Jag har för säkerhets skulle satt ett frågetecken. Av naturliga skäl.. Vi har inte nått någon hamn efter vår mångåriga stormiga seglats, men vi kan se några hägrande ljus vid horisonten. Partiledarskiftet har onekligen återskapat en hel del av självförtroendet hos socialdemokratiska opinionsbildare runt om i landet, och nu verkar också ett trendbrott i den allmänna opinionen ha ägt rum.

Jag tillhör dem som sällan älter opinionsundersökningar på denna bloggplats, men om man summerar de undersökningar som presenterats under de senaste veckorna så tycks socialdemokraterna vara på klar frammarsch. Detta vill jag i stor utsträckning tillskriva Håkan Juholt. Han går från klarhet till klarhet. Senast i gårdagens “Agenda” visade han framfötterna genom raka puckar och tydliga svar och det är den typen av besked tvehågsna väljare och deppande s-sympatisörer nu vill ha efter att under lång tid tvingats uppleva en slirig, slingrig och släpande S-färd.

Håkan Juholt tycks vara beredd att ta konsekvenserna den ökande ojämlikhet som idag råder i Sverige med bl a en växande barnfattigdom och vidgade ekonomiska klyftor. Han öppnar sålunda för någon form av förmögenhetsskatt och inser att den tydligaste fasta skattebas vi förfogar över - fastighetsskatten - inte får vara någon helig ko.
Han tycks inte heller tillhöra kretsen RUT-kramare utan inser att detta försörjningsbidrag har en högst begränsad räckvidd om man ser till utnyttjandegraden.

På den här punkten har partiets ekonomisk-politiske talesperson Tommy Waidelich svävat på målet även om han i senaste numret av “Aktuellt i Politiken" www.aip.nu

 säger sig vilja underlätta vardagspusslet genom barnomsorg, arbetstider, föräldraförsäkring, kollektivtrafik och transporter och därmed indirekt tonar ner sin beundran för detta de rikas socialbidrag. 

En stenhård opposition mot den borgerliga alliansens ojämlikhetspolitik och tydliga socialdemokratiska alternativ har alla förutsättningar att sätta ännu tydligare spår i opinionen framöver.
När sedan dessutom landets statsminister visar fruktan inför den nye s-ledaren genom att avböja en politisk debatt kring ett av våra allvarligaste samhällsproblem, sjukvården, ja då är detta i sig också ett gott betyg åt Håkan Juholts kapacitet.