspunkt för förhandlingar över partigränserna."

 

Min kommentar:  Miljöpartiet i Skåne har sålt sin ideologiska skäl och satt som första prioritet att få sitta i regeringsställning oavsett vem som ytterst håller i det politiska rodret. 

 

"Att kämpa för den bästa gröna politiken, som Miljöpartiet vill, gör man bäst genom  att förstås stå upp för sina krav  men samtidigt ha en pragmatisk inställning."

 

Min kommentar: Den bästa gröna politiken kan inte genomföras på de marknadens villkor som moderaterna förespråkar.  En omställning till ett miljövänligare samhälle kan bara ske med politiska styrmedel, eftersom miljöförorenarna bevisligen inte frivilligt avstår från miljöfarliga utsläpp.  Det visar all erfarenhet.

 

Miljöpartiet har genom sina långgående krav på ett miljövänligare samhälle hittills i praktiken också visat att man tillhör ett vänsterblock.  Om partiet nu skulle börja vela och vingla åt höger och till och med (vilket dock är mindre troligt) börja flagga för att kunna tänka sig ingå i en moderatledd regering, ja då tappar partiet sannolikt den politiska trovärdighet man med stor  möda byggt upp. 

 



Tja, miljöpartiet har väl gett sig in i politiken därför att de vill åstadkomma resultat. Det gick inte att göra med socialdemokraterna bl a på grund av att vänsterpartiet drogs in i sällskapet, därmed stängdes dörren till mittenväljarna, Alliansen kom att överleva istället för att splittras och socialdemokratin förpassades till marginalen.
Miljöpartiet gör förstås helt rätt, de har ingen anledning att sitta på vänsterkanten och gnälla. De har antagligen en stor framtid som en mittenkraft med gröna ambitioner, politik är att få något gjort, inte att vilja.


Bengt Silfverstrand: Det är ju självklart att ett parti vill åstadkomma resultat, och det har miljöpartiet också åstadkommit i sitt samarbete med socialdemokraterna. Sen är du bra naiv om du tror att socialdemokraterna kunde lämna vänsterpartiet utanför i det läge som rådde inför förra valet. Om vänsterpartiet lämnats utanför hade huvudfrågan i valrörelsen sannolikt varit oppositionens brist på ett samlat alternativ. Och borgerliga media, inkl. radio och TV hade ältat denna fråga till döds. I efterklokhetens tecken kan man nog sedan hävda att (s) vid nästa val bör gå fram på egen hand och passa i frågan om eventuella samarbetspartners. Miljöpartiet kommer sannolikt ändå att välja samarbete med (s) i slutskedet. Gardera med 2:a, grundtips 1:a.
Sen är dina slutsatser om mittenväljarnas politiska preferenser spekulativa. Det samlade "vänsteralternativet" var tämligen harmlöst ur mittenväljarnas synvinkel, vilket visar de problem som uppstår när varje partis profilfrågor ska malas ner till en kompromissprodukt. Ett problem som nu i hög grad existerar också på den borgerliga kanten där småpartierna håller på att kvävas till döds av moderaterna.

Politik är visst att vilja, nämligen att vilja få något gjort där utgångspunkten än då måste vara att viljan bygger på en idé.
MP gör helt rätt som struntar i den förlegade blockpolitiken och är redo att samarbeta även med borgerliga partier.

Blockpolitiken kan sägas vara odemokratisk för utan den så hade partier som KD, V och C fått det väljarmandat de borde ha och inte varit riksdagspartier. Nu får dessa partier alltid en massa stödröster pga blockopolitiken och kan föra fram en massa vansinniga förslag utan förankring hos väljarna.


Bengt Silfverstrand: Blockpolitiken må vara förlegad, men då gäller detta i ännu högre grad den borgerliga sidan där småpartierna gjort sig alltför beroende av moderaterna, med förödande opinionsmässiga förluster som resultat.

Sen är det förvisso troligt att mp i vissa frågor kommer att träffa uppgörelser även med de borgerliga partierna. Men att dra slutsatsen att miljöpartiet kommer att ingå i något organiserat samarbete med b-alliansen är naivt.
Det var mp som lancerade vågmästarpolitiken, och det är bra om mp återtar rollen som vågmästarparti. Därmed minskar manöverutrymmet för sd, som har försökt stjäla vågmästarrollen i syfte att tvinga Reinfeldt till byteshandel. Hittills har (mig veterligt) sd inte fått något i utbyte för alla gånger som de har ställt upp för alliansen. Om mp får något i utbyte från alliansen återstår att se, men jag gissar att priset som alliansen får betala för mp-stöd blir ett steg åt vänster.

Jag stödjer helt Juholts och Waidelich's erbudande om samarbete med alliansen, men de ger sig in i en svår balansgång mellan uppgiften att ta ansvar för kompromisserna med alliansen och uppgiften att driva en tydlig oppositionspolitik. Det är bättre om de gör upp med enbart mp. Det vinner alla, utom sd, på.

Detta får absolut inte diskvalificera mp från ett framtida rödgrönt samarbete, om det blir nödvändigt, d.v.s om s inte kan få igenom sina förslag utan stöd från mp. Helst skulle jag se att s klarar sig utan stödpartier efter nästa val, men det är en annan sak.
Det är bra för de socialdemokratiska valstrategerna att mp nu gör klart att man vill återta vågmästarrollen.

Det strategiska målet för s måste vara att få egen majoritet i riksdagen efter valet 2014. Misslyckas det får man i första hand hoppas på stöd från v, som inte har något annat val. Och om inte det räcker disktera med mp - eller med något borgerligt parti.

För att få egen majoritet måste s få röster från en stor och därmed mycket heterogen väljarandel. Man måste ha en politik som är bra för både de fattiga och för de relativit välbeställda.


Bengt Silfverstrand: Har egentligen inte så mycket att invända mot ditt resonemang. Kvarstår ändå faktum att miljöpartiets långtgående krav på en grön omställning av vår ekonomi kräver den typ av samhällsstyrning över marknadsekonomin vilket knappast går att förena med ett mera intimt samarbete med moderaterna.
Waltersson avgår ju och därmed förvinner ju problemet. Fridolin (det starkare kortet) bedömer jag som vänster, Romson som apolitisk. MP lockar många apolitiska väljare. Kärnan av fältbiologer, agronomer m fl bedömer jag stå något till höger om mitten. Mestadels p g a av deras stabila övre medelklassbakgrund.

S ska dock passa sig för att vara kaxiga mot MP eftersom de numera är ingenting utan MP:s stöd. MP, ett parti på frammarsch, S, ett parti på dekis. Så ser den politiska verkligheten ut anno 2011. Vare sig man vill det eller inte!


Bengt Silfverstrand: Din syn på mp delar jag i stort sett och självfallet ska vi inte vara kaxiga mot mp. Men sen är du ordentligt ute och reser. MP:s opinionsmässiga frammarch och ditt tal om att (s) skulle vara på dekis är ju rena tramset.
Jag tycker att (mp)'s tankar på småskalighet är intressanta och förstår inte alls varför ett parti med sådana ambitioner sitter i knäet på (s). Visst är (m) och (mp) motsatser i kärnkraftsfrågan men det gäller också stora delar av arbetarrörelsen.

Gällande ditt svar till SBL:

För c:a tre år sedan var (s)+(mp) nära egen majoritet i opinionsundersökningarna. Raset började när ni blandade in kommunisten och när valresultatet räknats var ni inte ens nära regeringsställning. Efter valet har samarbetet fallit ihop som ett korthus.


Bengt Silfverstrand: MP har aldrig någonsin suttit i knät på (S) Samarbetet har varit mycket konstruktivt. Och det fortsätter. Jag har väckt frågan om mp är på väg högerut, efter Walterssons famösa uttalande, men det finns inget som talar för att man skulle hoppa från ett samarbete med (s) till ett organiserat samarbete med b-alliansen.

Ditt påstående att något opinionsmässigt ras för det rödgröna blocket skulle ha börjat när vänsterpartiet kom med i bilden saknar täckning i verkligheten. De tre partierna har haft ett parlamentariskt samarbete under lång tid.

Däremot finns det andra skäl som talar för att inte före ett val låsa sig i allianser som tvingar fram kompromisser av det slaget att ett parti suddar ut sin profil.
S ska självklart utnyttja kommunisterna i V som stödparti utan inflytande (om de nu lyckas hålla sig kvar vid nästa val). Emellertid bör man ha lärt sig läxan från Sahlin och inte ha något valtekniskt samarbete med dem för då är det fortsatt alliansregering som gäller. Är många potentiella väljare som inte vill ha några kommunister i regeringen.


Bengt Silfverstrand: Tramsinlägg av det här slaget undanbedes. Någogt kommunistiskt parti existerar sedan lång tid tillbaka inte i Sverige, lika lite som i Danmark och Norge. Vänsterpartiet i Sverige har liksom i våra nordiska grannländer under lång tid haft ett parlamentariskt samarbete i riksdagen. Ta reda på fakta innan du kommenterar här i fortsättningen.
Tack för ditt svar. Vad jag menar när jag säger att S är på dekis är det faktum att S under 2000-talet förlorat 1/3 av sina väljare. Inget annat. MP däremot har stabiliserat sig på siffror över 10 % - alltså riksdagens tredje största parti. En samarbetspartner att vårda för den S-politiker som inte gett upp hoppet om en vänsterregering för gott!


Bengt Silfverstrand: Din matematik är något halsbrytande. I samma anda kan man ju då hävda att socialdemokratin i nuvarande opinionläge är ungefär fyra gånger större än miljöpartiet. Men att vi ska vårda samarbetet med mp är vi överens om.
I oktober 2008 hade s+mp enligt SIFO 48,9%. Vänsterpartiet bjöds in i koalitionen och två månader senare låg s+mp på 44,5%. I valet fick s+mp 38,0%. Är det ordet "ras" du invänder mot eller fallet i opinionsmätningarna?


Bengt Silfverstrand: Vänsterpartiets inträde i en koalition som partiet sedan långt tidigare redan ingått i i riksdagen kan självfallet inte på några säkra grunder kopplas till valresultatet. Däremot torde opinionsnedgången till inte ringa del kunna tillskrivas brister i det gemensamma valmanifestet.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM