Helan, halvan och nollorna

Toppdiplomaten och mästermedlaren Jan Eliasson har utsetts till Sveriges utrikesminister.  Ett utmärkt val säger insiktsfulla betraktare av utrikespolitiken.  Men inte kan vi väl ha en utrikesminister som bara ska jobba halvtid under det närmaste året förkunnar den borgerliga begåvningsreserven med moderatledaren Fredrik Reinfeldt i spetsen.

Än en gång har Göran Persson tagit hem spelet i en fråga av central betydelse för Sveriges relationer till andra länder.  Och än en gång har den samlade borgerligheten kammat noll. 

Jag tillhör dem som är mycket kritisk mot partiets och regeringens till utslätning förda utrikespolitik i så centrala frågor som USA:s folkrättsvidriga Irakkrig och Israels lika folkrättsvidriga ockupation av palestinskt territorium.  Jag är också realist nog att inse att valet av Jan Eliasson inte kommer att innebära någon radikal förändring på de här fronterna.  Ändå tycker jag att valet av honom är lysande och ytterligare ett exempel på Göran Perssons både strategiska och taktiska begåvning.  Sverige har en stor potential att spela en mera aktiv roll i internationella konflikter, inte minst som respekterad medlare.  Och vad som inte är minst viktigt i sammanhanget teamet Eliasson/Jämtin har alla förutsättningar att skapa den arbetsro på UD som är alldeles nödvändig efter den senaste tidens turbulens under ”kristallkronorna.”

Mot denna helhetssyn på utrikespolitiken måste man ställa frågan.  Vad har den borgerliga fyrpartipakten att erbjuda?  Vet de borgerliga partiledarna ens vad som tilldrar sig inom den europeiska gemenskap, där Sverige är medlem?  Ja, åtminstone är centerledaren Maud Olofsson © dåligt informerad i sammanhanget.  För en tid sedan föreslog hon att ungdomar under 26 år skulle kunna sägas upp utan motivering under de två första anställningsåren.  Hon tog den franska s k CPE-lagen till intäkt för sitt påstående och hänvisade till att systemet fungerade väl i Frankrike.

Sveriges fd utrikesminister Laila Freivalds kunde inte förutse , och hade ingen omedelbar beredskap för en naturkatastrof som inträffade tusentals mil från Sveriges gränser. Detta blev en viktig anledning till hennes fall.

Regeringsaspiranten Maud Olofsson © vet inte ens vad som tilldrar sig i EU-landet Frankrike där man vill göra ungdomar under 26 år rättslösa på arbetsmarknaden.  Hon sitter kvar – för landets och dess folks skull förhoppningsvis i orubbat bo – i opposition även efter höstens val.

Inte heller på utrikespolitikens minerade fält har vi råd med några nollor.