TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


"Svenska höginkomsttagare betalar högst marginalskatter i världen”, förkunnar Dagens Nyheter. So what? Samtidigt får vi lite längre fram i texten veta att när det gäller genomsnittlig skatt, tillsammans med obligatoriska socialavgifter, så finns det flera länder som tar ut mer i skatt än Sverige. http://www.dn.se/ekonomi/svenska-hoginkomsttagare-betalar-hogst-marginalskatter-i..

 

 

Uppgifterna bygger på en undersökning av revisionsgiganten KPMG.
Svenskar med en årsinkomst över 545.200 kronor betalar runt 56,6 procent av en inkomstökning i skatt. Danskarna nästan lika mycket. Av undersökningen framgår vidare att flera länder nu närmat sig Sverige, sedan de under det senaste året tvingats att kraftigt höja skatterna till följd av finanskrisen, som orsakat stora hål i de offentliga finanserna. Ett belysande exempel är Storbritannien, där den högsta marginalskatten nu är 50 procent mot tidigare 40 procent. Även krisdrabbade länder som Island, Grekland och Portugal har höjt höginkomsttagarnas marginalskatt, enligt rapporten från KPMG.

 

Inte ens högerregeringar vågar uppenbarligen nu lägga fram åtstramningspaket utan att bättre ställda samhällsgrupper får vara med och betala i form av högre skatter.
När man jämför våra svenska skatter med andra industriländers så måste man alltid ha med i bilden att invånarna i dessa länder får betala en större del av sin välfärd med obligatoriska socialavgifter resp. egenavgifter.
Att finansiera gemensam välfärd som skola, vård och omsorg via 
skattesystemet framstår i ett internationellt perspektiv fortfarande som den både mest effektiva och socialt mest rättvisa vägen att klara dessa åtaganden.

 

Mot den bakgrunden finns det därför anledning att rikta kritiska blickar mot den kommission som under ledning av förre statssekreteraren Per Borg och andra diffusa (s)-märkta personer i konsultbranschen gjort gemensam sak med den nyliberala tankesmedjan Timbro i en uppenbar strävan att öka inslaget av egenavgifter i välfärden. Det råkar i stor utsträckning vara samma personer som förfasar sig över att mycket förmögna människor ska få betala förmögenhetsskatt resp. skatt på den mest stabila och icke flyttbara skattekällan - fastigheter.



Att offentlig välfärd skulle vara mest effektiv har du väl hittat på själv, Bengt Silfverstrand. Socialt rättvisast möjligen om det betyder att alla står i samma kö och löper samma risk att bli skadad i vården (20-30% av vårdkostnaderna går till det).

Ingen tror väl att man kan köpa segelbåtar för en skattesänkning?


Bengt Silfverstrand: Vad jag menar är förstås att skattevägen är det mest effektiva sättet att finansiera och fördela det som i vid bemärkelse kan betecknas som gemensam välfärd - typ skola, omsorg, vård, rättsväsen o dyl.
Jag håller med och förresten är privata aktörer ingen garanti för att felbehandlingar förekommer.
Farligt med privatiseringar då det kan innbära att vissa inte har råd med vård alls.
Så vill vi väl inte ha det.
Höginkomsttagare tjänar för mycket det är anledning att de betalar för mycket skatt.
Tjäna mindre så blir skatten lägre.

Det gnälls för mycket om skatten , alldeles för mycket.


Bengt Silfverstrand: Just det, och gnället tycks stå i mer eller mindre direkt proportion till hur bra man har det ekonomiskt.
De som gnäller mest om höga skatter, är de som har minst orsak att göra det. Men man vinner inga val på att lova höjda skatter när andra lovar sänkta skatter. Men det är jättebra att du visar att skattesänkningar inte är gratis, att det blir höjda egenavgifter för de som kan betala och sänkt välfärd för de som lever på marginalen.


Bengt Silfverstrand: Man kan visst vinna val om man är uppriktig och talar om för svenska folket att den demografiska utvecklingen med allt fler som lever längre och längre kräver - antingen fortsatt höga skatter, eller att var och en får betala mer ur egen plånbok. Flera undersökningar har visat att en betryggande majoritet av svenska folket är beredda att betala hög skatt för att kunna värna välfärden.
Mia,
flera tusen dör varje år på grund av skador som uppkommit i vården, när man sökt vård för en annan åkomma och tiotusentals får långtidsskador. (källa: Anders Nilsson http://s-info.se/page/blogg.asp?id=1732&blogg=46553#Comment ). På en fri marknad skulle sådan "vård" inte överleva. Det är "garantin" för att många skulle slippa gå ett sådant öde till mötes.

Den privata vården skulle vara ett komplement till den offentliga, inte ersätta den. Ett större vårdutbud skulle vara till gagn för både personal och patienter.
/B-E


Bengt Silfverstrand: Den logiken är halsbrytande. Att en marknadsstyrd vård skulle ge färre skador tror nog bara den mest inbitne nyliberal.
skattesystemet är förstås konstruerat att registrera fortlöpande inkomster såsom arbetarens inkomster, inkomster medelklassen har för köpa mat till barnen. Enstaka liten vinst sisådär en gång om år på en eller fler än så miljoner, släpas fram till att vara en tyngre arbetsuppgift. Speciellt svårt är det för dem som har nära arbetsrelationer med sådana längder på fingrarna. Det är alltid lättare att ta av hederliga eller lättare ändå, dem som inte har ork att hålla fast vid korvörena. De få inkomster de har. De är ju ändå fler att dra skatt av. Att sådana pengar hamnar som medel för rika att investera i ännu större rikedom har man inte ögon att se. Skolan fanns inte med den kunskapen att lära ut och jobbet har inte sådana instruktioner skrivna för den anställde. Så visst skulle det vara häftigt att betala skatt om det fanns någon vid makten som fördelade ärliga människors vett och vilja att hjälpa omgivningen med att vara precis så häftig.
Bengt-Erik Johansson, den som där av skador i vården (eller av annan orsak) söker inte vård en gång till, och därmed faller ditt resonemang platt till marken. Jag är också för privat vård som komplement till den offentliga (inte ersätta den), men vi ska nu inte överdriva fördelarna med privat vård eller låtsas att det inte finns några nackdelar.

Det problem som du tar upp löses inte med privatiseringar, utan med skärpt tillsyn och bättre metoder att mäta vårdkvalitet, samt ökad konkurrens mellan partierna i landstingsfullmäktige. Men den konkurrensen uteblir ju i stort sett när den borgerliga oppositionen i s-styrda landsting bara pratar om privatiseringar och inte om hur de själva vill förbättra den offentliga vården.

I mitt landsting fanns ett tio år gammalt politiskt beslut om rätt för patienter att välja vårdcentral, men detta beslut nonchalerades av vårdcentralerna. Under tre valrörelser besökte jag borgerliga valstugor och pratade om problemet och fick till svar sagor om fördelarna med privatiseringar. Därefter skrev jag ett argt brev till Socialdemokraterna: "Jag ger ... i hur ni gör, bara ni ser till att man kan byta vårdcerntral i praktiken". Vid mitt nästa besök på vårdcentralen fanns där en blankett: "Anmälan om byte av vårdcentral."

Valfrihet, var ordet. Och valfrihet blir det inte bara för att en politisk majoritet får rätt att lägga ut vård på entreprenad, utan rätt för vårdtagarna att välja.


Bengt Silfverstrand: Just det, vårdtagarna får välja. Men med dagens system är det de stora vårdkoncernerna som har valfriheten.
Bengt-Erik Johansson.Inte för ett ögonblick betvivlar jag siffrorna i länken,men ordet malpractice är stor buisness i USA, det gäller verkligen privata sjukhus också.
Varhelst människor befinner sig kommer det att begås fel
och att hitta systemfel för att förebygga dom är o.k men fel kommer att hända så länge människor är inblandade,privat eller offentligt.Sen är jag inte emot att det finns privata alternativ men vad har det med skatten till det offentliga att göra?
Klockrent argument där, Lars Flemström. Och konkurrens mellan partierna i landstinget, den var bra!

Mia drar alltid upp USA, så fort det är något.

Vem betalar in merparten av inkomstskatten i Sverige? Just det! En skymf, när ni viftar bort det med att de rika gnäller mest.

Märkligt märkvärdigt att ni tar uppgiften, att 20-30 procent av vårdkostnaderna går till att vårda skador som uppkommit i vården, med en axelryckning.

En allt i allo mycket avslöjande bloggpost. Tack!


Bengt Silfverstrand: Ingen skymf alls. De rika gnäller mest. Ingen tar vårdskadorna med någon axelryckning, men just vårdskadorna kan inte kopplas till ägandeformen. Det finns många privata vårdenheter som gör ett utmärkt kvalitativt jobb. Vad diskussionen gäller är vad överskott som genereras av skattemedel ska användas till - tillbaka till verksamheten eller utdelning till aktiägare (i flera fall detsamma som riskkapitalägda koncernr med säte i utlandet). Lägg därtill att aktiebolagslagen reglerar vårdaktiebolagens förhållanden, vilket bl a innebär begränsade insyn i verksamheten.
Det var ju roligt att Bengt och jag var överens om något, nämligen vad som menas med valfrihet i vården, att det är vårdtagarna själva som får välja och inte vårdbolag eller politiska majoriteter.

Men i ett annat svar skriver Bengt att man visst kan vinna val om man är uppriktig och talar om för väljarna att den demografiska utvecklingen kräver fortsatt höga skatter eller att man får betala mer direkt ur egen ficka. Jaså, varför vann inte de rödgröna valet?

Det är dessutom inte riktigt samma sak att lova höjda skatter och att lova fortsatt (oförändrade) höga skatter. Sedan skriver Bengt att flera undersökningar visar att en betryggade majoritet av svenska folket är beredda att betala höga skatter för att vära välfärden. Det säger de i opininsundersökningar, ja. Men det följer de inte när de röstar. De menar kanske att någon annan än de själva ska betala de höga skatterna?

Jag är överens med Bengt om att välfärden kräver höga skatter. Men jag diskuterar hur Socialdemokraterna ska vinna valet, inte vad s borde ha gjort om partiet hade vunnit valen 2006 och 2010. Vi har gjort allvarliga välfärdsförluster genom de båda valnederlagen, och det kommer att ta mer än en mandatperiod att återuppbygga. Och det är ett slags moment 22: Utan skattehöjningar blir det ingen fullt ut återställd välfärd. Med (löften om) skattehöjningar blir det öht ingen socialdemokratisk eller ens rödgrön regering, och alltså fortsatt nedmontering av välfärdssamhället.

Och vi är fortfarande inte överens om fastighetsskatten. Det var en olycka att den avskaffades, men genom detta har villäagare i storstadsregionerna blivit något slags gisslan hos de borgerliga partierna. Bengt har alldeles rätt i att fastigheter inte flyttar utomlands. Men fastighetsägare kan flytta till andra partier. Vad som gjorde fastighetsskatten så problematisk var att de följde taxeringsvärdena, som kraftigt drevs upp av spekulationen i fastighetspriser, speciellt i storstadsområdena.

Härigenom kom staten att dra in mycket mer i fastighetsskatt än det var tänkt när skatte infördes. Jag försökte själv lancera ett förslag om reformerad fastighetsskatt, som skulle bygga på historiska och inte på aktuella taxeringsvärden, men saknade forum att föra fram förslaget. Uppskattningsvis skulle det ha räddat hälften av statens inkomster från fastighetskatten samt stucket hål på de borgerliga kampanjerna mot densamma.

Men nu är det för sent. Den bästa skatten är politiskt omöjlig, om man vill vinna valet. Oerhört tråkigt, men en realitet. Det bör noteras att den moderata finansministern Anders Borg var mot avskaffandet av fastighetsskatten, men detta råkar vara en av de få frågor som han fått ta stryk i. Valstrategerna vann över finansministern.


Bengt Silfverstrand: Det finns självfallet flera skäl till att de rödgröna inte vann valet. Men sannerligen kan det inte berott på att vi framhävde kopplingen mellan god välfärd byggd på demografisk utveckling och därför större vårdbehov å ena sidan och ett förhållandevis högt skatteuttag å den andra sidan. Den frågan diskuterades nämligen knappast alls i valrörelsen. Och hade den gjort det så hade vi kunnat vinna poänger, eftersom flera undersökningar, bl a Stefan Svallfors' vid Umeå Universitet, klart visar att det finns en stor uppslutning hos svenska folket när det gäller beredvilligheten att betala hög skatt för skola, vård och omsorg.

Ja,dessa undersökningar har uppenbarligen också nått moderaterna, eftersom man var noggrann med att retoriskt bekänna sig till en gemensamt finansierad välfärdssektor.
Skattehöjningar för att finansiera välfärden har väl snart nått vägs ände. Varför inte låta folk få betala hur mycket de vill för välfärd. Nej för då får de som kan och vill betala mer mer. Men det skulle öka möjligheterna för staten att ta hand om de svagaste. Enligt G. Möller var det aldrig meningen att staten skulle ta hand om allt. Det började med T. Erlander, och nu börjar vi se vart det leder.

Nu tror väl vänner av ordning att jag menar att man själv ska betala en operation ur egen ficka om man skulle råka ut för en. Då får ni väl tro det.

Men Lars Flemström, fastighetsskatt finns väl. Jag betalar i alla fall en eller två.

Nya tider kräver ny politik. Det är bara att tacka socialdemokratin för den tid som varit.


Bengt Silfverstrand: Det finns inga som helst belägg för att en välfärd finansierad med skatter - och då självfallet i vissa fall höjningar - nått vägs ände. Det handlar om vilken ekonomisk utveckling resp. tillväxt vi kommer att ha framöver. Skattehöjningar får då lika lite som skattesänkningar bli något självändamål utan kopplas till de behov som finns inom i första hand välfärdens kärnområden.

Pratet om att staten skulle ta hand om alls är lika korkat nu som då högern drev samma tes under trettiotalet.

Att sedan räkna ut socialdemokratin visar bara att man inte har en susning om vad som pågår i det svenska samhället, t ex när det gäller vidgade klyftor och de risker detta medför för uppväxt av nya missnöjesrörelser.
Bengt-Erik Johansson
Organisationen Villaägarna drev under flera år en medlemsvärvningskampanj med avskaffad fastighetsskatt som lockbete. Samma krav användes av Kristdemokraterna som valfläsk i valrörelsen 2006.

På nätet finner jag följande uppgift: Fastighetsskatten ersattes 2008 av en kommunal fastighetsavgift med ett fast maxbelopp för varje bostadslägenhet i en byggnad, eller om det ger en lägre avgift, 0,4 % av taxeringsvärdet. Det fasta maxbeloppet är indexbundet och var 1.200 kr för inkomståret 2009.

Vill minnas att fastighetsskatten var 1,6 % av taxeringsvärdet samt att det även togs ut förmögenhetsskatt för vanlig bostadshus med högt taxeringsvärde. Man ska då komma ihåg att tasxeringsvärdena påverkas av var i landet huset finns, så att en villa i östra delen av Flens kommun kunde ha fem gånger högre taxeringsvärde än en exakt likadan villa i västra delen av Flens kommun, som kan anses ligga utanför pendlingsavstånd till Stockholm.

Villaägare i storstadsområdena har alltså fått sänkt bokostnad med tiotusentals kronor. Vilket är bra för dem som redan hade köpt sina hus när skatten avskaffades. Men förmodligen till ingen glädje för dem som köpt hus därefter. För visst har väl avskaffandet av skatten givit utrymme för en kraftig höjning av huspriserna? Vinsten har alltså gått direkt ner i säljarnas fickor.

Jag kan hålla med Bengt Silfverstrand om att det var nästintill kriminellt att avskaffa fastighetsskatten (den borde ha reformerats), men det är gjort nu och skulle den återinföras skulle det bli en extra börda för nyblivna husägare i storstadsområdena som har lånat till sina husköp. Låt sanningen om detta komma fram, och må inga kristna luras att rösta på Kd, som sannerligen inte är något kristet parti - de dyrkar ju Mammon (penningen)!

Men att återinföra fastighetsskatten är ett omöjligt politiskt projekt för ett parti som vill vinna ett val.


Bengt Silfverstrand: Vi har redan en fastighetsskatt, även om den döpts om till fastighetsavgift. Och det är detta vi måste förhålla oss till. Och det kan då självfallet inte vara fel att diskutera med vilka summor denna avgift/skatt ska tas ut.

Observera också att fastighetsskatten är en fast skattebas som inte kan flytta till några skatteparadis. Därför borde alla som gapar om skatteflykt om någon form av förmögenhetsskatt införs vara så intellektuellt hederliga att de kan tänka sig en fastighetsskatt av något slag.
Bengt Silverstrand, fattar du vad jag skriver? I så fall förstår jag inte din kommentar. Vem betalar in merparten av inkomstskatten i Sverige?

Fastighetsskatten, eller avgiften som den kallas, är väl rätt ok nu. Att pengarna går till den kommun där fastigheten ligger är bra!


Bengt Silfverstrand: Jomenvisst fattar jag vad du skriver. Dina hemvist hos den gemensamma sektorns kritiker kan väl ingen missta sig på. Merparten av inkomstskatten i Sverige betalas givetvis av löntagarna. Samma löntagare som sedan kommer i åtnjutande av ett antal förmåner som vi solidariskt betalar för via bl a inkomstskatten.

Bra att du erkänt att vi har en fastighetsskatt i praktiken. Tack för det!
Att inte räkna ut socialdemokratin visar bara att man inte har en susning om vad som pågår i det svenska samhället

Pratet om att staten skall ta hand om allt har väl aldrig drivits av högern. Det är socialdemokratin och framförallt du Bengt Silverstrand som driver tesen att staten skall ta hand om all vård och övrig välfärd i meningen finansierna den. Den "moderna" högern tycker nu lika i det fallet, den vågar inget annat.


Bengt Silfverstrand: Det var ju tyvärr ett syftningsfel. Vad jag menar att det är barockt att räkna ut socialdemokratin i ett samhälle som går i sär och ur det jämviktsläge som socialdemokratin alltid arbetat för.

Inte ens den mest blå- eller snarare rödögde vänsterpartist driver tesen att staten ska ta hand om allt, och allra minst då jag som socialdemokrat.

Vad jag tillsammans med många andra hävdat är att det är rimligt att t ex skolan som i Danmark, Norge och Finland drivs på nonprofitbasis. Detta ger givetvis utrymme för enskilda alternativ. Ta en titt på Danmark, så förstår du kanske vad jag menar.
Jo, men det handlar ju också om att vinna val. Och då måste man likt en sckakspelare förutse hur motspelaren utnyttjar de drag man själv gör.

Och det var inte med glatt hjärta som Anders Borg gick med på att förvandla en (i storstadsregionerna) skyhög skatt till en nästan försumbar avgift. Borg insåg väl precis som Silfverstrand att fastighetsskatten var en "bra" skatt. Men det tyckte inte de borgerliga valstrategerna. Att vinna valet bland marginalväljarna mellan blocken gick före allt annat. Och måste gå före allt annat för sossarna också, om det inte ska bli fyra år till i opposition (2014 - 2018).

Nej, jag tror att sossarna måste fundera ut något annat.


Bengt Silfverstrand: Så kan man naturligtvis resonera kortsiktigt, och blir man övertaktisk så är det lätt att falla på eget grepp. Kristdemokraterna lovade inför 2006 års val att avskaffa fastighetsskatten. De lyckades den gången rädda skinnet. Efter valet fanns fastighetsskatten kvar, fast kosmetiskt omdöpt till fastighetsavgift. Om fastighetsskatten sakligt sett är en bra skatt , därför att den inte är flyktig, så finns det också anledning att ha kvar skatten. Däremot måste man undvika att den automatiskt går i höjden som en följd av höjda taxeringsvärden.

Marginalväljarna har självfallet betydelse för alla partier. Men att utforma politiska framtidsprogram och mera dagspolitiska strategier bara utifrån marginalväljarna kommer slutligen att leda till att partiet dör "sotdöden" i brist på just visionerna.
Nu får du ursäkta B.S., men nu hänger jag inte med riktigt. -Merparten av inkomstskatten betalas givetvis av löntagarna. Inkomst=lön? Hur tänker du här? Ok, då ska jag hjälpa dig på traven, merparten betalas av låg- och medelinkomsttagare och därför är det en skymf mot dem att säga att de rika gnäller mest utan att ägna dem en tanke som betalar mest.

Ja, jag är en stolt kritiker av den offentliga sektor som du så försåtligt kallar gemensam.

Skäms, och radera gärna när du läst.

Högaktningsfullt
Bnegt-Ertik Johansson


Bengt Silfverstrand: Som man ropar i skogen får man svar. Självfallet betalas merparten av löntagarkollektivets skatt av låg-medelinkomsttagarna som helhet betraktad. Men om man ser till den skattedebatt som drivs (och det var givetvis den jag hänvisade till) så är skattegnölet mest utvecklat i de kretsar som har minst anledning att klaga. Av den enkla anledningen att de fått tiotusentals kronor och mer därtill i sänkt skatt under den borgerliga regimen.

Läs först ordentligt, så slipper du hetsa upp dig.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM