I närmast krampaktiga försök att dölja egna tillkortakommanden och 
brist på framtidsvisioner gör den borgerliga alliansen nu icke-politiken - ”Nej till skattehöjningar” - till sin främsta valslogan.

Samtidigt tuggas det slitna mantrat - ”Jobb i stället för bidrag” - om. Låt oss granska substansen bakom slagorden. Först skattepolitiken. Alliansregeringen har under snart fyra år vid makten sänkt skatten med nästan 90 miljarder. Men regeringen har samtidigt höjd en rad andra skatter. Ekonomistyrningsverket räknar med att åtminstone ett femtontal skatter har höjts av den moderatledda regeringen Reinfeldt. Det gäller bl a tobaksskatten, skatten på pensionssparande och bensinskatten (!). Den bensinskatt som borgerliga politiker, bl a på denna sida, anklagat de rödgröna för att vilja höja - i praktiken mycket måttligt - för att påskynda omställningen till miljövänligare drivmedel.

Av den borgerliga regeringens skattesänkningar har den procent som gynnats mest fått nästan lika mycket som 25 procent av folket tillsammans. Män har fått nästan 30 procent mer än kvinnorna. Och pengar till ”skattefesten” har regeringen skaffat genom att göra a-kassan dyrare, försvaga inkomstskyddet, försämra sjukförsäkringen och påskynda en utveckling som leder bort från principen om kompensation för inkomstbortfall. Särskilt många nya jobb har det (m)ångbesjungna s k jobbskatteavdraget inte skapat. Däremot har vi nu ca. 70.000 flera i det utanförskap som borgerligheten lovade att avskaffa. Det blir inte fler jobb om fler blir fattiga. Tvärtom leder försvagad köpkraft till fler arbetslösa. Ersättningarna i sjuk- och arbetslöshetssystemen, som de rödgröna nu vill förbättra genom måttliga skattehöjningar, är försäkringar och alls inga bidrag. Bidrag är däremot borgerlighetens vårdnadsbidrag, ökade socialbidrag och tryck på kommunerna genom utsvettningspolitiken mot de svagaste grupperna i samhället och det RUT-avdrag som främst gynnar välbärgade.

Hur ser då svenska folket på skatter som gemensam finansiering av välfärden? I en undersökning från SKL (Sveriges kommuner och Landsting) visade sig 92 procent av de tillfrågade vara beredda att betala högre skatt för bättre äldreomsorg. Liknande, men något lägre siffror, uppmättes för sjukvård och skola. Tre av fyra svenskar tycker att politikerna ska arbeta för att minska klyftorna i samhället visar en färsk undersökning som företaget Synnovate utfört på uppdrag av LO. Välfärdstjänsterna har med andra ord ett massivt stöd hos svenska folket. Därför är skattehöjningar som går till att återställa den av borgerligheten försämrade tryggheten för sjuka och arbetslösa, genom höjning av ersättningsnivåerna till 80 procent, stegvis takhöjning och avskaffande av stupstocken i sjukförsäkringen, väl värda att försvara.