Korkat om kungen

Preludierna inför majestätets 60-årsdag är i full gång.  Kryperiet inför kungen tar sig ständigt nya uttryck och i ett hyllningsreportage sällade sig TT nyligen till den sliskiga underdånighetens kolportörer.

Monarken berövades de sista resterna av sin formella makt för drygt 30 år sedan, får vi för säkerhets skull veta, varefter det konstateras att monarkins ställning i dag är starkare än någonsin.  Paradoxen förklaras i boken ”För Sverige – nuförtiden”, som publiceras inför Carl XVI Gustafs 60-årsdag.  För att ge pajaseriet åtminstone någon demokratisk anknytning har republikanismen fått komma till tals i boken.  Den företräds av vänsterns partiledare Lars Ohly och den unga socialdmokratiska riksdagskvinnan Hillevi Larsson.  Hillevi slår huvudet på spiken när hon konstaterar att kungens fortsatta inflytande beror på media och skickliga propagandister.  Hon anser helt riktigt att monarkin är en feodal kvarleva med sjuka inslag av blodsmystik.

                                                     Bottenrekord

De kungatrogna försöker överträffa varandra i salvelsefull kungadyrkan.  FN-revisorn Inga-Britt Ahlenius menar att kungens popularitet beror på att Sverige ”fått en så extremt stark och presidentlik statsminister" (herre du milde!)

Men bottenrekordet slås nog ändå av författaren och debattören Anders Isaksson som ”slaktar argumentet att monarkin är odemokratisk genom att den går i arv.”  Och hör, och häpna!  Isaksson motiverar sin åsikt genom att påstå att nepotism (svågerpolitik) är accepterad bland politiker och näringsliv.  – Nepotismen är en mänsklig drift strax under sexualdriften, får vi veta av denne Isaksson, som fortfarande tycks gå och tjura för att inte tillräckligt många insåg den djupa vishet han själv anser sig besitta, under den tid han härbärgerade i regeringskansliet.

                                           Avskaffa arvsprincipen

Vid Skånes socialdemokratiska partidistrikts kongress för snart en månad sedan behandlades en enskild motion från Lund med krav på monarkins avskaffande.  Jag hade fått det stora förtroendet (och även nöjet för den delen) att företräda distriksstyrelsen i debatten, vilken blev synnerligen livlig.  Distriktsstyrelsen besvarade motionen med följande motivering:

”Det socialdemokratiska partiprogrammet ger klart uttryck för att politiska uppdrag och tjänster inom offentlig förvaltning måste stå öppna på lika villkor för alla medborgare.  Vi vill därför avskaffa monarkins arvsprincip, eftersom ett sådant system i grunden är oförenligt med principen om alla människors lika värde.  Genom 1974 års författningsreform och den s k Torekovskompromissen fick statschefen i huvudsak representativa uppgifter.  Idag har kungahuset ett starkt folkligt stöd och övergången till ett republikanskt statsskick, förutsätter som alla demokratins förändringar, en majoritet bland befolkningen.  Förverkligandet av partiprogrammet i denna del kräver en långsiktig strategi och har knappast utsikt att nå framgång genom drastiska åtgärder som riskerar att motverka sitt syfte och försvåra, ja kanske t o m omöjliggöra för socialdemokratin att behålla sitt politiska inflytande över samhällsutvecklingen.”

En överväldigande majoritet av de 350 ombuden ställde sig bakom yttrandet.

Tilläggas kan att jag på "Hans Majestät Konungens" födelsedag den 30 april med alla till buds stående medel kommer att avskärma mig från allt medialt kungafjäsk!