TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


Jag tillhörde dem som i vid tillfället i styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne aktivt stödde valet av Mona Sahlin till partiledare. Hon var förvisso i den rådande situationen det enda gångbara alternativen, men hade obestridligen många goda talanger för uppdraget. Stryktåligheten, och förmågan att resa sig även efter svåra motgångar var en av dem, och av oskattbart värde för en politiker. Jag har heller aldrig tillhört dem som tagit särskilt starkt intryck av kritiken från vänster, från dem som placerat Mona i
högerfållan.  Men efter att ha avlyssnat Monas tal till det socialdemokratiska förtroenderådet i lördags, så måste jag ge Monas många fackliga och politiska kritiker i viss mån rätt.

 

Mona Sahlins avskedstal hade närmast karaktären av den grekiska mytologins hjälte Odysseus fjättrad vid masten och kryssande mellan Skylla och Charybdis. En socialdemokratisk irrfärd, där sammanstötningen mellan den högra klippkanten inte kunde undvikas.
Om Mona Sahlin i den valrörelse, där hon ändå gjorde en stark insats, egentligen inte trodde på den politik hon förde till torgs, ja då har hon genom en unik skådespelarkonst väl kvalificerat sig till en framtid på teaterns tiljor.

 

Det är självfallet lätt att vara efterklok och nu förkasta det rödgröna samarbetet.
När man hemfaller åt den typen av lättköpt kritik, så måste man å andra sidan också fundera en stund över hur de massmediala dvärgalåtarna hade ljudit om socialdemokraterna velat vara sig själv nog eller inskränkt sig till att samarbeta med miljöpartiet. Vi hade från första till sista stund i hela valrörelsen
förföljts med högljudda krav på att presentera ett trovärdigt vänsteralliansalternativ till högeralliansen.

 

När Mona Sahlin sedan ställer arbetslinjen i något slags motsatsställning till ett värnande om helheten inkluderande samhällets svagare grupper (Är kraven på att ALLA SKA MED redan glömda?) och excellerar i självklarheter som att det måste löna sig att arbeta, så gör hon det synnerligen enkelt för sig. Och när hon t o m går så långt så att hon ställer arbetslinjen mot den bidragslinje som i borgerlig tappning omfattar hela socialförsäkringssystemet, då hänger hon sig åt en rent borgerliga tongångar.  Därför har Lena Mellin i Aftonbladet (det är inte ofta jag delar hennes uppfattningar) helt rätt när hon tycker att Mona Sahlin lät som en moderat.

 

Om vi i en situation där klyftorna i det svenska samhället ökar markant och att det nu i breda kretsar också börjar uttryckas oro över en växande barnfattigdom, ja då måste vän av en i vid bemärkelse humanitär ordning fråga sig om det bara är för
dem som begåvats med jobbskatteavdrag det ska löna sig att arbeta, eller snarare att leva.
Och är Mona Sahlins råd till efterträdaren att socialdemokratin härmed ska ge upp löftet att samma lön ska ha samma skatt oavsett om den intjänats genom lön idag eller uppskjuten lön, d v s pension.
Det är mot den här bakgrunden beklagligt att Mona Sahlin överlämnar en såphal stafettpinne till sin efterträdare.

 

Ett klarare socialdemokratiskt budskap framfördes dessbättre i lördagens Ekointervju med Morgan Johansson där denne bl glasklart slår fast att socialdemokratisk välfärdspolitik aldrig kan genomföras med borgerlig skattepolitik. En annan av Morgan Johanssons förtjänster är att han vidgat debatten om individens frihet och möjligheter att kunna förverkliga sina s k livsprojekt till att inte bara handla om ekonomisk frihet typ missriktade avdrag för hushållsnära tjänster, utan också måste omfatta en reformering av arbetstiden. Lägger vi därtill behoven av en ny offensiv på arbetsmiljöområdet, så framstår det som både fullt möjligt och i högsta grad eftersträvansvärt att utforma en kraftfull socialdemokratisk arbetslinje utan att hemfalla till ängslig anpassning till borgerliga lösningar.



Är det så svårt att förstå att socialdemokraternas kris består av att en del är socialister och andra liberaler.

Ingen pratar om att klyva partiet. Det går inte att längre ha båda grenarna i samma organisation.


Bengt Silfverstrand: Rena önsketänkandet för en borgerlig fanatiker. Det har gått alldeles utmärkt att hålla samman partiet under betydligt svårare samhälleliga förhållanden än de vi just nu upplever. Avslöjandet om borgerlighetens bluffpoker kommer i det läget när de inte längre kan få ihop skattesänkningar med en bevarad svensk välfärdsmodell.
Jag har så svårt att se sammanhanget i det här långa inlägget i debatten. Jag tycker i alla fall att vårt parti inte hänger med i samhällsutvecklingen. Att vi inte är jprdnära nog i vissa frågor, attvi inte är tillräckliga visionärer i andra. och jag tänker inte titta på hur andra sköter politiken när jag vill agera mot framtidens samhälle. Monas tal var bra och beskrev en del av hur det egentilgen är.


Bengt Silfverstrand: Kan det verkligen vara så svårt att förstå att det inte går att föra socialdemokratisk välfärdspolitik med borgerlig skattepolitik, resp. att Mona Sahlin då hon ställer arbetslinjen i motsatsställning till värnandet av trygghet i socialförsäkringssystemet mot varandra. Socialförsäkringar är verkligen inga bidrag.
Jag hörde delar av hennes tal.Och det var den delen när hon -precis som vilken Fredrik som helst- skarpt hävdade Arbetslinjen.På något märkligt sätt så kom Fredriks ?Monas ? Arbetslinje i motsatsställning till bidragstagare.För jag tror hon sa de orden.Inte socialförsäkringar.Skulle inte socialförsäkringar finnas för att skydda både arbetet och arbetaren.Den som är sjuk behöver snabb rehabilitering för att frisk återgå tillbaka till sitt arbete,den arbetslöse ett nytt jobb och/eller utbildning. Jag upptäckte att jag satt framför TV:n och skämdes.Jag som inte arbetar fullt,men så gott jag kan. Den här kvinnan har jag försvarat.Jag vet många andra kvinnor som också har gjort det.I talet kan man ana hennes verkliga tankar kring de som inte levererar fullt. Det här känns som ett fullständigt svek. Vem företräder oss som kallas bidragstagare? Är vi t.o.m. paria för S ?


Bengt Silfverstrand: Du har alldeles rätt. Jag upprörs av samma orättvisor. Det var därför jag skrev detta inlägg och uttryckte min besvikelse av en socialdemokrats tramp i borgerligt kölvatten.
De förtryckta massorna som slavade på bruken för hundra år sedan, är idag välbetalda bilbyggare, framgångsrika hantverkare och tjänstemän i karriären. Byggjobbarna vinner på moderaternas politik, och röstar i allt mindre utsträckning på ett parti som vill höja deras skatter och förbjuda den skola som barnen går i.




Bengt Silfverstrand: Det är en veritabel skenbild. Förvisso tjänar de flesta byggjobbare bra, men byggbranschen är mycket konjunkturkänslig och skatter finansierar en hel del av det som både byggjobbare och andra löntagare uppfattar som omistligt. Sen är du fullständigt ute och reser när du hävdar att socialdemokraterna vill förbjuda vissa skolor.

Sant är i sammanhanget emellertid att även Jan Björklund m fl borgare nu börjar få kalla fötter när de märker hur den dramatiska utvecklingen av antalet friskolor snedvrider ersättningssystemen och dränerar alltfler välfungerande kommunala skolor.
Jag hörde brottstycken av Monas tal, och blev inte upprörd av de delar jag hörde. Men efter det som jag döärefter har läst OM hennes tal, har jag kommit till slutsatsen att det finns delar i talet, som jag inte kan hålla med om. Och det gäller arbetslösheten. Mona verkar, liksom resten av sosse-toppen, leva i föreställningen att det egentligen inte finns någon arbetslöshet, att det arbetas för lite i Sverige.

Jag har också hört Morgan Johansson på radio, hans kritik mot Mona. Vad är M J egentligen ute efter?

Jo, jag har en mycket allvarlig invändning mot Mona. Och det är hennes krav att den nya partiledaren ska få något slags fritt mandat, utan beslut i partiet, att lova bort ministerposter till medlemmar i andra partier. Samaretet med MP var fel i sig, en mycket grov felbedömning av både de egna partimedlemmarnas och väljarnas inställning. Kort sagt betraktas MP av många socialdemokrater och särskilt LO som ett högerparti, medan MP betraktas som ett vänsterparti, eller t.o.m. som ett extremt vänsterparti, av många av de mittenväljare som skulle vinnas med samarbetet.

Det var ju inte heller något försök att bryta upp blockpolitiken. Det är en förskönande efterhandsförklaring. Utan det var ett försök att göra om succén med den borgerliga alllianspolitiken. Men förutsättningarna var helt olika. Cementerad enighet i stället för borgerlig splittring var något nytt i svensk politik. Det fanns inget motsvarande behov av ett vänsterblock, eftersom S är ojämförligt större än MP och V. DESSUIOM var de borgerliga väljarna (särsk de som hade röstat på c, fp och kd) en bit in i mandatperioden MYCKET missnöjda med de praktiska kohskvenserna av den samarbetsmodell, som lett framtill valsegern.

Detta är förklaringen till de mycket höga opinionssiffrorna för S månaderna innan samarbetet med MP (och sedan V) presenterades. De rödgröna lyckades inte ens tillsammans komma upp i samma opinikonssiffror som S ensamma hade haft före samarbetet, även om det var en tydlig uppgång i början av 2010. Men det uppgången bröts när "de fyras gäng" började driva valrörelse. De flyende väljarna från c, fp och kd ville se en ensam Mona, seSahlin, men fick i stället se henne i sällskap med Ohly, Wetterstrand och Erikssson. Så de korsade blockgränsen en gång till.

I ett parti med den "fingertoppskänsla" som var Socialdemokraternas signum förr borde någon ha reagerat. Partiledaren borde ha förstått att hon var på fel väg. Jag kan inte se annat än en djup spricka mellan partiledning och de medlemmar som står i direktkontakt med väljarna. Men jag undrar dessutom om det inte är för mycket envägskommunikation i de kontakterna.

Morgan Johansson försöker tydligen cementera bilden av Socialdemokraterna som ett skattehöjarparti. Jag ifrågasätter om det verkligen stämmer att socialism = högskattesamhälle. M J har iofs rätt i att man inte kan bygga en socialdemokratisk väldärdspolitik med borgerlig skattepolitik.

Men är nuvarande skattetryck verkligen resultatet av borgerlig skattepolitik? Nej, de resultaten har vi ännu inte sett. Man kan befara att alliansen kommer att fortsätta att sänka skatter, med följd att det kommer att bli allt svårare att driva socialdemokratisk välfärdspolitik utan skattehöjningar. Men varför framställa skattehöjningar som ett självändamål? Det finns ett betydande missnöje med hur skatterna används. Alliansen har lyckats dra uppmärksamheten från politikernas egna hobbyverksamheter (kommunala flygplatser, mm) till kostaderna för arbetslöshet och sjukskrivningar.


Bengt Silfverstrand: Upprörd behöver man inte bli, men däremot kritisk att en partiledare inte vågar stå för det hon med viss framgång trots allt pläderade för under valrörelsen. Sen har du tolkat Morgan Johansson som en viss potentat tolkar bibeln. Morgan har ingalunda framställt skattehöjningar som något självändamål. Han gör i stället det enda rimligt hederliga i sammanhanget nämligen sätter skatterna i relation till vilka nyttigheter medborgarna vill att de ska finansiera.

Med ett stigande antal äldre/äldre och krav på mindre skolklasser/fler lärare från partier på båda sidor om blockgränsen, så kommer allt större resurser att behöva tas i anspråk för att tillgodose de ökade medborgarkraven. Och när detta så småningom kolmmer i dagen, ja då faller skattesänkarjuntornas politik samman som ett korthus.
Emil Bengtsson.
Det finns naturligtvis orsaker till att alltfler inom Socialdemokraternas traditionella väljargrsupper röstar borgerligt. Det är vad diskussionerna borde handla om.


Bengt Silfverstrand: Detta röstbeteende finns det trots allt mycket goda möjligheter att förändra.
Håller helt med dig Bengt, jag kopierar mitt egen kommentar från Jan :S senaste inlägg.

Somligt i talet var bra och annat är jag mera negativ till. Det måste löna sig att arbeta låter som en typisk moderatparoll. Naturligtvis ska det löna sig att arbeta men för moderaterna är det ett sätt att motivera försämringarna för sjuka och arbetslösa samt att pensionärerna inte fått motsvarande skattelättnader. Även om moderaterna svänger sig med socialdemokratiska paroller behöver inte socialdemokrater göra vice versa.

Höjningar av maxbeloppet i a-kassan är rimligt men att väsentligt korta tiden man kan få ersättning är diskutabelt. Det finns alltid personer som av olika anledningar har svårt att hitta arbete, det kan vara ålder, region, handikapp etc.

Det senare är särskilt aktuellt i dessa tider där man måste vara mycket allvarligt sjuk för att inte flyttas från sjukförsäkringen till a-kassan. I den processen blir det för många avsevärda försämringar av ersättningsnivåerna. Blir man sedan snabbare utförsäkrad kommer allt fler att tvingas till socialbyrån.



Bengt Silfverstrand: Just precis. Socialdemokratisk anpassning efter moderat retorik och paroller kommer sannolikt inte att leda till någon socialdemokratisk uppryckning i väljaropinionen.
Jag är så trött på ordet arbetslinje,socialdemokrater har väl inte haft tid att tugga det ordet för dom har varit upptagna med att arbeta i alla tider.
Det ska väl vara en politik som inte bara talar skyldigheter utan också rättigheter för dom som arbetar hårt.Lite mer pengar efter skatt kommer inte att kompensera sönderfallande välfärd.


Bengt Silfverstrand: Delar din uppfattning och kommer att arbeta i den riktningen inom partiet så länge jag kan andas.
Socialmoderaten Mona behöver få en lektion i vad ordet Solidaritet betyder i praktiken.

Hoppas hon försvinner dit hon hör hemma.


Bengt Silfverstrand: Nu är du lite för hård Kalle. Mona har ju redan tagit konsekvenserna av sin situation.
Välskrivet inlägg av Bengt som sammanfattar vad många tycker,även undertecknad.

Bara hälsosamt att peka på denna grundläggande missuppfattning att man ska kunna föra socialdemokratisk fördelningspolitik med borgerliga skatter.

Många verkar bli upprörda när man säger detta.Varför?

Är det inte lika bra att kalla en spade ...en spade.

Jag tycker det i alla fall


Bengt Silfverstrand: Jomenvisst är det så.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM