TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


Medan idisslandet om behovet av förändring fortsätter i en del blogginlägg utan att det ges annan vägledning för en sådan förändring än att den ska ske genom anpassning åt höger, pågår en spänstig och självkritisk debatt i idétidskrifter som “Tiden” och “Tvärdrag” (Ung socialdemokratisk debatt). Har just fått den senare tidskriften i min hand och även om jag inte delar allt som förs fram, så imponeras jag av den ungdomliga entusiasm parad med djupa kunskaper om hur det svenska samhället faktiskt ser ut med dess kvardröjande och till och med i vissa avseenden ökade orättvisor.

 

“Det här är socialdemokrati” är  temat för numret - 6/2010 - som helt ägnas åt analyser av valet. ”I den socialdemokratiska kriskommissionens riktlinjer har det hetat att den skall fråga sig hur socialdemokratin ska göra sig relevant? Vi ställde frågan till den unga arbetarrörelsen: Vad är en socialdemokrati för vår tid? Varför är socialdemokratin så försvagad? Svaret i texterna hamnade långt från valrörelsens tomma tugg om plånboksfrågor och den liknöjda medelklassens perspektiv….”
Under rubriken ”En varm blick på världen - det är dags att damma av grundfrågan” skriver Tvärdrags redaktör Daniel Suhonen bl.a.: ”De politiska grundkonflikterna är fortfarande ganska enkla. När socialdemokratin nu i något slags märklig botgöring frågar sig vad man är, tänker jag att det arbetarrörelsen kom med var n annan värdeskala. En varm blick på världen Man såg människans värdighet, hennes rikedom och kraft mitt i all vardaglighet. I denna grundläggande mening står socialdemokratins principer om jämlikhet, frihet och solidaritet i stark kontrast med den penningens, konkurrensens och effektivitetens människosyn som präglar kapitalismen.”

 

Låt oss ta den svenska skolans utveckling som exempel på hur snett det går när marknadsfundamentalismen får i det närmaste fritt spelrum och socialdemokratin abdikerar från sina grundläggande värderingar om allas rätt till en god utbildning och en skola där alla oavsett social och ekonomisk bakgrund kan samsas under samma skoltak. Av den senaste PISA-utvärderingen framgår klart och tydligt att ojämlikhet och segration har ökat påtagligt i den svenska skolan och att detta i stor utsträckning beror på den närmast ohämmade ökningen av antalet privatskolor.
”Valfriheten i alla led; för elever, lärare och föräldrar och politiker, har sänkt det svenska skolsystemet”, säger till Svenska Dagbladet en av de personer som har den bästa inblicken i den svenska skolan, nämligen ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner. Och den negativa utvecklingen på skolområdet har nu gått så långt att det även från borgerligt håll hörs allt starkare rop på behovet av en utvärdering av privatiseringarna.

 

Om detta har retoriskt förändringsältande s-bloggare inte ett ord att säga. För ett annat intressant inlägg i Tvärdrag svarar tidigare miljöministern Lena Sommestad. Hon konstaterar i artikeln betitlad ”Socialdemokratin svek sina värderingar”att socialdemokraterna inte bara accepterat den verklighetsbild som högern valt. Man har också underlåtit att ens försöka formulera någon egen.
”Desto bättre har ideologin och praktiken hängt ihop för de borgerliga partierna Skatter och bidrag har sänkts, marknader har avreglerats och privata aktörer har fått större utrymme - allt i linje med borgerlighetens dröm om ett samhälle med mer makt åt marknaden.”
Om socialdemokratin framöver ska ha någon trovärdighet och ett fortsatt existensberättigande som samhällsledande kraft så måste det väl ändå vara denna politik som måste utmanas. Och som Lena Sommestad bl a konstaterar:”
I ekonomisk och samhällsvetenskaplig forskning finns idag ett stort stöd för den insikt som historiskt byggt upp socialdemokratisk ekonomisk politik: insikten om att en stark välfärdspolitik och en stark miljöpolitik främjar ekonomiskt välstånd."
Dags att vända på utvecklingen. Högerns verklighetsbild måste utmanas inte gullas med som i en del s-märkta blogginlägg.



Skolans utveckling...

"Om detta har retoriskt förändringsältande s-bloggare inte ett ord att säga."

Tillskillnad från dessa bloggare har du ett personligt ansvar för denna utveckling som riksdagsledamot för SAP under perioden -74 till -02.


Bengt Silfverstrand: Din kommentar vittnar om synnerligen bristfälliga för att inte säga obefintliga kunskaper om hur riksdagsarbetet fungerar. Som bl a Ingvar Carlsson bekräftat, så var det aldrig meningen att den rätt att välja skola som infördes 1991 skulle leda till en utveckling där vinstdrivna skolor använde sina överskott för aktieutdelning till moderbolag belägna när och fjärran.
Ja, liksom Tomas Andersson ovan är även jag fascinerad av detta. Dessutom satt du ju inte bara i riksdagen i evigheter, du ingick dessutom länge i dess utbildningsutskott.

Dina argument kan ju inte precis ha vägt bly i riksdagsgruppen eftersom du tycks vara emot det mesta som hände från att du kom till riksdagen tills att du lämnade den.


Bengt Silfverstrand: Ja, om man inte har en aning om hur riksdagsarbetet fungerar, så är det lätt att fascineras av dem som har lika goda kunskaper. Jag har som riksdagsledamot varit med om ett beslut (1991) som innebar rätten för eleverna att välja skola. Däremot har jag inte i något sammanhang deltagit i beslut som gav skolorna rätt att välja elever (läs senastePISA-utredninen om den utförsbacke som den svenska skolan p g a kraftigt ökad segregtion befinner sig i) eller att av skattemedel genererade överskott i stället för att återinvesteras i skolverksamheten försvinner till aktieutdelning här och utomlands.

Om du ska få fortsatt utrymme här så får du vara så vänlig att hålla dig till bloggens sakfrågor och sluta spekulera om sådant som du inte har en aning om.
Socialdemokratin abdikerade från grundläggande värderingar tidigt. Influenser skulle det kunna döpas till vad som färgade partiet blått. Gemensamt påverkades parti och politik. En förändring som varade att flytta om värderingar på så sätt, med synsättet då att närmare minoritet återstående vaksamma dansade med eller övertalades även dem.

Orsakerna kan vara närmast lika många som medlemmarna är i partiet. Känns vilja nämna även analyser.

Förnyelsen skulle kunna antas vara att betraktelsen, värderingen av socialdemokrati inte är möjlig på annat sätt än med betraktelse möjlig genom ett avstånd till den vilket har kunnat varit en beskrivning av problemet. Orsakerna kan vara många.

Att diskutera slott eller koja, klasskillnader. Olika skola bör kunna öppna upp för logiken att det är rent allmänt ekonomiska skillnader som är grund och orsak. Tid har förflutit även sedan dessa omvärderingar. Ytterligare avstånd bör alltså finnas att betrakta eländet, perspektivet bör kunna vara större eller bredare att inte längre bryta ny norm om sedlighet. Eller med annorlunda beskrivning hur vi alla ser olika på det.

Det möjliga gemensamma valet av formad, vad sorts gemensam betraktelse att välja är kanske det mer intressanta. Återupprepningar riskerar prägla en sorts vy på problemen men ger att vara ett mantra när inget nytt tillkommer. Orsaken om det kan vara ytterligare diskussons ämne. Ge problemet namnet nyliberaler om det så behövs.

Idag då. Ja idag tycks diskussionerna närma sig problemen mer än att kommentera problemen som de upplevs eller som skrivet då, vissla i regnet med samtidigt god min (en omöjlighet vad jag vet) Konflikten idag uppstår kanske att riskera anseendet med att försöka strida kapitalism med medlet, jodå Kapitalism. Logik tro och lära uppstånden från, naturligtvis medlet pengar..

Bestrida kapitalism med tjohej! Kapitalism. Dvs ytterligare igen då. Så utbrett fåfängt tillitsfullt att socialdemokratin har svårt att finna fram till de mänskliga egenskaperna att forma politik. Med andra ord och denna "logik" om olika synsätt - Värdering emot denna girighet, övertro till annat "medel" än politiker själva dvs människor, människan.

Det är kanske detta som upplevs upprepande av de yngre. Med kontrollerad rörelse, kast av boll tillbaka från yngre till äldre, att det behöver finnas fler yngre i politik. Äldre har då i vart fall en grund i form av erfarenhet att stå på yngre på något outgrundligt sätt saknar.

Själv är jag inte vän med någon. Annat än socialdemokrater om någon undrar.
Vill ha Lena Sommestad som statsminister.


Bengt Silfverstrand: En utomordentligt väl meriterad person för uppdraget.
Både i antagningen till gymnasiet och till högskola/universitet är betygen synnerligen avgörande. Vad är det om inte rätten för skolan att "välja elever"?


Bengt Silfverstrand: Du blandar ihop begreppen. Vad jag avsåg var många privatskolors val av elever efter plånbok och social bakgrund inkluderande deras vägran att ta emot elever med särskilda behov.
Varje gång en synpunkt förs fram som strider mot Bengts ofelbara uppfattning kommer ett lite hot om framtida censur för upprätthålla stringensen i debatten. Utöver detta kommer gärna en reprimand om alla våras okunskap i förhållanden till en av riksdagens inventariers svällande kunskapsbank om tingens förhållanden. Fast nu är jag utanför ämnet och skall naturligtvis skärpa mig.

En majoritet av samtliga elever går idag i kommunalt drivna skolor. En väldigt liten del av de skolor som drivs i annan form delar ut pengar till sina aktieägare. Samtidigt visar undersökningar att kunskapsnivån sjunker och har så gjort under lång tid. Är det aktieutdelning som skapar svaga resultat? Inte alls.

Det är rätt uppenbart att diskussionen om aktieutdelningar inom friskolor inte handlar om svaga resultat utan mer om ideologi dvs de svaga resultaten blir ett alibi för att stoppa valfriheten inom skolan. Om det är att värna elever och kunskap känns väldigt tveksamt.




Bengt Silfverstrand: Nu är du ute och reser i det blå igen. Detta är om du missat det, en socialdemokratisk blogg som öppnar upp för en allsidig debatt på samma villkor som dagspressen. Det är ingen mänsklig och villkorslös rättighet att, för att tala med Olof Palme, hatets och illviljans kolportörer ska ha fritt spelrum på dessa sidor.

Vad gäller skolan så har ingen påstått att aktieutdelning i sig skapar svaga resultat. Vad som emellertid är ett obetingat faktum är att den svenska skolan tappat tempo och kvalitet i internationell jämförelse och att detta går parallellt med den efter internationella förhållanden närmast ohämmade tillväxten av privata skolor. Du tycks i motsats till Jan Björklund och andra borgare, som nu fått kalla fötter, vara omedveten om denna utveckling.
Poängen med friskolor är väl att alla skall kunna sätta sina barn i privatskolor om man så önskar? Vad gäller för de äldre privata skolor som tidigare befolkats av barn till näringslivseliten ... kan man få både skolpeng och samtidigt utkräva en rejäl terminsavgift?


Bengt Silfverstrand: Om man så önskar? Ja, inom vissa gränser. Ty glöm inte bort att det är skattebetalarna som står för fiolerna och då har skattekollektivet självfallt också rätt att kräva att resurserna fördelas någorlunda rättvist.

Den skolreform som gav större frihet att välja skola förutsåg ingalunda att skolor skulle bedrivas i aktiebolagsform. I våra grannländer Danmark, Norge och Finland får skolverksamhet bara drivas på non-profitbasis och så borde det självfallet också vara i Sverige.
Om inte aktieutdelning har något med skolans resultat att göra så varför förbjuda detta?

Har hela din argumentation handlat om ideologi och inte skolans bästa?




Bengt Silfverstrand: Skolor i våra nordiska grannländer, Danmark, Norge och Finland får bara bedrivas på non-profitbasis, och uppenbarligen sker detta också med skolans bästa för ögonen. Och inte kan väl någon med anspråk på att vilja bli tagen på allvar att borgerligt styrda Finland hänger sig åt socialistiska experiment.
Då säger själv att aktieutdelning inte påverkar skolans resultat varför skall då detta förbjudas? Frågan gällde din egen argumentation inte vad andra tycker.

Om finland hänger sig åt socialistiska experiment eller inte är rätt ointressant, dock skulle jag bli väldigt överraskad om du själv inte förespråkade socialism. Är inte det själva fundamentet i ditt elefenbenstorn?


Bengt Silfverstrand: Min argumentation är densamma som ligger till grund för non-profitinställningen i nämnda nordiska grannländer, nämligen att resurser som genereras av skattefinansierad verksamhet ska återinvesteras i den verksamhet som åtnjuter skatteprivilegiet.

Isolerade i elfenbenstorn sitter de som inte tycks begripa en så grundläggande princip,
Så trots din egen argumentation att aktieutdelning inte påverkar skolans resultat skall alla resurser som tillförs en skatteinvesterad verksamhet förbli där. Inte för att det blir bättre utan för att det är den styrande principen. Det är socialism i ett nötskal, vilket du naturligtvis är medveten om.

Om pricipen skall följas uppstår frågan om en skola skall tillåtas anlita privata företag överhuvudtaget då detta medför att resurser förs ur verksamheten. Kan en lunchmatsal drivas av ett privat företag eller måste detta vara non-profit? Kan skolan anlita en privat vårdgivare som tillhandahåller skolskötersker? Eller är det enbart aktieutdelning, som enligt din egens utsago inte påverkar resultaten, som skall förbjudas?

Visst sitter du i ett elfensbenstorn Bengt hur kan du annars veta svaren på allting?




Bengt Silfverstrand: När staten ger dusörer i form av skattestöd till privata verksamheter så är det logiskt att man också ställer krav på dess användning, i skolans fall att pengarna återinvesteras i verksamheten. Om detta är socialism är Danmark, Finland, och Norge i vissa avseenden socialistiska samhällen. Och kvar i elfenbenstornet blir då nyliberalismens Sankte Per!


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM