TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


Slår ibland ett öga på SVT:s "Gomorron Sverige" i samband med frukosten. I dag var Åsa Moberg gäst i soffan. Hon är den typ av “kändis” som springer så fort hon ser en journalist…..och hoppas han/hon ska hinna ifatt henne…..
Nåväl, nu har hon skrivit en ny bok och vem ska marknadsföra denna om inte SVT…. Men nu blev det inte bara boken som stod i fokus i dagens ”Gomorron Sverige”. Vid flera tillfällen kom utfrågaren in på Mobergs politiska engagemang.
Några gånger upplystes tittarna, under stora åthävor från Åsa Mobergs sida, om att hon minsann en gång varit socialdemokrat men lämnade partiet inför 1976 års val och gick över till centerpartiet p g a partiets kärnkraftsmotstånd. Men den svurne kärnkraftsmotståndaren Moberg blev grundlurad genom Fälldins monumentala svek genom laddningen av Barsebäck.
På en ny ledande fråga från programledaren fick Moberg ytterligare ett tillfälle att ösa sin galla över socialdemokratin, något som hon inte missade. Hon meddelade att hon även i 2010 års val röstade borgerligt. Skälet var - hören och häpnen¨- att socialdemokraterna ”inte begrep att tillväxt och vinster hör ihop.” Bara en sådan villfarelse borde självfallet föranleda kritiska följdfrågor från utfrågaren. Men icke, sa Nicke. Han lät Moberg gå på i sina numera blå strumpor som också inrymde en hyllning till riskkapitalbolagen….

 

Åsa Moberg må vara en flyhänt skribent, som aldrig missar ett tillfälle att komma i fokus. (I programmet Babel nu på torsdag är hon på tapeten igen. Och då ska tittarna upplysas om att denna fantastiska kvinna också haft ihop det med Ingmar Bergman.)
Jag unnar självfallet Moberg både kärleksupplevelser med kändisar och utflykter
i politikens fantasivärld. Men någon hum om vad socialdemokratin står för har hon uppenbarligen inte.

 

Låt oss mycket pedagogiskt enkelt syna hennes vinst-välfärds-villfarelse. Om vi börjar med tillväxten så är detta ett av socialdemokratins flitigast använda begrepp.
Socialdemokratin är i praktiken närmast ett socialliberalt parti som understryker att marknaden är en god tjänare men en dålig herre. Detta betyder i klartext att i den konkurrensutsatta privata sektorn måste givetvis efterfrågan styra och vinsten vara drivkraften.

 

Inom välfärdssektorns kärnområden - skola - vård - och omsorg - är det emellertid behoven som ska vara styrande, och eftersom dessa verksamheter fortfarande är offentligt finansierade, har skattekollektivet all rätt att kräva att eventuella överskott i dessa verksamheter återinvesteras i verksamheten ifråga.
Elementärt - kära Åsa Moberg m fl som råkat gå vilse i den alltmer krämarbetonade skola-vård-omsorgsskogen…..



Bengt, det viktigaste ska inte vara ett eventuellt överskotts vara eller inte vara utan hur mycket vi skattebetalare får för våra skattepengar.

Du gör det väldigt lätt för dig när du bara tittar på vinstuttaget. Vi skattebetalare kanske också är vinnare, vi kanske får mer av det vi vill betala för och mindre av sådant vi inte efterfrågar.

Du skriver: "Inom välfärdssektorns kärnområden - skola - vård - och omsorg - är det emellertid behoven som ska vara styrande", vilket betyder vad? Så länge privata aktörer levererar samma eller mer för skattepengarna än en del offentliga verksamheter så ska vi välkomna dem.

Det är därför att behoven är stora och resurserna begränsade som det är viktigt att konkurrensutsätta den offentliga sektorn. Det är genom konkurrens verksamheter kan förbättras, genom att ha något att jämföra med.




Bengt Silfverstrand: Nej, jag gör det inte alls lätt för mig. Jag konstaterar att privata företag som profiterar på samhället genom skattesubventioner ska återleverera sina profit till det samhälle som faktiskt föder dem. Konsrigare är det inte.

Det finns sedan inga exempel på att behovsstyrda verksamheter generellt sätt blir bättre för att de drivs i privat regi. Det är skillnad på att vara medborgare och att vara kund.
Bengt har du inte lärt dig det, man ska inte blanda ihop kärlek och politik. :)


Bengt Silfverstrand: Det ligger en del i vad du säger. Men det är just vad Åsa Moberg själv gjode i SVT:s morgonsoffa.
Bengt!

Åsa Moberg är sedan några veckor en "stående" krönikör i tidningen Dagens Samhälle varannan vecka. Säger inte detta för att påfresta din hjärtverksamhet, för du behöver inte vara lugn, din kompis, "bloggaren från Tierp" (fd.) balanserar upp det hela veckorna där emellan ;)


Bengt Silfverstrand: Tack för upplysningen. Hjärtverksamheten är lugn. Inte ens "Tierptarzans" medverkan i DS kan rubba balansen.....
Ekonomins förutsättning, rent allmänt tokigt eller: "Vilsefararen".

Frågan vad som är grunden om ekonomi, skapat valuta är en intressant fråga. Under tid utvecklat funktioner inom den ekonomiska läran, kapital finans transaktioner osv. Slutligen format lära, teoretisk kunskap om hela denna utvecklingen kring valuta, ämnet ekonomi. Tillgångar, ekonomisk tillväxt, köpkraft osv. Är ord som dagligen finner sammanhang i diskussioner när vi söker svaren kring ämnet ekonomi. Närmare än så förmår vi inte leta för att finna svaren. Medlet vi använder för varor och tjänster. Valutans funktion för möjlighetrna av tillgångar, tillväxt produktion köpkraft och löner. Har varit i bruk i mer än, mer än tusen år. Ännu längre tid än så?
Upptäckter. Resor intryck och upplevelser har skapat ekonomi och är fortfarande vad som får ekonomi att fungera över världen. Människans vilja att upptäcka och utveckla tillvaron har skapat ekonomi. Nya syn och sinnesintryck, möten med olika kultur har gett människan ideer att utveckla tillvaron. Senare i tid, närmare vår tid, med det kapitalistiska samhället. Är betydelsen koncentrerad kring produkter.

Men ekonomin börjar krackelera i fogarna. Finansiella kriser är ord som uppstått. Den dag vi kartlagt alla planeter, solsystem - ja kanske hela rymden. Den dagen talar vi antagligen inte om finansiell kris, ekonomin avtar då inte omöjligt under sådan teori efter tid att inte fungera alls. Kunskap kan då inte utvecklas, tillföras med något nytt, när inget mer finns att upptäcka. Förstår vi den dagen att vi själva var orsak anledning och möjlighet och inte pengarna. Men det kan vara fel att säga så. Det ger kanske att det ändå finns ett, inte "slutligt ämne" att studera. Det första ämnet vi hade innan till och med valutors ursprungs-ide, mening och syfte. Innan ämnet ekonomi var en lära. Kunskap människor spred med ett medel utan innehåll, endast ett syfte.



Bengt Silfverstrand: Which means?
för mycket betydelse för min möjlighet att försöka beskriva..

-S har inte fullständigt funnit fram att använda värderingarna framför ögonen när de försöker finna formuleringar, föra fram argument om skattefinansierad, inte bara välfärd. Gemensamma ekonomiska möjligheter i framtiden (miljö, "humanitära grunder")

-Endast havsbottnen återstår vara betydelse närmare outforskat. Dvs. Kortfattat och ytterliger, exempelvis om människan evolution. Så lades inte, lite överdrivet kanske visst, men inte helt utan mening heller.. Miljarder dollar på månlandningen år 1969 med mening att fotografera ett antal fotspår. Vidareutvecklat: USA med fortsatt fäste av framgångsrik rymdforskning dvs teknik kommer fortsatt befinnas vara det ledande landet inom ekonomi, världs ekonomin.
Jo, du gör det lätt för dig på det viset att du inte skiljer mellan kapitalanskaffningskostnader och vinster i egentlig bemärkelse. I en normal marknadsekonomi finns flera säljare, alltså en konkurrenssituation som pressar priserna. Köparen har då möjlighet att anta lägsta anbud vid en av köparen bestämd kvalitetsnivå.

Inget hindrar att en kommunal förvaltning också lägger in anbud. Men det ska ju helst inte vara samma förvaltning som prövar anbuden. På detta sätt kan man säkerställa att de privata entreprenörerna inte tar mer betalt än vad det skulle ha kostat om kommunen hade gjort jobbet i egen regi.

Vill du avskaffa valfriheten för medborgarna? Du skriver att det är skillnad mellan att vara medborgare och kund.
Jag förbehåller mig rätten att bestämma själv. Fundera i stället på konsumentskydd för de medborgare /kunder som inte gör ett aktivt val.




Bengt Silfverstrand: Här far du verkligen vilse. Som utbildad företagsekonom har jag självfallet mycket lätt för att skilja mellan de båda begreppen. När det gäller efterfrågestyrd privat verksamhet då gäller givetvis marknadens lagar med vinsten som drivkraft. Annorlunda förhåller det sig med behovsstyrd verksamhet som skola, vård och omsorg, där ska enligt god socialdemokratisk tradition och framgångskoncept lika rättigheter gälla för alla, och inte marknadens principer. Och då skattebetalarna finansierar dessa verksamheter har samma skattebetalare självfallet rätt att kräva att dess frukter ska tillfalla den skattesubventionerade verksamheten ifråga.

Detta har ingenting med valfrihet att göra och när jag t ex uppsöker någon sjukvårdsinrättning,vilket jag senaste gjorde för några månader sedan, då vill jag ta mig fan inte bli betraktad som kund.
Bengt, dina yviga rallarsvingar är inte ett bemötande i sak av något som jag har skrivit. Du blandar friskt äpplen och päron. Du är tydligen beredd att ta ett tredje valnederlag...

I en verklig konkurrenssituation pressas priserna så att det inte blir några stora vinster. Vinstuttag som överstiger kapitalanskaffningskostnaderna mer än marginellt tyder på fel i upphandlingen. Vad hindrar offentiga förvalningar att lägga anbud? Det ska förstås inte vara samma förvaltning som prövar anbuden, men det är en organisationstfråga.

Enligt min mening ska följande krav uppfyllas för att privat utförande av välfrädstjänster ska kunna accepteras: 1) offentlig / gemensam finansiering, 2) offentlig huvudman, 3) att verksamheten är av sådan natur att den KAN konkurrensutsättas.

Friskolorna är offentligt finansierade, men saknar offentlig huvudman, vartill det är tveksamt om grund- och gymnasieskolor kan konkurrensutsättas utan betydande nackdelar för skolan som helhet. De vinstdrivande, privata friskolorna skiljer sig därför avsevärt från de offentligt finansierade privata vårdcentralelrna etc.

Genom att blanda äpplen och päron sätter du extrem socialism mot extrem kapitalism, och missar stora delar av väljarunderlaget - som tycker att det är bra med VISS konkurrensutsättning av offentliga verksamheter. Se vidare min kommentar till Robert Noords inlägg i frågan!

För övrigt instämmer jag med Per Fjellbergs kommentar till detta inlägg.


Bengt Silfverstrand: Du har uppenbarligen svårt att skilja mellan päron och palsternacker. Det är en väsentlig skillnad på att driva privata företag med egna pengar och sådan verksamhet där skattebetalarna är med och betalar kalaset. Vinsten i det egenfinansierade företag ska ägarna självfallet få disponera efter eget gottfinnande. På skattefinansierad verksamhet har däremot skattekollektivet all rätt, att genom sina politiskt valda företrädare, ställa krav på hur överskotten ska disponeras.
Du måste skilja mellan de skattefinansierade och vinstdrivande friskolorna och skattefinansierade verksamheter med en offentlig huvudman, som upphandlar verksamheten i konkurrens mellan flera anbudsgivare. Friskolorna saknar offentlig huvudman.

Om kommunen är huvudman behöver det inte betyda att undervisning och övrig verksamhet i friskolorna måste vara identisk med undervisningen i de kommunala skolorna.

Jag förmodar att du är medveten om att ditt förslag att inga vinstuttag får göras ur friskolorna kommer att bli dödsstöten för de vinstdrivande friskolorna, så att bara de föräldrakooperativa glesbygdsskolorna och de konfessionella friskoloran blir kvar. Men det är väl vad du vill. Jag är själv mycket tveksam till att det är möjligt att konkurrensutsätta grund- och gymnasieskolan utan mycket negativa konsekvenser för både enskilda elever och skolsystemet som helhet. Jag tror att CG Carlsson i stort sett har rätt i sin kritik av friskolorna.

Men jag tror alltså att det finns andra offentliga verksamheter, även inom vård och omsorg, som kan konkurrensutsättas. Det måste bedömas från fall till fall, och det måste vara en offentlig huvudman som har det yttersta ansvaret. Vårdtagare och andra brukar ska alltid kunna utkärva ansvar av sina valda företrädare - politikerna - för eventuella brister i upphandlingen.

Och är det inte fel på upphandlingen ska den offentliga huvudmannen kunna kräva omedelbar rättelse av det privata företaget. Om rättelse inte sker eller om bristerna är allvarliga, ska entreprenaden kunna sägas upp med omedelbar verkan.

Jag ser iofs ingen nackdel med att offentliga verksamheter drivs av "riskkapitalister". Att de är riskkapitalister innebär ju att de med sitt eget kapital ansvarar för att avtalet, inklusive kvalitetskraven, uppfylls. Om de har lagt för lågt anbud, så att verksamheten går med förlust, får de finna sig i att förlora pengar. En riskkapitalist, som är bunden av ett avtal med en offentlig huvudman, har aldrig rätt att skylla på att "pengarna är slut".

Men alla friskolor saknar alltså, som sagt var, offentig huvudman. De kan alltså drivas av "riskkapitalister" som inte riskerar någonting för egen del. Detta borde vi kunna diskutera som den allvarliga skandal det är, utan att för den skull hemfalla åt sektkommunistiskt gnöl mot själva förekomsten av vinster i skattefinansierad verksamhet.

Riskkapitalister behövs för att utveckliga nya produkter (varor och tjänster), när man inte kan förutsäga hur stor efterfrågan - och därmed lönsamheten - kommer att bli. Utan framgångsrika riskkapitalister som Wallenberg-familjen m.fl. hade både industrin och den offentliga sektorn stannat på 1800-talets tekniska nivå. Vi behöver riskkapitalisternas tjänster - och pengar - även inom den offentliga sektorn.

Men HUR deras tjänster ska användas inom den offentliga sektorn är en ideologisk fråga, där yrvakna sossar alltför länge har agerat ömsom släpvagn och ömsom dragbil utan egen styrförmåga åt de borgerliga privatiseringsexperimenten.


Bengt Silfverstrand: Som tidigare så tvingas du uppenbarligen att använda många ord för att försvara en sjuk sak.
Den problematik jag dragit upp är att det är en väsentlig skillnad mellan företag som står på egna ben och företag som uppbär samhällsstöd för sin verksamhet.

Gängse privat konkurrensutsatt verksamhet regleras förvisso av vissa lagar, men samhället lägger sig inte i vinsten och dess fördelning. Rätt så. Om samhället däremot med skattesubventioner stöder privat verksamhet så har samhället självfallet både rätt och skyldighet att kunna lägga sig i hur eventuella överskott i den verksamheten disponeras.

Sen kommer du med den helt fantastiska slutsatsen att om privata friskolor inte fick göra några vinstuttag, så blev det dödsstöten för sådana skolor. So what! Är du fortfarande inte medveten om att vinstdrivna skolor inte tillåts i borgerligt styrda länder som Danmark och Finland! Mig veterligt så fungerar detta system alldeles utmärkt i dessa länder. Danmark har t o m relativt sett fler friskolor än Sverige.

Du är fortfarande dålig på att bemöta det jag skrivit i sak. Jag har inte skrivit att det vore dödsstöten för alla friskolor om vinstuttag ur friskolor skulle förbjudas. Jag skrev att det vore dödsstöten för de vinstdrivande friskolorna.

Jag tror inte att situationen i det till största delen glesbefolkade Sverige är fullt jämförbar med små, tätbefolkade länder som Danmark. Om vi skulle förbjuda vinstuttag ur friskolor skulle det behövas mycket starka ideella motiv för att starta friskolor i exempelvis de till ytan mycket stora kommunerna i Norrlands inland.

Men det vore kanske bra? Av hänsyn till just de ideellt drivna friskolorna och de kommunala skolorna - i både glesbygder och starkt segregerade storstadskommuner - vore det kanske bra att motverka etableringen av vinstdrivande friskolor?

Du verkar ha missat att jag i stort sett instämmer i CG Carlssons kritik mot friskolorna. Du verkar också ha missat min poäng att det kan vara svårare att konkurrensutsätta grund- och gymnasieskolor än annan offentligt finansierad verksamhet.

Min poäng är att du verkar använda svårigheten att konkurrensutsätta just grund- och gymnasieskolor som murbräcka mot privata inslag över huvud taget inom skattefinansierade verksamheter.

Du verkar också ha missat att jag anser att det praktiskt taget undantagslöst ska vara en offentlig huvudman för skattefinansierade verksamheter - även om de drivs av privata utförare.

Du verkar också ha missat att jag anser att det är en skandal att det saknas offentlig huvudman till och med för de vinstdrivande friskolorna. (Eller har jag missuppfattat detta helt?)

Jag tror att väljarna förstår skillnaden mellan offentlig och privat huvudman.


Bengt Silfverstrand: Kan du inte åtminstone någon enstaka gång fatta dig kort och rakt. Jag har de facto bemött sig i sak Och redan från början klart markerat mellan friskolor i allmänhet och vinstdrivna friskolor. Och situationen vad gällér friskolor i de nordiska ländernagår väl att jämföra. Socialdemokratins misstag är att man inte redan från början ställde upp klara villkor vid godkännande av nya friskolor.

Om vi valt non-profitmodellen från början hade detta sannolikt inneburit mindre segregation och mindre avlövning av de kommunala skolorna.

Om du nu har insikten att det borde vara samma huvudman för offentliga som privata skattefinansierade skolor, en insikt som jag delar, så borde det i konsekvensens namn vara lika lätt att inse att resurser som genereras av skattemedel ska återinvesteras i den verksamhet som får del av skattepengarna.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM