|
Först ska sägas att Marianne Rundström åter bekräftade att hon är en av SVT:s allra skickligaste medarbetare. Raka och klara frågor som följs upp när intervjuoffren försöker slingra sig. Nu gjorde varken Göran Greider eller Sara Karlsson detta och därför blev behållningen en rak och enkel uppgörelse med förnyelseflosklerna.
Greider konstaterade kallt att det är högerns agenda som gäller i den s k förnyelsedebatten och beklagligtvis har en del socialdemokrater gått på de falska lockropen.
Motsvarigheten till gårdagens barnavdrag är dagens RUT-avdrag. Det är i huvudsak välbeställda som utnyttjar avdragen och man gör verkligen våld på svenska språket om man kallar det för förnyelse att folk som har det gott ställt ska behöva få sitt matsilver putsat och sin swimming pool rengjord på skattekollektivets bekostnad.
Göran Greider tryckte i stället på behovet att få in värderingarna i den politiska debatten och att kampen för ökad jämlikhet borde ha hög relevans i ett samhälle som så tydligt som det svenska i dag går isär och klyftorna ökar.
I en annan Agendaintervju med nya arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (m) fick hon bl a frågan hur hon, som i sin tidigare roll som ordförande i Polisförbundet varit hårt engagerad i medlemsvärvning till Polisfacket, kunde acceptera att folk idag lämnar a-kassorna p g av regeringens politik.
2010-10-11, 11:03 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Mona sahlin Regeringen Jämlikhet A-kassa Värderingar Förnyelse Göran greider Dalademokraten Hillevi engström Sara karlsson Agenda Marianne rundström
G.G. fick ju chansen nu på bästa sändningstid i riksmediet.
Att värva medlemmar till facket med hjälp av skattesubvensionerade a-kasseavgifter (jämför subvensionerad städning via RUT) skulle ju vara ren intressepolitik. Det har arbetarrörelsen ägnat sig åt av naturliga skäl. Bengt Silfverstrand: Ja, och det var han väl värd, som omväxling till alla s k förnyare i bemärkelsen återuppväckande av 30-talspolitiken som brukar fylla rutan. Att ta ut A-kasseavgifter som alla har råd med, är självfallet inte jämförbart med att subventionera städning. Hela samhället tjänar på att löntagare är fackligt anslutna och med i A-kassan.
En trejde mandatperiod i opposition för s gynnar ingen fattig. Socialdemokratin måste breddas så att Socialdemokratierna åter blir ett 40-45 % -parti. en breddning och högervrisning är inte samma sak.
Vilket jag ska förklara så här. Vi tänker oss att vi har ett bord som är 100 cm långt. Längs sidan på bordet ligger det en 30 cm lång linjal. Hur vi än skjuter linjalen, mer till höger eller mer till vänster, så är det sammanlgt 70 cm som inte täcks av linjalen. Men nu tänker vi oss att vänsterpartiet lägger sin lilla linjal, som är 5 cm lång till vänster om den stora linjalen. Simsalabim, nu tycker båda linjalerna tillsammans 35 cm. Till höger om sosselinjalen finns nu ett utrymme på 65 cm, som inte täcks av någon linjal. Därför flyttar vi nu sosselinjanelen 16 cm åt höger. Hurra nu har utrymmet för de borgerliga linjalerna krympt till 49 cm. Men har vi inte samtidigt fått en lycka på 16 cm mellan v och s. Vem /vilka lägger sin linjal / sina linjaler där? Miljöpaartiet (vi kan iofs disktuera om mp står till höger eller vänster om s. Men flertalet av de medelklassväljare, som skulle vinnas med det rödgröna samarbetet anser med rätt eller orätt att mp är ett vänsterparti.) Moderaterna tillverkar ytterligare en m-linjal. Somliga menar att den linjalen är moderaternas vänsterflygel och följaktligen borde ligga till höger om de rödgröna linjalerna. Men själva skriver moderaterna "det nya arbetarpartiet" på sin nya linjal, och lägger den... Ja, var lägger de den. Sverigedemokraterna har också upptäckt luckan mellan s och v. Vi kommer alltså inte ifrån problemet att någon av de tre samarbetspartier s, v och mp, måste tillverka en längre linjal, och varför inte s? Detta vore INTE detsamma som högervridning, eftersom s vänsterflygel ska börja direkt där v högerflygel slutar, utan något tomrum emellan. Att tillverka en så lång linjal i ett enda stycke, är inte lätt. Men det skulle säkert bli en mycket bra linjal om det lyckas. Så varför inte göra ett försök? Bengt Silfverstrand: Du har en benägenhet att kommentera i periferin av ämnet. Linjalresonemanget är alltför teoretiskt. Det gäller för socialdemokratin att hitta sin identitet och där har jämlikhetspolitiken en given plats. Vad Sverigedemokraterna upptäckt och exploaterat är det missnöje som finns bland vissa samhällsgrupper, människor som inte kan se någon större skillnad mellan (s) och (m) och därför vänder sig till SD för att få utlopp för sitt missnöje. Detta talar för att (s) måste profilera sig skarpare mot högern.
Ojjdå! "Hela samhället tjänar på att löntagare är fackligt anslutna och med i A-kassan." Var står det nånstans? Utom på denna blogg!
Bengt Silfverstrand: Självklarheter behöver väl egentligen inga längre utläggningar. Den i ett längre perspektiv stabila svenska arbetsmarknaden är väl ett tydligt bevis för att det är lönsamt för hela samhället med starka fackföreningar, en god A-kassa och därmed social sammanhållning i samhället.
Strålande inlägg, precis vad jag tänkte också när jag såg programmet i TV. Du har rätt i allt du säger!
Jag läser vad du skriver men undrar vad det konkret kokar ner till? Förutom att linjaler är för teoretiska.
Bengt Silfverstrand: Jomenvisst, teoretiskt i överkant.
Hillevi Engström (m) kom med klassisk Moderatpropaganda, hon sa att under mandatperioden hade man skapat 70 000 jobb.
Däremot sa hon inte att befolkningen stigit med 240 000 personer alltså liknande Malmös storlek. Dessa behöver också mat, bostad varor. vilket i sig ger jobb. Så kontentan av borglig politik är hur man än räknar minus i jobbstatistiken. Bengt Silfverstrand: Nej matematik i folkflertalets intresse, har väl aldrig varit moderaternas starka sida.
Något säger mig att det kommer att bli problem med den här förnyelse. Några vill gå till vänster, andra åt höger och andra menar att vi reda lever i den bästa av världar där allt är inordnat till det bättre.
Sen är jag tveksam till om en kriskommission där Morgan Johansson ingår (allt för nära makten) kommer att hitta några som helst fel på vare sig politiken eller sina vänner. Det tog labour 18 år innan de insåg att tok och flumvänstern sänkte partiet och kanske kommer det ta socialdemokraterna lika lång tid innan man ställer rätt frågor? Mitt hopp står till byggnads och metall, att de faktiskt går ut och frågar sina medlemmar, de som faktiskt arbetar och betalar skatt, varför de inte längre röstar på S. Bengt Silfverstrand: I ett internationellt perspektiv lever vi fortfarande i en relativt "god värld." Och denna värld var ännu bättre när det bedrevs en politik som höll samman landet. Nu skapar ökade klyftor ökade motsättningar. Vi har bara sett början av problemen med ojämlikheten, men Sverigedemokraternas inträde i riksdagen är bara ett tecken på ett missnöje som socialdemokratin inte lyckats fånga upp och göra konstruktiv politik av. Tillsättandet av kriskommissioner kan alltid diskuteras, men att progressiva personer som Morgan Johansson och Kajsa Borgnäs finns med borgar för att inte flumförnyarna från Stockholms län får fritt spelrum.
Om jämförelsen med linjaler var för teoretisk förklaras: Om inte socialdemokratin breddas så kan socialdemokratin liknas vid en för kort linjal. Hur man än flyttar linjalen kommer det att bli en för stor lucka antingen till vänster eller till höger.
Därför erbjuder den interna kampen mellan "högersossar" och "vänstersossar" ingen lösning. Om "vänstersossarna"vinner blir tomrummet till höger för stort, och om "högersossarna" vinner blir tomrummet till vänster för stort. Bengt Silfverstrand: Socialdemokratins bas är redan bred. Den successiva anpassningen högerut sedan slutet av 80-talet har uppenbarligen inte attraherat tillräckligt många väljare.
Det går ju att se den rödgröna koalitionen som ett försök att med tre linjaler lägga sig över en större del av den politiska skalan, men problemet är nog att den tredje linjalen, krymper de andra, typ vänsterpartiet stöter bort potentiella väljare för sossar och mp. Eller tvärtom. Och lösningen på detta problem, att ha en gemensam politik som attrahterar väljarna, fanns inte.
Observera att linjalproblematiken på andra sidan, i Alliansen, givit till resultat att det blivit en stor rejäl tumstockslinjal, plus sönderbrutna linjaler. Bengt Silfverstrand: Det är förvisso inte osannolikt att det finns väljare som fortfarande låter sig skrämmas av vänsterpartiet. Men eftersom skrämseln inte har något med verkligheten att göra (exemplet Norge intressant i sammanhanget), så är det bara opinionsbildning som behövs. Alternativt förstås att försöka bryta blockpolitiken, vilket då kräver någon "danspartner" på den borgerliga sidan. Hur realistiskt är det?
Men hur ska breddningen gå till? S är en stor koalition av många grupper som alla vill ha en större andel av de resurser vi skapar tillsammans. Hur ska fler kunna inkluderas utan att det drabbar någon grupp?
Beskriv det som en linjal eller något annat men ska V få påverka S politik så kommer S att få det svårt att bredda sitt väljarunderlag. Varför inte istället söka förnyelse genom att visa handlingskraft: Ersätt landstingen med 6-9 regioner. Nya regler för finansmarknaderna. Kasinoekonomin kan vi leva utan. Det finns många Alliansväljare som förstår att det finns viktigare reformer än några 100 lappar i skatt hit eller dit. Bengt Silfverstrand: Som bl a Jämlikhetsanden visar så tjänar alla på att ett samhälle hålls samman och att klyftorna minskar. Löntagarkollektivet är tillräckligt stort för att utgöra ett potentiellt underlag för de rödgröna. Linjalresonemanget har inte med verkligheten att göra. Förnyelse ¨på det organisatoriska planet består sannolikt inte i flera storregioner med ökade avstånd till väljarna. Dagens landsting är redan de alltför anonyma i förhållande till väljarna. En betydligt mer förnyande reform vore att slopa landstingen och fördela dess uppgifter på stat och kommun. Vad gäller nya regler för finansmarknaderna delar jag din uppfattning. Detsamma gäller alliansväljare möjliga att fånga upp för de rödgröna.
Om jag har förstått Bengt rätt så är lösningen enligt honom att krympa den socialdemokratiska linjalen ytterligare, en vassare men smalare socialdemokrati, som kanske tilltalar den ideologiskt mest medvetna delen av de potentiella väljarna.
Men för att få tillräckligt väljarunderlag för "rödgrön" majoritet i riksdagen, ska denna mer profilerade socialdemokrati kompromissas bort i förhandlingar med med budgettak-rivarvänstern i v och lattehögern i mp. Det blir alltså återinförd fastighetsskatt för bolånemiljonärerna (de som har intecknat framtida inkomster med huslån i miljonklassen) och höjd skatt på fattigpensionärerna mopedbränsle. Den socialdemokratiska linjalen krymper i båda ändar. Både de mest missgynnade och de relativt välbeställda flyr partiet. Bengt Silfverstrand: Nej, min uppfattning är ingalunda att socialdemokratin ska krympa någon linje. Tvärtom vår strävan måste vara att återvinna terräng inom det löntagarkollektiv som om man ser till helheten är bäst betjänt av en socialdemokratisk välfärdspolitik. Vad gäller kompromomisser i sammanhanget, så är det väl självklart att samarbete mellan flera parter kräver kompromisser. Du förenklar problemen när du pratar om återinförd fastighetsskatt och ditt tal om skatt på mopedbränsle är ju rent trams. Vad som däremot behövs är en ny skattereform (ett behov som Tomas Östros också nämnde i riksdagen igår) med bl a breddade skattebaser. Ingen regering kommer att lyckas med att komma tillrätta med överlevnadsfrågorna - livsmiljön - utan att beskatta fossila bränslen. Så ditt linjalresonemang håller inte.
Linjalresonemanget håller visst. Om du har en för kort linjel, hjälper du inte åt vilket hål du skjuter den. Omdu skjuter den åt höger blir det en för stor lucka till vänster, och om du skjuter den åt vänster blir det en för stor lucka åt höger.
Stig-Björn Ljunggren har förstått, när han skrev "Det går ju att se den rödgröna koalitionen som ett försök att med tre linjaler lägga sig över en större del av den politiska skalan, men problemet är nog att den tredje linjalen, krymper de andra," Mp tog från s, och dessutom kyrmpte det rödgröna blocket som helhet. Det påverkar inte ställningen mellan blocken om väljarna byter parti inom samma block. Men s tappade inte bara till mp, utan dessutom till både m och sd. Sedan förstår jag att Bengt aldrig har behövt köra moped på ishala vägar kring nollpunkten för att mp har gjort upp med s om att dra in bussen för att finansiera extrema lågpriser för att locka bilägare rikemansområdena att ställa bilen. Men mp är ju så duktiga på allating, så de måste s samarbeta med i birst på egen kompetens. Vore det inte en bättre idé att skaffa egen kompetens än att köpa högerns miljöpolitik? Högern, inkl mp, ser inte kollektivtrafik som i första hand en service till dem som inte kan eller inte har råd att köra bil. Med s-företrädare, som inte en ser problemet utan avfärdar det som trams, kommer s att fortsätta att krympa på sin vänsterflygel.. Och med s-förertrdare som inte inser att det var skitsmart av alliansen att avskaffa fastihgetskatten kommer s att fortsätta att krympa på sin högerflygel. Eftersom fastighetspriserna i storstäderna och andra mer attraktiva områden påverkas av den totala kalkylen (amortering, ränta, skatt och underhåll) blev följden att fastighetspriserna steg, i stället för att köparna fick mer pengar över. Och vi fick fler bolånemiljonärer, som skulle ha svårt att klara av en återinförd fastighetsskatt ovanpå alltihop. Så gjordes marginalväljare mellan blocken till stamkunder hos alliansen. Jag inser väl också att det är ruskigt svårt att återställa välfärden utan att höja skatter. Men det underlättar inte att betala flera miljarder för mp:s valfläsk till lokala opinioner. Bengt, det behövs många miljarder till förbättringar av de befintliga järnvägarna. Det är en prioriteringsfråga. Det är endast en sammanhållen politik, som beslutas av ETT parti - som har båda sina flyglar i behåll, som klarar detta! Bengt Silfverstrand: Jag har visst förstått ditt resonemang, men anser att det är för teoretiskt. Dessutom har jag redan konstaterat att (S) måste vända sig till breda väljargrupper för att återta initiativet i svensk politik. Detta innebär dock inte att man ska sälja sin själ och ägna sig åt managementpolitik. Jag har också kört moped på ishala vägar. Men du glömmer bort en mycket viktig sak i sammanhanget, nämligen att miljöpartiets inträde i svensk politik på inflytelserik nivå fått de andra riksdagspartierna att inse att insatser på miljöområdet är överlevnadsfrågor. Dessutom är det uppenbart att miljöpartiet tagit väljare från (s). När det gäller höjningen av bensinskatten, som uppenbarligen irriterar dig, så kan jag bara konstatera att även b-alliansen tvingades göra detta, och även om de nu mörkar i frågan så blir ytterligare insatser för att minska utsläppen av fossila bränslen nödvändiga framöver. Fastigheter flyttar inte till skatteparadis och därför är en sådan skatt att föredra framför flyktiga skattekällor. Allmänt tal om prioriteringar och en sammanhållen politik löser inte några problem. Sådana uttalanden torde alla kunna ställa upp på. Men sluta att skjut på miljöpartiet, utan samverkan med detta parti - och vänsterpartiet kommer vi aldrig tillbaka i regeringsställning. Alternativt: Blockpolitiken bryst upp - till vilket borgerligt parti ska vi fria.....?
Så länge (s) vägrar/inte vågar kritiskt granska sin egen verksamhet i regeringställning så kan varje förändring hänföras till någon annans agenda. Vi rantar efter borgarna och pekar fingret, klart som korvspad att det blir på deras villkor.
Greider är som vanligt pompös och mästrande men försvarar inget annat än sin position. ps.det är spännande att läsa din saftiga vidräkning med Danderyds sjukhus och Karolinska efter socialstyrelsens mycket skarpa kritik. Skönt att ha ditt Argusöga med i debatten Bengt! ds. Bengt Silfverstrand: Den kritiken är självfallet viktig och såvitt jag vet är det just detta vi håller på med. Och då ska vi givetvis inte ranta efter borgarna. Delar inte din uppfattning om Greider. Och vilken motsägelse, först säger du att vi inte ska ranta efter borgarna. När sedan en av de skarpaste kritikerna mot borgerlig politik och borgerligt tankegods inom socialdemokratin - Göran Greider - kommer till tals, så är det fel på detta också. Förstår ironin om att jag inte skrivit något om vårdskandalerna på Daneryds sjukhus och Karolinska. Men min kritik mot vårdskandalerna i privata vårdkoncerner spelar i samma division.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







