Dvärgalåt om jobben”Nio av tio småföretag vill inte anställa trots högkonjunktur,” lyder den braskande rubriken över en debattartikel signerad SEB-ekonomerna Klas Eklund och Ingela Hemming i DN den 29 mars. Innehållet i artikeln är ett hopkok på den vanliga gamla visan, den kända historien med samma refränger och samma poäng som vi stup i kvarten får höra från den samlade borgerlighetens sida. Påstående att bara tolv procent av småföretagen tänker nyanställa trots högkonjunkturen kan på goda grunder starkt ifrågasättas.
Lämpligast är då att jämföra med andra sakuppgifter torgförda från olika håll i dessa dagar.
Om vi börjar med Dagens Industris torsdagsnummer (30 mars) så lyder en rubrik på näringslivssidan så här: ”Småföretagen optimistiska.” Och artikeln fortsätter: ”Småföretagarbarometern tar tempen på småföretagen mellan en och 49 anställda. Konjunkturen pekar uppåt och företagen redovisar förväntningar om beställningar, höjd omsättning och ökat antal anställningar.”…. …Två av tre företag ser goda expansionsmöjligheter.
Konjunkturinstitutet är i sin konjunkturbarometer för mars inne på samma linje. ”Stark arbetsmarknad lyfter svensk ekonomi skriver KI och fortsätter: ”Arbetsmarknaden överraskar positivt med 105.000 nya jobb under 2006 och 2007.”
Det är något som inte stämmer. När man från Svenskt Näringsliv och SEB-ekonomerna hävdar att arbetsgivarnas ansvar för sjuklönerna är en hämsko för nyanställningar, så måste man ju i logikens namn göra följande reflektion. Efterfrågan på varor och tjänster ökar. Undrer en tid kan detta i flera företag sannolikt klaras av befintlig personal som emellertid utsätts för ökad press. Om man fortsätter att pressa personalen, tar ut mer övertid etc., så leder detta sannolikt till ökade sjukskrivningar och ökade utgifter för sjuklöner. Slutsats: Bättre att nyanställa.
2006-03-30, 11:25 Permalink
det är nåt jag skulle vilja fråga.Bokmomsem sänktes för att öka efterfrågan. varför gäller uppenbarligen inte samma lagar för arbete. dvs. sänkt arbetsgivaravgift ökar viljan och möjligheten att anställa. Sänkt skatt för den breda majoriteten av löntagare ökar viljan att arbeta. eller är det bara på bokkonsumtionen som sänkt skatt funkar?
Bengt Silfverstrand: Sverige har i förhållande till flera andra länder få undantag från regeln om enhetlig moms. Matmomsen är e4tt bokmomsen ett annat. I fallet bokmomsen fanns en mycket stark uppslutning kring sänkningen som också var motiverad av kris i branschen. Att subventionera tjänster som, enligt entydiga erfarenheter från våra grannländer, i huvudsak utnyttjas av höginkomsstagare, som mycket väl har råd att betala tjänsterna fullt ut, är ingenting som en socialdemokratisk regering har någon som helst anledning att befrämja.
Sänkt skatt för de stora löntagargrupperna,på vad sätt gynnar det framförallt de rika?.
Sänkt arbetsgivaravgift gynnar det enbart de rika? Bengt Silfverstrand: Om sänkt skatt samtidigt innebär försämringar i form av sänkta ersättningar i trygghetsförsäkringarna, fler karensdagar, ökade avgifter för trafikförsäkringen, slopad avdragsrätt för fackföreningsavgift m m, så är det självklart de sämre ställda som drabbas hårdast.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







