Ut i det blå med Kjell-Olof Feldt....

Ut i det blå med Kjell-Olof Feldt....

Påsken närmar sig och med den utfärder till Blåkulla och sagans
underbara värld. I politikens Blåkulla pågår också nu diverse irrfärder, som skulle gjort salig Odysseus rangen stridig.
En sådan irrfärd är Svenskt Näringslivs älsklingslobbyist Niklas Nordströms grämelse - publicerad i superborgerliga Expressen -
över valet av Håkan Juholt som ny partiledare för socialdemokraterna.
“Historisk vänstersväng”, kallar Nordström valet utifrån ett förnyelseperspektiv där där alla rörelser i förnyelseriktning måste ske högerut.

Andra irrfärder sker på skolans område. Jag fick själv
stor publicitet och många erkännanden för att jag vågade stå upp och
säga att jag gjorde fel som röstade för en kommunalisering av skolan på 90-talet.
En och annan har förstås också kritiserat min inställning. och det respekterar jag
självfallet, även om det blir en smula patetiskt när en ganska nyvald
socialdemokratisk skolpolitiker i Helsingborg, själv gammal skolfux, har svårt att inse att politiker faktiskt kan erkänna fel, när man ser att konsekvenserna av
politiska beslut blir så klart negativa som i fallet med kommunaliseringen av skolan, som nu visade sig vara en verklig irrfärd till stor nackdel för både lärare och elever.

Kostligare och än mer patetisk är dock den irrfärd som f d
finansministern och numera frifräsaren Kjell-Olof Feldt gör ut i det blå!
I den nyutkomna boken ”Kommunaliseringen av skolan - vem vann -
egentligen?"- där också undertecknad bl a medverkar - har Kjell Olof Feldt ett eget kapitel under
Rubriken - ”Skolors resultat ska vara öppna och tillgängliga.” - något som nog de flesta i och för sig kan hålla med om.
Feldt skriver inledningsvis att han som medlem i den socialdemokratiska
regeringen då det begav sig naturligtvis stod bakom kommunaliseringen av
skolan. I sitt kapitel lägger Feldt sen ner stor energi på att försvara den
"valfrihetsreform" som bl a inneburit en i det närmaste
okontrollerbar expansion av antalet friskolor, en expansion som samtidigt på många håll lett till en utarmning av den kommunala skolan på samma
gång som ojämlikheten och segregationen ökat inom skolans värld.
Feldt går trots påvisade problem till följd av denna ”valfrihetsreform” till
frenetiskt försvar för densamma. En viktig förklaring är förstås att han
sedan 2005 är ordförande i Friskolornas Riksförbund.

För att friska upp minnet ska jag mot den här bakgrunden påminna om
hur Feldt såg på friskolorna medan utvecklingen på området bara var i
sin linda, i den bok - ”Rädda välfärdsstaten” som han skrev 1994. Så här skriver han på sidan 127 i nämnda bok:

”Givetvis finns det i ett socialt och ekonomiskt skiktat samhälle alltid tendenser till segregerad skola. Men staten får inte förstärka denna tendens genom att tillåta
eller t o m uppmuntra ett socialt urval som bygger på föräldrars betalningsvilja
eller på de enskilda skolornas önskan att rekrytera ”bästa möjliga” elevmaterial.
Tyvärr är det vad som håller på att ske. Den borgerliga regeringens ambition är uppenbarligen att antalet privatskolor skall växa på den kommunala skolans bekostnad gynnade av förmånliga bidrag och socialt ambitiösa föräldrars val. Jag ser det som en uppenbar risk att den senaste ”valfrihetsreformen”, där skolorna för sin ekonomi blir beroende av var föräldrarna placerar den s k skolpengen, Ökar avståndet mellan bra” och dåliga skolor. Och att urvalet av elever till dessa skolor får ett starkt samband mellan deras sociala förutsättningar i övrigt.

Socialdemokraterna har, om jag förstått saken rätt, redovisat sin avsikt att riva
upp denna reform om de vinner valet. Utan att jag vågar påstå att den svenska
skolan därmed görs kapabel att ge alla unga människor bättre chanser att klara
sig på framtidens arbetsmarknad synes det mig ändå vara ett steg i rätt riktning.”

Has’t du mir gesehen!, som tysken säger (Har man sett på maken!)
Först sveks Feldt i sin förhoppning på den socialdemokratiska
regeringens politiska vilja och dådkraft att rätta till ett problem, som
visserligen bara var i sin linda men pekade åt alldeles fel håll. När sedan utvecklingen blir sju resor värre och antalet friskolor
blivit ännu flera på den kommunala skolans bekostnad, ja då byter Feldt fot och hyllar den förmenta s k ”valfrihetsreformen.

Tala om hyckleri!

2011-03-19, 07:59 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Skolan Friskolor Välfärd Kjell-olof feldt Kommunalisering

Kommentar av Henry Wahlström - 19 mars 10:21, 2011

Själv har jag en son som har gått i kristen friskola.
Anledningen till detta var att den kommunala skola inte motsvarade de krav som jag och hustru ville skolan skulle leva upp till.
När min son gick där var det den bästa tiden i mitt liv. Jag hade värdegemenskap både med lärarna och de andra elevernas föräldrar.
Ett uttryck för det var att vid ett skolval så fick M och KD runt 85-90 % av rösterna.
Om socialdemokraterna tror att de ska vinna anhängare från Alliansens väljare genom att prata om att minska klyftorna, höja skatterna och att försämra eller avskaffa friskolor, då har man hamnat fel för hur i hela friden ska man kunna attrahera högerväljare med vänsterpolitik ?

Bengt Silfverstrand: Tala om dubbelmoral. Först hyllar du den kristna friskolan. Om jag förstått saken rätt så ligger i det kristna budskapet att arbeta för alla människors lika värde. Sen hånar du socialdemokratin för att partiet månar om grundläggande kristna värden och värdegemenskap genom att vilja minska de uppenbara klyftorna i skolan.

Sen är du fullständigt ute och reser när du påstår att (s) vill avskaffa friskolorna. Det vill vi inte alls. Det räcker gott att tillämpa samma system som i våra grannländer, varav Danmark och Finland är borgerligt styrda, nämligen att bara godkänna friskolor som drivs på non-profit basis.

Kommentar av Tord Oscarsson - 19 mars 10:49, 2011

Jag har läst Niklas Nordströms artikel i Expressen. Han skriver bl.a. Många trodde att valet av både partiledare och partisekreterare skulle innebära en balans mellan höger och vänster i partiet. Så var fallet med exempelvis Göran Persson som låg strax till höger om partiets mittfåra och Marita Ulvskog som låg till vänster. Nu utser partiet två personer som båda ligger till vänster. Frågan är vad det betyder för politikens utformning och för partiets möjligheter att vinna tillbaka de väljare som lämnat S för Moderaterna i de senaste två valen.

-Det irriterar att kritiken mot S utifrån stockholmsperspektiv alltid har dimensionen höger vänster.Det blir så torftigt. Jag tänker på hur Olof Palme presenterade sin och partiets politik i avslutande partiledardebatten inför valet 1982. Han såg in i kameran och sa: Jag är en demokratisk socialist med stolthet och glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika, när jag for runt i och såg en ännu mer förnedrande fattig dom i Förenta staterna, när jag som ung kom öga mot öga med kommunismens ofrihet,förtryck och människoförföljelse och när jag kom till nazisternas koncentrationsläger och såg dödslistorna på socialdemokrater och fackföreningsmän.
-Han fortsatte med att beskriva att det var S som bröt mark för demokrati i Sverige och lyfte landet ur fattigdom och arbetslöshet med 30-talets krispolitik. Så långt Olof Palme.

-När jag tar del av fakta om hur löntagare i nutid behandlas i Europa och USA tänker jag på hur det var i vårt land för 100 år sedan, då löntagarna inte hade förhandlingsrätt och människovärde. Det är som i ett gammalt talesätt - Allting förändras och blir som förut.

-Det skulle vara ett enormt misstag om S skulle landa som något slags kvartsmoderater för att fånga storstadsväljare. Vi har vår egen ideologi och egna erfarenheter att grunda vår politik på i nutid.

Jag delar de kristna värderingarna och anser att de måste omsättas i praktisk gärning.

Kommentar av Anders Johansson - 19 mars 18:39, 2011

för det behövs ett "erkännande" - formuleringar om olika tillväxt - av höger och vänster.. Ideologi. Olika ideologier behöver kopplas till höger och eller vänster) Ett offentligt erkännande. Därefter är värdering för väljare möjlig, hbt kristna höger och vänster möts på "mitten". Dvs S är segrare oavsett regeringsinnehav. Dvs vinden har vänt, utveckling har skett "alla slka med" - med "öppenhet". Oppinionen har lyckats. Kunskap är möjlig, skolan återfår vitalitet, betydelse är - vinstintressen övergår att vara betydelsen gemensam tillväxt dvs valutan ökar i värde. Framtid=omstart dvs allt börjar om på nytt.. med små men ändock, framsteg vänster ideologi dvs jämlikhet sprids.

Kommentar av Lars Flemström - 19 mars 20:29, 2011

Äödre kan också göra fel, men är mer medvetna om det än yngre. Allting har inte blivit som man trodde. Det måste även politiker kunna erkänna. Om s ska ha en chans att komma tillbaka 2014 är det många fel som måste erkännas Och det är inte så enkelt att om bara "högern" inom partiet hade fått bestämma mer, eller om baran "vänstern" inom partiet hade fått bestämma mer, så hade inga fel begåtts. Om inte s-politiker kan erkänna fel, så kan vi inte kräva att b-politiker ska erkänna fel. Och om inga b-poliker kan erkänna fel och korrigera politiken, så kommer de mest nödställda bland de utförsäkrade att ha gått under långt före valet 2014. I OT idag 20 mars kan man läsa:

"Det här är inte helt lätt, för det innebär ju kritik mot mig själv också, och det är nog det största fel jag gjort under mitt politiska liv. Men man måste ändra systemet som är fullständigt oetiskt och inhumant som det är idag."

Detta säger Chatrine Pålsson-Ahlgren, kd, om de sjukförsäkringsregler som hon själv varit med om att utförma. I en motion till kd:s riksting kräver hon att kd ställer ett oavvisligt krav att sjukförsäkringssystemet ändras så att den som utförsäkras men inte kan arbeta av medicinska skäll ska få sjukersättning även i fortsättningen utan att behöva påbörja en arbetslivsintroduktion. Ja, så st¨år det i OT. Exakt vad det innebär vet jag inte, men är väl ändå ett steg i rätt riktning.

Kommentar av Kalle Nilsson - 20 mars 19:45, 2011

Ut med de blå är ett måste och då är det helt fel att ta in en yngre variant av Feldt alias Mikael Dammberg.

Högersossarna platsar bäst hos alliansen.

Bengt Silfverstrand: Ja, det valet kan förstås diskuteras. Men i så fall blir ju stolen som talesperson i skolfrågor vakant, och kan besättas med en person som inser behovet av ny skolpolitik syftande till en likvärdig skola och bort från den marknadsstyrda utvecklingen på friskoleområdet.

Kommentar av Tord Oscarsson - 22 mars 00:04, 2011

De som ingår i den nya partiledning som nu valts är helt klart socialdemokrater och talet om höger-vänster är inte relevant.

Håkan Juholt säger kort och gott: Social demokrati som mål och att ”jämlikhet är en förutsättning för tillväxt och välfärd”.

Jag läste boken Jämlikhetsanden och fann det klart visat att i ett jämlikt samhälle där alla är med och gör en insats och kan delta i samhället är det bästa samhället.

Mina kontaker med länder som utvecklats säger helt klart detsamma. Där det finns köpkraft så att alla kan efterfråga det de behöver växer ekonomin. Ett exempel gäller Malysia där ekonomer berättade för mig att när folk kunde käpa varor växte ekonomin:

Trots de mindre utvecklade delarna i landet har en bred medelklass växt fram och Malaysia har redan nått merparten av FN:s Millenniemål i stegen mot att halvera fattigdomen till 2015. År 2007 var andelen fattiga mindre än 5% (jmf 35% år 1982). Malaysia rankas på plats 66 i UNDP:s Development Index.

Regeringens mål är att Malaysia år 2020 skall vara en fullt utvecklad industrination (Vision 2020). Regeringens målsättning är ambitiös och har hittills inte varit helt orealistisk trots att den krävt en genomsnittlig tillväxt på 6% årligen. Den nuvarande ekonomiska situationen kommer att försvåra denna målsättning, men Malaysias centralbank har uttalat sig om att de fortfarande har förhoppningar om att ekonomin skall ha återhämtat sig redan 2010 och att målen om 2020 därför fortfarande är uppnåeliga.

Bengt Silfverstrand: Delar både din och Håkan Juholts uppfattning. Problmet för socialdemokratin ligger inte där utan dels i att alltför få av våra förtroendevalda deltar i opinionsbildning för socialdemokratisk politik,samt att en del massmedialt inflytelserika personer som Kjell Olof Feldt m fl tycks ha glömt vilka värderingar de företräder.

Lämna din kommentar på inlägget

Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)

KOMMENTAR PÅ INLÄGGET

Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:

ej undertecknade med förnamn och efternamn
kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
innebär brott mot tystnadsplikten
uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen

Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:

du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn

Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.