TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Artikel på www.aftonbladet.se/debatt - 14 mars.


Jag deltog i beslutet att kommunalisera lärartjänsterna och skolan. De argument för saken som då framfördes fann jagrimliga och relevanta. Men i perspektivet avvad vi därefter upplevt, så tycker jag att beslutet var felaktigt. Jag erkänner, utan att känna prestige, att jag som politiker hade fel.

 

Den stora skolreform som vi kallar kommunaliseringen har skapat ojämlika förhållanden i form av stora regionala och lokala skillnader, godtycklighet i beslutsfattandet och sämre kvalitet i undervisningen på många håll.

 

Målet om rätten till likvärdig utbildning har tyvärr inte uppnåtts. Tvärtom har skillnaderna mellan bra och dåliga skolor ökat.

 

Den ohämmade expansionen av privatskolor, eller friskolor som de benämns numera, är en del av förklaringen. Den har lett till att klyftorna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat samtidigt som den sociala segregationen i skolan har ökat markant. Utvecklingen hr sammantaget ökat klyftorna i den svenska skolvärlden, vilket uppenbarligen missgynnat både elever och lärare och ytterst försvagat Sverige som utbildningsnation i ett internationellt perspektiv.

 

I våra nordiska grannländer utgår samhällsstöd bara till friskolor som drivs på icke-vinstbasis.. Samma system bör införas i vårt land. Det tycks mig som om det i den skolpolitiska debatten börjar uppstå en viss enighet om att en bra och framgångsrik skola får man med kompetenta och engagerade lärare och närvarande och engagerade skolledare, som också ges möjligheter att göra sitt jobb, alltså att undervisa och utveckla ung människors kunskaper och förmågor.

 

Min uppfattning i dag är att skolan bör återförstatligas. En övertygelse som har förstärkts av de rapporter som nyligen redovisats - dels Pisa-rapporten och dels Skolverkets rapport Av dess framgår klart att det i dg saknas en övergripande kontroll över utvecklingen på skolområdet. Politiken måste återta ledningen av skolan och det måste ske på ett centralt övergripande plan.

 

Såvitt jag kan bedöma i, dag kommer socialdemokraterna inte inom överskådlig tid att svänga i frågan. Det tycks fortfarande finnas låsningar knutna till Göran Persson inom partiet i denna fråga. Men genom opinionsbildning, inte minst inom lärarfackförbunden, tror jag att det på sikt skulle gå att få partiet att ompröva sin inställning. Målet med reformen var att stärka medborgarnas inflytande och målet var decentralisering. Men när vi släppte lös skolan förlorade de lokala skolpolitikerna makten över skolan. Stället gick den till kommunekonomerna Målet med reformen sköts i sank av reformen i sig.

 

Utan utredning eller närmare granskning rusade vi i väg och skadade svensk skola på ett olyckligt vis. Det är hög tid för politisk självrannsakan och omprövning av en “reform” som uppenbarligen grovt missade målet. Om lärarna vill ha en uttrycklig bekräftelse på att kommunaliseringen av skolan var ett misstag bör vi som var med om beslutet bjuda på en sådan.
Jag hopas att vi kan reparera förtroendet mellan politiker och den yrkeskår som sveks på ett så fatalt vis. Det är nödvändigt att stödet till lärarna byggs upp igen. För elevernas och vårt lands skull.

 

Bengt Silfverstrand (S)
Riksdagsledamot 1976-2002. Ledamot i utbildningsutskottet 1988-1998

Medverkar också i den bok “Kommunaliseringen av skolan- vem vann egentligen?”
(Ekerlids förlag) som författare till kapitlet - “Fel att kommunalisera lärarna” (sid 105-106. Redaktör Christer Isaksson.



Nej du gjorde inte fel. Du var inte ensam. Utvecklingen närmast krävde denna handling.


Bengt Silfverstrand: Nej, det går ingalunda att skylla på att utvecklingen krävde någon kommunalisering. Erfarenheterna visar nu med all tydlighet att kommunaliseringen av skolan starkt medverkat till den uppenbara segregationen och utförsbacken för den svenska skolan.
Nej, du gjorde inte alls fel. Problemen i den svenska skolan står inte alls att finna i kommunaliseringen. Läs Skolverkets rapport "Vad påverkar resultaten i svensk skola". Där får du en bra bild över utvecklingen i svensk skola. Vi får inte fastna i Jan Björklundska förenklingar om att katederundervisning och en förstatligad skola löser problemen.


Bengt Silfverstrand: Det är förstås ganska förutsägbart att människor, skolfuxar och andra med händerna djupt nedstuckna i den syltburk, bestående av kommunalisering och hämningslös utökning av antalet friskolor, som utgör grunden för den svenska skolans väg i utförsbacken, nu frenetiskt försvarar "reformen." Skolverket tillhör ju den kategorin, men läsa vidare och djupare i andra rapporter, så kanske viss insikt vknar. Och kom sedan inte dragande med Jan Björklund, att jag inte delar hans syn på skolan vad gäller katederundervisning, skolbetyg och annat borde du känna till.
Ta nu detta till nästa "nivå". Förståelsen finns hos flertalet. Någon behöver lyfta fram även detta i "dagsljus". För de ev fortsatta framgångarna. Kliv till sidan från mängden att förringa medelklassens intilligens och vilja.

Klarar vi att tolka ordet konkurrans på fler sätt än de välkända debatterade och omtalade sätten med vinstintresset, marknaden i fokus. Med annorlunda sätt, på sådant sätt att flertalet av sveriges befolkning med arbetet inför jämlikhet - med sådan ökad förståelse. Empati och solidaritet - Sådan "logik". Hos större delen av landets invånare. Istället medverkar att ge ordet "konkurrans kraftigt", med flertalet vänder riktning och finner utrymme att gemensamt användas emot vinstintresset, kapitalismen..

Då infinner sig även förståelse om.. Då förstår vi även, flertalet människor. Ytterligare följande intressanta "detaljer" (gemensam utveckling)

:Att personlig utveckling hos var och en, "liten" som "stor" (utsatta, låg, medel och höginkomsttagare) Landets utveckling och möjligheter sker med bredare förståelse. De misstagen du här generöst, ensamt påstår dig stå för. Vara ansvarig för, finner inte utrymme inför visionen "Alla ska med".

:Att problemet är att kommunikation. Diskussioner tidigare och fram till idag inte funnits i tillräckligt stor mängd "Öppenhet"

:Att detta landet med de visioner och nödvändiga utvecklingen till omvärlden inte kan vara verkliga om alla inte är med (framtida möjligheter landets politk och inkomster)


Skolverkets rapport beskriver problemen inom landet, inte omvärldens senaste decennier av kapitalistiska utveckling. Orsakerna till klimatproblemen, naturkatastroferna mm.
Det Skolverket inte kan ta upp i sin rapport är anställ-
ningsvillkoren. I dag är det en sökande till varje plats
i lärarutbildningen. Det har aldrig tidigare inträffat.
Kommunerna har t ex vurmat för åldersblandade
klasser fastän det inte fanns stöd för värdet av en
sån organisation. I dag vet vi att den är destruktiv
för studieresultatet. Kommuner vill inte ha lärare,
utan pedagoger som handleder medan barnen
"forskar." Det är dilettantiskt. Statlig styrning är
byråkratisk, den utövas av sakkunniga, d v s
bättre.
Skolan behöver vara en större naturligare del av vardagen, samhället. Den utvecklingen sker nu ?

Klasskillnaderna är inte nya problem de har alltid funnits, konturerna av skillnaderna är tydligare med uppdelningen som sker. Uppmärksamheten koncentreras långvariga problem med öppenhet ? Problemen kan med det inte sägas vara mindre färre av mindre betydelse än tidigare. Inte heller större ?

Klasskillnader, mobbing olika förutsättningar hos elever har med friskolorna flyttat ut från klassrummen att idag finnas mellan skolor, skolområden.

Kan problemet sägas förvärrats eller att skillnaderna, konflikterna blivit tydligare och vad är den mer troligt positiva lösningen. Dolda bevarade konflikter eller "öppet förhållande".
Den dag ett magplask imponerar alla elever sker utveckling i klasserna.


Problemen, motsättningarna inom skolan är segregerat. Problemen är mer uppmärksammade sedan friskolornas tillkomst. Skapat diskussioner. Diskussioner har tidigare inte funnits i denna omfattning än mindre funnits mellan politiker.

Rasism i USA var inte svårast under 50 60 talen. Rasism startade inte i detta landet under denna tid med att samhället-USA, demonstrerade situationen i landet för flertalet invånare, skapat av marknadsintresset (vinstbegäret) Delade upp människor att använda olika skolor omklädningsrum toaletter kösystem väntplatser. Denna i samhället öppna och därmed, därför detta utvecklade ordet rasdiskriminering - uppmärksammade rasismens mörkare period långt tidigare, då under tidsperiod tidigare när människor utnyttjades som slavar. Rasism började inte med att skillnader uppmärksammades av fler invånare. Uppmärksamheten hos fler antal människor, större delar av landet medgav diskussioner att finnas offentligt. Det är inte möjligt att rasism verkligen började kring födelse av uppmärksamhet - av motsättningar mellan människor. Rasismen i USA på 50 60 talen var en kortare period, slutet av rasismen.
Intrycken vi har och förstår, kan tolka. Är upplevelser av andra människors uttryck. Känslor kan inte förmedlas utan ord.

Vad vi ser läser och kan minnas är talare som Martin Luther King. Vad vi inte kan eller låter oss förstå, känna till ? Är ouppmärksammade känslor, förtryck. Förtryckt frihet och känsla hos dessa människor tillfogade som slavar för mer än 150 år sedan, tidigare i USA - Innan uppmärksamheten, under denna senare tid, detta talet "I have a dream.."

Få människor förtrycks under flertalets uppmärksamhet.Problem är inte värre med större insikt om dem.
95 948 barn gick i fristående grundskola läsåret 2009/2010 av totalt 891 727 st (SCB). Ohämmad expansion?

Ja, du gjorde fel och tänker rätt nu. Skolan är en alltför stor uppgift för kommunerna, kommuner som i många fall inte ens klarar av snöröjningen.


Bengt Silfverstrand: Tag reda på hur det ser ut i vissa kommuner, där nya friskolor kommer till stånd på bekostnad av kommunala skolor. I övrigt tycks vi här vara överens.
Vilka andra undersökningar förordar ett återförstatligande? jag har bara sett politiska partier och enskilda företrädare för fackförbund. För övrigt fanns inte Skolverket på den tid då kommunaliseringen genomfördes. Då hade vi en statlig myndighet som hette Skolöverstyrelsen. Med andra ord behöver inte Skolverket försvara sina ställningstaganden.


Bengt Silfverstrand: Läs den nyutkomna boken "Kommunaliseringen av skolan" som ger en bra sammanfattning av problemen. Och vad gäller fackföreningarna, i det här fallet LR och Lärarförbundet, så litar jag lika mycket på deras omdömen i frågor som jag i andra sammanhang har förtroende för LO-sfärens fackföreningar. Men det avgörande är hur illa det nu blivit på skolans område efter kommunaliseringen. Det finns för övrigt ett klart samband mellan kommunaliseringen och utarmningen av den kommunala skolan genom friskolornas expansion. Politikerna har dragit sig tillbaka och låtit marknden ta över.
Du blandar ihop äpplen och morötter. Blanda inte ihop friskolereformen med kommunaliseringen. det är tv olika beslut med olika konsekvenser. Och du gav inget svar på frågan vilka forskare som hävdar att kommunaliseringen är skuld till nedgången i den svenska skolan. Att ett antal tyckera har en åsikt förvånar inte men var har du hittat forskningsunderlaget. Och bunta inte heller ihop lärarorganisationerna. Så vitt jag vet har inte mitt förbund TCO-förbundet Lärarförbundet förordat ett återförstatligande. Det har däremot LR gjort.


Bengt Silfverstrand: Det är alls ingen sammanblandning. Båda är reformer i utförsbacken. Kommunaliseringen såväl som friskolereformen har starkt bidragit till såväl den urgröpning av kvaliteten som segregeringen i den svenska skolan. Sen är det väl fortfarande, såvitt jag förstår, möjligt att i vårt demokratiska samhälla ha åsikter om saker och ting. Jag har visst besvarat dina frågor om forskning. I den antologi - "Kommunaliseringen av skolan" som jag hänvisar till finns forskningsanknutna författare.

Av dina förgrämda kommentarer får man slutligen intrycket att det handlar om rönnbärsfilosofi - Surt sa räven, i det här fallet förkroppsligad i skolpolitkern Jan Andersson som tycks vara sur för att han inte blivit tillfrågad att medverka i boken.
Jag tror at din "pudel" är viktig och jag håller med dig i stora drag.

Min erfarenhet inskränker ju sig till att jag var mycket aktiv i föräldraföreningen under perioden 1995-2006 med egna barn i skolan. Och min erfarenhet är att anställnigar och anställningaförhållanden blev mycket svårare efter kommunaliseringen, likaså var det tydligt hur beroende skolan blev av resultatet i BUN(Barn och Ungdomsnämnden). Pengar som vi föräldrar genom aktiv medverkan lyckades spara försvann från skolan in i den kommunala budgeten genom lägre anslag nästkommande år.

Kommunaliseringen innebar en mera oförutsägabara utveckling och känslan av att tillfälligheter styrde utvecklingen var stark. Jag är inte säker på att Skolverket har mätt dessa faktorer, men jag skall inte säga för mycket, jag har inte läst deras rapport. Jag kan bara säga att jag inte känner igen mig i det som refereras.


Bengt Silfverstrand: Jag har gjort precis samma erfarenheter. Och när jag på grundval av dessa erfarenheter dragit slutsatsen att kommunaliseringen starkt bidragit till att såväl försämra kvaliteten som att skapa ökad ojämlikhet i den svenska skolan, så är jag inte sämre människa än att jag kan ändra uppfattning.
Nej, jag är verkligen inte sur för att jag inte medverkar i någon bok om kommunaliseringen i skolan. Jag tycker nämlien inte detta är den viktigaste skolfrågan att diskutera för närvarande. Jag är en politiker som inte tror särskilt mycket på centralisering, dvs politiska beslut långt ifrån dem som besluten berör. Däremot vill jag ha en tydligare målstyrning från staten via skolverket ocg skolinspektionen.

Jag deltar allt som oftast i den lokala skolpolitiska debatten, vilket du säkert har lagt märke till. Denna debatt har varit intensiv under senare tid och når säkert en betydligt större läsekrets än någon bok om kommunaliseringen i skolan.

Jag har också välkomnat majoritetsbeslutet i riksdagens utbildningsutskott med en begäran att de två 90-talsreformerna om det fria skolvalet och kommunaliseringen ska utvärderas. det är på tiden att en sådan utvärdering sker.

Och sedan Bengt, var finns de forskare som påstår att de sämre resultaten i svensk skola beror på kommunaliseringen? Beträffande det fria skolvalet finns det forskare som påstår at denna reform inneburit större skillnader mellan skolor och sämre resultat. Men jag har inte sett något motsvarande rörande kommunaliseringen. Däremot har jag sett en massa tyckande. Och hur var det med de båda lärarförbunden? Var det så att också Lärarförbundet har förespråkat ett återförstatligande? Jag har inte sett detta , men du påstod att det var så.

För övrigt har vi delvis en statligt styrd skola. Det är staten och inte kommunerna som bestämmer över vilka friskoleetableringar som ska ske. Jag vet inte om särskilt många tycker att det blivit bra. Jag gör det inte.


Bengt Silfverstrand: Eftersom kommunaliseringen bevisligen skapat ojämlika förhållanden i form av stora regionala skillnader, godtycklighet i beslutsfattandet och sämre kvalitet i undervisningen på många håll så är frågan mycket viktig att diskutera,vilket nu också dessbättre sker. Sen är inte Skolverkets rapport så entydig som du påstår. Här finns också punkter som är kritiska mot kommunaliseringen. Forskare uttalar sig också i nämnda bok.

Nej, det är inte alls bra att en statliga myndighet ska ha det avgörande inflytandet när det gäller etableringen av friskolor. Eftersom den totala skoleknomin påverkas, så bör kommunerna ha vetorätt vid etablering av nya friskolor. Detta står inte i någon som helst motsättning om att åter förstatliga skolan.
Nu förstår jag ingenting. Du vill alltså förstatliga skolan men införa en kommunal vetorätt mot etablering av friskolor. Jag blir snurrig och fattar inte logiken.

En annan fråga : Vill du också förstatliga förskolan? Den har aldrig varit statlig. samtidigt har förskolan och skolan närmat sig varandra, så det blir också konstigt med en statlig skola och en kommunal förskola.


Bengt Silfverstrand: Det går självfallet alldeles utmärkt att låta staten ta över helhetsansvaret för skolan i syfte att komma från nuvarande snedfördelning av resurserna och den kvalitetsförsämring som blivit följden av kommunaliseringen, då samtidigt som man låter kommunen få sista ordet vid nyetablering av friskolor, då sådana etableringar som bekant ofta innebär en utarmning av den kommunala skolan.

Nej, jag ser i nuläget inte en sådan reform nödvändig. Det går säkert bra att här ha två olika huvudmän och ändå samordna de pedagogiska bitarna.
Du verkar inte ha så mycket koll över det närmande som skett mellan förskola och skola både organisatoriskt och pedagogiskt under senare år. jag tror det vore ett stort misstag att låta dessa två närstående verksamheter ha olika huvudmän- se på de ständiga tvisterna mellan kommuner och landsting. Delade huvudmannaskap för verksamheter som ligger nära varamdra manar inte till efterföljd.

Om nu staten ska ta över de kommunala skolorna blir det något underligt om kommunerna ska ha vetorätt över friskolorna, vilket kommunerna inte har idag.

Ditt förslag om förstatligande verkar när vi går in i detaljer vara minst sagt ogenomtänkt.


Bengt Silfverstrand: Jojomensan, jag har god koll på utvecklingen på skolområdet. Det vara bl a mot den bakgrunden jag fick förtroendet att medverka i boken "Kommunaliseringen av skolan". Närmandet mellan skola och förskola har främst inneburit pedagogiska fördelar. Visar det sig att man även organisatoriskt bör ha samma huvudman så är det ingenting som hindrar att man slår samman skola och förskola under statligt huvudmannaskap. Den diskussion vi nu för och som har hög relevans både fackligt och politiskt är de negativa konsekvenserna av kommunaliseringen. Och den som inte upptäckt detta torde antingen vara blind på båda ögonen eller gå omkring med skygglappar.

Vetorätten för kommunerna under statliga huvudmannaskap är alls inget stort problem, eftersom det är kommunernas egen skolverksamhet som drabbas av nya friskolor.
jo jag tänkte pådet här med återförandet till statligt för skolan.. eftersom man nu 20 år senare har fått en förändring på mer hur man som lärare kan gå tillväga i arbetet med barn och att man kan gå in och göra ett mer friare arbete, kan man kanske få in det i det statliga om man ska ändra till det. det finns mkt som är fel med det ekonomiska som kommunen skulle ta över då när reformen gjordes för 20 år sedan. att mer likvärdig skola kommer att ske om man återförstatligar tror jag är helt rätt men också det ekonomiska då.

men att man ändå ser över läroplaner, hur lärare ska arbeta och att olika värdegrunder tas upp. till exempel det här med att fler invandrare finns på en kommun än en annan, att man ändå kan få till planer till lärare för det arbetet.. att man kanske kan få ihop det på ett mer utvecklat sätt än vad det var tidigare innan reformen skedde då läraren var ganska passiv och var tvungen att följa en detaljerad plan hur man skulle undervisa.. vad tror du? jag tror att man absolut kan få likvärdighet vid ett återförstatligande, men också att man ska ta till fasta med det som va bra med kommunernas roll, då läraren ändå fick frihet med eleverna, då alla elever är olika. - att det skall finnas en plan för detta också isåfall..
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM