TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


Den här bloggrubriken är medvetet lånad från titeln på en av kåsören Cellos böcker. Och visst passar den in även på gårdagens borgerliga regeringsförklaring. Det vi oss där fick till livs fanns i stort sett att läsa redan i b-alliansens valmanifest.

Och visst blir priset i många avseenden högre, både för dem som ska betala de fortsatta skattesänkningarna och i form av en kraftigt ökad byråkrati. Ty det är ju inte enbart de nya statsråden som ska försörjas med skattemedel utan också ett utökat antal statssekreterare, pressekreterare, politiskt sakkunniga m fl.Sparkade statsråd ersattes av andra, småsyskonen, (fp), © och (kd) fick behålla sin statsråd till antalet, samtidigt som moderaterna tog ett fastare grepp om regeringen och nu dominerar de tunga departementen.

 

Än en gång har den moderata PR-bluffen att kalla sig arbetarparti avslöjats. I inledningen till förklaringen nämns förvisso både ordet verkstadsgolv och byggarbetsplatser (sic!), dit folk nu (som en följd av en allmän konjunkturuppgång) återvänder, men när Reinfeldt exemplifierar med yrken som ”det ska löna sig att arbeta för”, så återfinns inte ett enda arbetaryrke. Lika lite återspeglas någon arbetareanknytning i valet av statsråd.. Det är enbart den borgerliga elitens folk som får plats vid köttgrytorna. Mest kostligt i sammanhanget är ju valet av ny moderat gruppledare i riksdagen. Anna Kinberg Batra har ju här verkligen bekänt färg, genom sitt redan klassiska uttalande att Stockholmare minsann är smartare än lantisar….

 

Bland regeringsförklaringens många repriser återfinns en rad borgerliga floskler som att ”skattehöjningar försämrar tillväxten”, (vilket som ett generellt påstående är obevisat- min anm.) reservationer om att nya reformer bara kan genomföras om ekonomin tillåter det (vilket är en självklarhet och en princip som också hyllats av socialdemokratiska regeringar)

Ett annan obevisad floskel är att uttagandet av statlig skatt gör ”utbildning 

mindre lönsamt." Med den milda progressivitet som idag råder i det svenska skattesystemet så framstår påståendet som malplacerat.

 

Vad slutligen gäller talet om att söka breda lösningar, samförstånd och stabilitet i riksdagen, så återstår det att se om Reinfeldt och hans borgerliga regering, med skadeskjutna småborgerliga partier, verkligen menar allvar.

 

Efter såpan med måndagens talmansval inträffade vid riksdagens öppnande ett nytt och förvisso allvarligare spektakel. Sverigedemokraternas riksdagsledamöter lämnade demonstrativt Storkyrkans gudstjänst sedan biskop Eva Brunne sagt några sanningens ord om den främlingsfientlighet som bevisligen förekommer runt om i landet. Det var orden ”den rasism som säger att du är inte lika mycket värd som jag” som fick den uppenbarligen för sina viktiga uppdrag omogna SD-gruppen att rusa ur kyrkan.

 

När SD-ledaren Jimmie Åkesson tar till brösttoner och sluddrar omatt biskopens ord var ett ställningstagande ”för de vänsterextremister” som enligt honom har hotat SD-ledamöterna, så understryker han bara ytterligare att Sverigedemokraterna är ett högerextremistiskt parti. Den förkrossande majoriteten av dem som för några dagar sedan demonstrerade mot främlingsfientlighet och rasism är goda demokrater. Men med Åkessons vokabulär så är hela Sveriges Riksdag- utom just SD vänsterextremister, eftersom övriga riksdagspartier samfällt tagit avstånd från Sverigedemokraternas milt sagt pinsamma uttåg ur Storkyrkan.

 

Heder åt biskop Eva Brunne. Det behövs flera av hennes kaliber som i osminkade ordalag vågar säga sin mening om den främlingsfientlighet och rasism som förekommer i vårt land och som nu till och med fått företrädare i landets högsta beslutande församling.



Ja heder åt biskopen.Hoppas hon stirrade på Hägglund också hur kan han delta i vad som görs
mot sjuka.


Bengt Silfverstrand: Ja, det kan man verkligen fråga sig och när man tog del av en ny skandal och en gravt funktionshindrad kvinna som hänvisats till arbetsmarknaden av försäkringskassan, så kan man lugnt konstatera att den borgerliga valsegern i praktiken hängde på en skör tråd. Hade flera liknande vårdskandaler kommit till svenska folkets kännedom tidigare än i valrörelsens sista självande minuter så hade valresultatet nog kunnat bli ett helt annat.
Plötsligt framstår kritiken mot "det nya arbetarpartiet" i förklarat ljus: sjuksköterskor, lärare osv är inte arbetare utan en "riktig" arbetare är t.ex. gruv-, industri-, bygg- eller skogsarbetare. Hårt, tungt och manligt skall det vara!

Då är det inget problem att bara 22% av de som yrkesarbetar stöder det gamla arbetarpartiet - de flesta av dessa yrkesarbetare räknas inte. Polletten trillade ner och jag inser att bägge sidor har rätt, var och en på sitt sätt.


Bengt Silfverstrand: Nu är du åter ute på djupt vatten. Alla lönearbetare är självfallet lika mycket värda. Men det är ändå symptomatiskt att Reinfeldt i sin regeringsförklaring begränsade sin exempelsamling till just sjuksköterskor, gymnasielärare och poliser. Ingen enda industriarbetare var uppenbarligen värd att nämna. En markering så klar som något och bara ytterligare ett exempel på att moderaterna i praktiken ingalunda är något arbetarnas parti.

Din statistik uppgift är i själva verket ett grovt falsarium. Det går självfallet inte att begränsa synfältet när det gällr arbetare till yrkesarbetare i snäv bemärkelse. Om man räknar in de som arbetar inom låglöneyrken, som butikskassörsker, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, restauranganställda m fl lågbetalda lönearbetare, ja då blir siffrorna naturligtvis helt annorlunda.
De fackliga organisationerna är strukturerade efter yrkeskategori. Avtal villkor löner och möjligheterna att jobba för medemmarna är alltså annorlunda.
"Med den milda progressivitet som idag råder i det svenska skattesystemet så framstår påståendet som malplacerat."

Håller med dig om detta för de allra flesta inkomstskick. Skatten höjs inte nämnvärt om man går från 15.000 - 20.000 kronor per månad eller för den delen 150.000 - 200.000 kronor per månad.

Däremot så är det helt sjukt att man smaskar på med 20% extra skatt vid en fast brytpunkt. Hur tänkte man där? I det fallet hade ju verkligen en mjukare progressivitet varit av godo!


Bengt Silfverstrand: Nej, det är inte alls sjukt. De som har förmånen av så höga löner, jag har själv tillhört dem, har självfallet råd med denna extra skatt. Även med den skattesatsen, så blir nettoutbytet mycket gott. Och för övrigtt är Sverige inte det enda land i världen som har ett progressivt skattesystem.

Det är rent ut sagt ren ynkedom när högavlönade klagar på skatterna men tiger som små möss inför det faktum att en restauranganställd betalar 400 kronor i a-kasseavgift mot ca. 100-lappen för en ingenjör. Tala om progressivitet i det sammanhanget!
Henrik Vallgren Sjuksköterskor och lärare tjänar inte 40000 kr i månaden
Mia:
Min fru är sjuksköterska, fast numera vidareutbildad till barnmorska.

Politiken har förskjutits: igår hörde jag om en städerska som röstade blått för att få behålla jobbet. Ett parti bara för rika?


Bengt Silfverstrand: De städerskor som röstar blått tillhör nog en så försvinnande liten minoritet att de är försumbara i sammanhanget.

Att moderaterna verkligen är ett parti för de rika, visar ju på ett nästan övertydligt sätt partiets val av statsråd, partisekreterare och gruppledare i riksdagen - en gruppledare vars världsbild illustreras av att hon delar in svenska folket i smarta stockholmare och mindre smarta lantisar.
Om du hade arbete tack vare RUT-avdraget, hade du då röstat för att avskaffa RUT-avdraget? Jag tror att en icke "försumbar" andel har röstat för att behålla RUT-avdraget.

Uppgiften om att 22% av de arbetande röstat på (s) kommer från Jan Anderssons blogg:

http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1755&blogg=46184

Simma lugnt ;)


Bengt Silfverstrand: Det vet jag inte, eftersom jag inte varit i den situationen. Men ok. Jag kan förstå dem som av det enda skälet är för RUT. Dock måste vi som har lite större perspektiv på tillvaron ifrågasätta att marknadsutsatta tjänster ska subventioneras via skattsedeln. Drar man ut konsekvenserna av detta över en större skattesubventionerad arbetsmarknad blir konsekvenserna förstås orimlig.

Jag har inte ifrågasatt uppgiften om den 22 procenten, utan bara konstaterat att den siffran utelämnar en stor del av de lönearbetande.
De 22 procenten benämns i SVT's Valu som förvärvsarbetande. Se vidare:

http://svt.se/content/1/c8/02/15/63/14/ValuResultat2010_100921.pdf

Så här räknar jag på tjänstebeskattning: av 100 kr blir

20 kr moms
20 kr arbetsgivareavgifter
20 kr kommunalskatt

Eller omvänt, det kostar 250 kr att få ut en hundralapp. Jag kan inte se att ett tjänstesamhälle kan fungera när vi lägger 150% skatt på transaktionerna eftersom väldigt få kan motivera det med produktivitet.

Jag tycker personligen att RUT-avdraget kan vara lite för mycket värt: sitter man med en marginalskatt på 54% sjunker kostnaden för hundralappen till 115 kr eller bara 15% skatt. Vi får ingen välfärd för 15%.

Alternativen behöver väl inte vara 150% eller 15%? Det borde gå att hitta något däremellan som fungerar. Nackdelen med RUT är som du skriver att det inte fungerar för samhället som helhet, fördelen är att det fyller en funktion på arbetsmarknaden och därför lite finansierar sig självt. Min förhoppning är att vi hittar olika sätt att lösa arbetslösheten och att minskade kostnader för arbetslöshet skall kunna finansiera en skattereform där ROT & RUT ersätts med ett helhetsgrepp för tjänstesektorn.


Bengt Silfverstrand: Jag är mycket skeptisk till att bara 22 procent av de totalt förvärsarbetande skulle rösta på (s), men om siffran har någon relevans så betyder den sannolikt att det även bland lågavlönade finns ett missnöje, och att missnöjda bland dessa grupper i viss mån röstat på Sverigedemokraterna. Detta därför att man inte tycker att socialdemokraterna tillräckligt tydligt företrädar lågavlönade.

Marginalskatteresonemanget ger jag inte mycket för. Grundfrågan är om tjänster som är konkurrensutsatta ska subventioneras via skattesystemet. Jag tycker det inte.
Fil dr Roland Spånt menar att skattebetalarnas kostnad för RUT-jobben ligger på ungefär 800.000 kronor per nytt jobb. Samtidigt innebär en ökad konsumtion av hushållsnära tjänster att annan konsumtion fpr stryka på foten istället, konsumtion som hade skapat jobb inom andra sektorer. Det är därför inga gratisjobb som avdragen ger, utan de sker på bekostnad av andra jobb.
Men om problemet var att S inte var tillräckligt vänster- och jämlikhetsorienterat, varför gick det då även åt skogen för V? De brukar ju annars tjäna på usla S-resultat, vilket exempelvis varlet 1998 visar.

För mig får S gärna bråka om detta hur länge som helst, men problemet här i Stockholm är i varje fall uppenbart. Sverige blir alltmer urbant, och alltfler har så att säga råd med sitt eget liv (trots skattetrycket.)

Att i det läget alltid och enbart gnälla om "de som inte har råååååd" verkar direkt frånstötande på moderna väljare. Inte minst eftersom få av oss kommer i närheten av Sahlins, Bodströms med fleras miljoninkomster.

Ergo: S och V krymper i det Sverige som växer, och växer i det Sverige som krymper. Den matematiken talar inte till er fördel. MP klarar sig däremot bra i tillväxtregioner, eftersom de i någon mening ändå är framåtblickande.

Jag inser inte att det ska behövas flera kommissioner för att slå fast dessa enkla fakta.


Bengt Silfverstrand: Du förenklar som vanligt utifrån ett nyliberalt perspektiv. Jag går in på detta ämne i en separat blogg idag.

Socialdemokratins dilemma i detta val är mer mångfasetterat än så. De rödgröna kom igång för sent med en gemensam politisk plattform. Ändå tror jag inte vi behöver decennier som på den borgerliga sidan för att åstadkomma en gemensam front. Man kan heller inte se vänster/jämlikhetsperspektivet så förenklat som du gör. Att Sverige blir mer urbant är en truism. Den utvecklingen har pågått länge och är inget som socialdemokratin behöver frukta i ett långsiktigt perspektiv.

Just det alltfler får pengar över "till att förverkliga sig själv", som det så vackert brukar heta. Och detta "trots det förfärliga skattetrycket". Märker du inte själv motsägelsen.
Det kan ju när allt kommer omkring förhålla sig så, att det är tack vare ett förhållandevis högt skatteuttag slipper att ur egen plånbok betala för stora delar av trygghetssystemen.

När du blandar in Sahlins och Bodströms "med fleras miljoninkomster" i sammanhanget, så sänker du debatten på ett sätt som bara undergräver din trovärdighet. Till skillnad från många nyliberala och nyrika personer så har både Bodström och Sahlin tjänat sina pengar på hederligt arbete, inte på bonusar och spekulationer, som t ex Carl Bildt.

Det finns ingenting som säger att S och V behöver krympa i ett Sverige som växe. Den matematiken är både förenklad och kortsiktig. Borgarna har vunnit ett val, men får svårt att leva upp till sina löften till sina kärnväljare, vilka inte kommer att nöja sig med att b-alliansen vunnit val med användande av delvis socialdemokratisk retorik.

Att vinna enskilda slag är inte detsamma som att ta hem segern i slutspelet....
Thomas Bodström har tjänat sina pengar på hederligt arbete, ja. Mona Sahlin har väl däremot knappt gjort annat än varit politiker.

Du har en tendens att plocka russin ur din egen retoriska kaka. För någon tid sedan höjde du tidningen Tvärdrag till skyarna, med en liten passus om det modiga i att ifrågasätta den eviga tillväxten. Samtidigt tar du samma tillväxt till intäkt för att det går att bedriva socialdemokratisk politik.

Ingen har såvitt jag vet förnekat att Sveriges ekonomi växer. Däremot har den traditionella vänster som du tillhör, liksom vissa element inom den gröna rörelsen, synpunkter på att den gör det. Läxan runt om världen är dock att ekonomier alltid växer, försåvitt politiker inte aktivt hindrar den från att göra det, som i exempelvis Zimbabwe, Kuba och andra plundrarekonomier.

Och vad gäller min slutsats att vänstern bara växer i det Sverige som krymper så är inte det en slutsats enbart från det senaste valet. Det är trend som kunnat skönjas ända sedan nittiotalet. Det är dock nu först som den trenden har blivit så stark att den hindrar er från att vinna val.

Och vem som har vunnit slaget är också en komplex fråga. S har i någon mening vunnit diskussionen om välfärdsstaten, men M har vunnit debatten om hur den finansieras. Det är ju bara att titta på vår självständiga riksbank, våra marginalskattereformer, vår inflationsbekämpning, våra avregleringar och vårt partiellt privatiserade pensionssystem för att se att så är fallet. Allt detta förespråkade M redan på sjuttiotalet. I dag står makarna Myrdals, Gunnar Strängs och Olof Palmes parti bakom rubbet.


Bengt Silfverstrand: Sluta upp med oförskämdheter som att politiker inte skulle vara ett hederligt arbete. En sådan argumentering ligger på SD-nviå och hör inte hemma här. Dessutom har Mona Sahlin haft andra arbeten innan hon blev politiker på heltid. Att hon tidigt fick medlemmarnas förtroende att representera dem är snarare ett bevis på hennes kapacitet.

Att vara för tillväxt är inte detsamma som att vara för evig tillväxt och tillväxt till vilket pris som helst. Här föreligger med andra ingen som helst motsägelse i mitt resonemang.

Snacket om traditionell vänster är som vanligt bara ett försök att komma ifrån verkligheten. "Element inom den gröna rörelsen", är en annan floskel som bara visar att du vill undvika kärnfrågorna. Med miljöpartiets inträde i riksdagen och dess ökade förtroende hos väljarna har överlevnadsfrågorna (en dräglig livsmiljö som inte hotas av förorenande utsläpp) fått ökad tyngd. Ja, till den milda grad att landets statsminister nu öppet ber miljöpartiet förlösa honom ur hansm minoritetsdilemma.

Jag har inte utsett någon segrare i något slag, bara konstaterat att valsegrar som i stor utsträckning bygger på att man tillägnat sig motståndarsidans retorik och backats upp av en samlad ekonomisk/medial elit inte säger något om framtidens segrar. M har heller inte vunnit någon debatt om välfärdens finansiering. Tvärtom har man i sin retorik och propaganda anslutit sig till socialdemokratins uppfattning att välfärden ska finansieras gemensamt. Samtidigt lämnar man i praktiken allt större öppningar för privat finansiering av sjukvård m m. Det kommer med ett fortsatt borgerligt styre att bli lättare att köpa sig förbi köer i sjukvården etc.

Detta ger samtidigt socialdemokratin nya möjligheter eftersom en majoritet av svenska folket är emot en sådan utveckling. Valrörelsens slutskede med avslöjanden av grav diskrimnering av svårt sjuka och de senaste dagarnas reportage om diskriminering av funktionshindrade visar också på sådana konsekvenser av borgerlig politik som går stick i stäv mot folkviljan. Tyvärr kom detta som sagt inte tillräckligt tydligt fram förrän i valrörelsens sista självande minuter

När det gäller en s k självständig riksbank, inflationsbekämpningen och pensionssystemet, så är detta sannerligen inget som borgerligheten ensam kan ta äran åt sig för. Och vad gäller avregleringarna så ser vi nu de mycket negativa konsekvenserna av desamma. På skolområdet, t ex har det nu gått så långt att t om det nyliberala folkpartiet fått kalla fötter inför friskolorn as ohämmade expansion och att skattegenererade vinster strömmar ut ur landet.

Sammanfattningsvis - socialdemokratin har här goda möjligheter att anlägga moteld.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM