TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Den 13 mars bloggade jag under rubriken "Förlåt, lärare - jag gjorde fel".  Jag konstaterade i likhet med både forskare, lärare och några politiker, som vågar erkänna misstag, att riksdagsbeslutet enligt regeringens proposition 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer var ett stort misstag.

 

I onsdags, 11 maj, var jag inbjuden till ett möte i Lund med  Lärarnas Riksförbunds Skåneavdelning för att berätta om bakgrunden till beslutet, vad konsekvenserna blivit och hur jag ser på framtiden för svensk skola.

 

Jag står fast vid uppfattningen att vi aldrig borde ha kommunaliserat skolan och denna uppfattning bygger jag både på  egna slutsatser och att alltfler forskarrapporter talar i samma riktning.

 

Visst fanns det goda intentioner bakom riksdagsbeslutet.  Hela den offentliga sektorns utveckling gick mot ökad decentralisering, innebärande att ansvaret för verksamheten lades närmare de enskilda människorna.  Kravet på ett ökat medborgerligt inflytande över den offentliga verksamheten ter sig också ganska logiskt och rimligt i ett samhälle där människorna är alltmer välutbildade.

 

Men idag kan vi avläsa de fulla konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan. Den har starkt bidragit till iett internationellt perspektiv sjunkande utbildningsstandard, skapat utbildniingsmässiga och sociala klyftor i det svenska samhället och lika uppenbart urholkat såväl lärarkårens löneutveckling som dess yrkesmässiga status.

 

I en nyutkommen doktorsavhandling "Professionens problematik" - Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling ger historikern Johanna Ringarp vid  Södertörns högskola  en intressant bakgrund till "reformen".

 

Hon konstaterar bl att Bengt Göransson  tillsattes som skolminister av Olof Palme under en period när "flumskolan" var den beteckning man i den offentliga debatten använde för att beskriva Socialdemokraternas skolpolitik.  För att stävja detta sökte Palme en företrädare i regeringen som kunde föra fram att även socialdemokratin tyckte att kunskapsbegreppet  var viktigt, och valet föll på Bengt Göransson som hade enbakgrund i ABF  och  Folkets hus.  För Bengt Göransson var  folkbildningstanken - en skola för alla - överordnad decentraliseringstanken och han gillade heller inte etableringen av en gemensam lärarkategori, utan ansåg att kunskapsmålen  måste värnas.  Det handlade i hans fall  inte så mycket om statusen för  professionen utan mer om att utbildningen måste hålla samma  standard oavsett var i  landet man bodde.

 

Innehållet i  skolan behövde enligt BG vara centraliserat för att inte likvärdigheten  skulle gå förlorad ochdetta kunde enbart ske om  det fanns en gemensam standard när det gällde lärarutbildningen.  Behörighetskraven måste därför, menade han, även fortsättningsvis sättas avstaten genom Skolöverstyrelsen på samma sätt om läkarlegitimationen utfärdas genom  socialstyrelsen.  Däremot var det kommunernas sak att besluta om vilka av  dessa behörigalärare som de sedan valde att anställa  Det viktigaste för Bengt Göransson var att kommunerna inte skulle få vara med och bestämma om vem som var behörig lärare.  Han var rädd för  att andra intressen än  en nationell enhetlig skola skulle bli styrande om det tjänstemannatyrda Svenska Kommunförbundet fick överta hela ansvaret.  Skolan var en nationell uppgift som riksdagen borde besluta om.

 

Redan i den av Bengt Göransson som  skolminister framlagda propositionen "Om skolans utveckling och styrning" lyftes en viss delegering av ansvaret till kommunerna fram men för att bevara en likvärdig skola ville han inte gå så långt som finansdepartementet under Kjell Olof Feldts ledning.  Denne ställde ett ultimatum och hotade med att avgå om propositionen lades fram.  Frågan löstes på så sätt att Kjell Olof Feldt inte deltog i beslutet.

 

I sitt bidrag i boken "Kommunaliseringen av skolan"  erkänner Feldt själv att finansdepartementet i själva verket var den drivande kraften bakom "reformen".  Så här skriver Feldt: "I själva verket hade vi från finansdepartementets sida flera år tidigare börjat bearbeta dåvarande skolministern Bengt Göransson för att få till stånd ett komunalt huvudmannaskap för skolan men det  var  först då Göran Persson tillträdde som Utbildningsdepartementet reagerade positivt."

 

I artikeln tvingas  Feldt sedan erkänna att målet om rätt till likvärdig utbildning inte har uppnåtts tvärtom har det mätbara avståndet mellan bra och dåliga skolor ökat.

 

Att så obestridligen är  fallet  framgår också av en i dagarna offentliggjord studie vid Stockholms universitet slår fast att det fria skolvalet lett till ökade skillnader mellan landet skolor och  till  fallande skolresultat.

 

Segregationen  förklarar  enligt studien 75 procent av att vi halkar efter enligt  professor  Bo Malmberg.  År 2000 låg Sveriges 15-åringar på  topp tio bland OECD-länderna i det s k PISA-testet.  Ett test som mäter  kunskaper i läsförståelse, matematik och naturkunskap.  År 2009 hade vi i denna åldesgrupp halkat ner till under genomsnittet bland 65 länder.  Bo Malmerg jämför det sjunkande skolresultatet med den ökade andelen elever som går i friskola.

 

År 2000 gick tre procent av landets elever i friskola.  År 2009 var sifffran tolv procent.  Här kan en jämförelser göras med Finland, som ligger i topp vad gäller PISA-reslutat och samtidigt har en jämlik skola.  Andelen finska elever som går i friskola har också ett liknan de shystem med skolpeng som Sverige hade tidigare.

 

Ekonomen Per Sonneby lyfter fram andra faktorer som kan förklara de fallande skolresultaten och pekar bl a på att det icke-lärarledda arbetet har ökat i skolorna.

En annan förklaring  anser han vara kommunaliseringen av skolorna.  Vissa kommuner har bara hälften så stor skolbudget som andra kommuner, vilket självfallt  förklarar den ökade ojämlikheten på skolområdet.

 

Nu verkar det ändå  som hut börjar gå hem på  en del håll och insikten ökar om  att en bra och framgångsrik skola får man md kompetenta och engagerade lärare som ocksåges möjligheter att göra sitt jobb, alltså att undervisa och utveckla unga människors kunskaper och förmågor.  Jag har sammantaget stärkts i min uppfattning att kommunerna inte klarat av sitt uppdrg om huvudmän för den svenska skolan och att den därför bör återförstagligas.  Det saknas idag en öergripande kontroll över utvecklingen på skolområdet.  Politikerna måste återta ledningen av skolan på ett centralt och övergripande plan och genom strategiska eslut skapa verkliga förutsättningar för ökat spelurtymme för de professionella aktörerna, d v s lärarna på det lokala planet.

 

 



Inför årets 1 maj framförde jag i det här forumet fram en förhoppning om att det i de socialdemokratiska demonstrationstågen skulle krävas återförstatligadande av skolan. Men att döma av reportage i tv och tidningar landet över gjordes detta inte. Så Bengt, du och jag hör förmodligen fortfarande till en minoritet i detta sammanhang. Men minoriteter kan växa till majoriteter!
O m det funnits ett plakat om förstatligad skola i högen av plakat som skulle bäras i vår gemensamma hemkommun så hade jag förstås tagit det. Därmed inte sagt att det var något fel på kravet om alla elevers rätt till fullvärdiga betyg, som jag istället bar omkring.


Bengt Silfverstrand: Hej Kjell-Åke,
Tack för respons. Även om insikten finns, så är många socialdemokrater fortfarande fjättrade vid den Perssonska masten. Och visst kan minoriteten växa. Den torde i själva verket vara rätt stor. LR driver frågan hårt och Björklund, vars åsikter jag sällan delar, har ju rakryggat stått upp för ett återförstagligande. Jag tänker jobba vidare med frågan.
Mycket intressant historiskt bakgrund, och jag är inte heller alldeles övertygad om att kommunaliseringen var ett klokt beslut.

Men med det sagt, så tror jag nog att utvecklingen hade gått i ungefär samma riktning oavsett huvudmannaskap. Vi som inte har levt våra liv på gräddhyllor och i villaområden, har ju med egna ögon sett vad som skedde i skolorna och i flera bostadsområden sedan åttiotalet.

Det bostadsområde jag växte upp i var från början väldigt trevligt, men drabbades efter hand av kriminalitet och social utslagning. Detta spred sig naturligtvis till den skola jag gick i.

Det som skedde var alltså att alla som kunde (eller brydde sig) drog från området, och tog sin Mats ur skolan. Kvar blev de som knappt kunde svenska, de som begick brott och de som inte brydde sig tillräckligt mycket för att flytta på sig.

Jag vill nog påstå att den utveckling vi ser idag hänger mer ihop med tillvaron i hyreskasernerna, slappheten mot kriminella gäng och det fågelperspektiv från vilken såväl politiska som mediala makthavare betraktar eländet.

Själv hör jag till dem som egentligen gillar hyresrätter, men som tagit stora lån för att rädda mig och mina barn undan dem, och som letar efter lämpliga friskolor till ungarna.

Tror man att detta handlar om driftsformer, eller för den delen om något marxistiskt testuggande om "vinster", så har man nog missat väldigt mycket av utvecklingen i Sverige under de senaste 25-30 åren.

(För övrigt har både min gamla skola och mitt gamla område kommit på fötter igen. Skolan utsågs för övrigt till raketskola 2009. Men det skedde efter att stora delar av området ombildades till bostadsrättsföreningar i stället för att drivas av det eländiga Svenska Bostäder.)


Bengt Silfverstrand: Nej, med facit i hand så är det inte svårt att helhjärtat ställa upp på LR:s krav om ett återförstagligande. I själva verket kom ju flera indirekta erkännanden av "reformens" misslyckande redan under Perssonepoken, där statsbidrag (Perssonpengar m m)
Ett återförstatligande är givetvis inte lösningen på alla problem, men en bra start. Enda sättet att säkerställa en viss grundkvalitet är att lyfta kostnaden ur den kommunala budgeten och in i den statliga.


Bengt Silfverstrand: Jomenvisst är det så. Under lång tid har skolan använts som budgetregulator, vilket fått mycket negativa konsekvenser för den svenska skolan såväl utbildningsmässigt som socialt.
Det beroer väl också på vilka som styr utvecklingen, vare sig det blir en kommunal eller statlig skola .En regering som har som sin viktigaste prioritering att satsa på alltfler särskiljande jobbskatteavdrag och inte graderar upp bidragen till kommunerna är knappast någon garant för att resurserna fördelas efter behov, eller att de räcker.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM