"Bort mot den blåa evighet
Genom stratosfären,
Svävar med ljusets hastighet
En liten vit raket.
Trygg i dess noskon vid sin ratt,
Sitter resenären.
Det är en liten apekatt som viktar glatt:
Jorden, hallå! Hallå! Hallå!
Upp i det blå, ja blå, ja blå,
Bort mot en fjärran hamn
Styr jag nu
Uti Vetenskapens namn.
Jorden, farväl! Farväl! Farväl!
Om jag far fel, far fel, far fel,
Hälsa från himmelen
Till djungelen
Och till min lilla hjärtevän!"

(Rymdraketvalsen – a la Fred Winter – Povel Ramel)

I onsdags hade Riksdagens Veteranförening sin årliga sammankomst i riksdagshuset. Här får man dels möjlighet att träffa gamla riksdagskompisar och politiska antagonister och gnabbas under gemytliga former. Dels har respektive parti en intern samling. På den socialdemokratiska träffen framträdde Mona Sahlin, s-gruppledaren i riksdagen, Sven-Erik Österberg och Anna-Greta Leijon, den sistnämnda en av de aktiva s-pensionärer som bildat ett nätverk för att engagera sig för en rödgrön valseger.

Det var till att börja med en Mona Sahlin fylld av tillförsikt och med stärkt självförtroende som här framträdde uppmuntrad av sina starka framträdanden i radio och TV under veckan. Men ingen socialdemokrat tar ut någon seger i förväg. Borgerligheten tycks efter sina misslyckade försök att utmåla de rödgröna som splittrade och oförmögna att ta ansvar för finansieringen av sina vallöften nu i stället bestämt sig för att plocka fram gamla lik ur skrämselgarderoben.

Det handlar uppenbarligen dels om att skrämma med de måttliga skattehöjningar, som är självklar del av en politik som har jämlikhet och rättvisa som viktiga politiska mål, och dels om att köra den gamla slitna visan med samma poänger och samma refräng – nämligen jobb i stället för bidrag.
Det borde inte vara svårt för de rödgröna att effektivt mota denna propaganda. Ty fakta sparkar. Det blev inga fler jobb och mindre utanförskap med det beramade jobbskatteavdraget. I själva verket ökar arbetslösheten och särskilt påfallande ungdomsarbetslösheten. Den borgerliga regeringen har försvagat tryggheten och ökat klyftorna.
Den procent som gynnats mest av b-regeringen har fått nästan lika mycket som 25 procent av folket tillsammans. Män har fått nästan 30 procent mer än kvinnor.

Och när b-alliansens företrädare har fräckheten att köra mantrat ”jobb i stället för bidrag”, så är det lätt för oss att kontra med införandet av vårdnadsbidrag, RUT-avdrag, som i praktiken är ett bidrag riktat mot de välbärgade samt sist men inte minst den kraftiga ökningen av socialbidragstagare, vilket är en direkt följd av b-regeringens orättvisa politik.

Varför då denna inledning med Povel Ramels rymdraketvals? Jo, som föredragshållare på Veteranföreningens årsmöte framträdde astronauten – och moderaten – Christer Fuglesang och berättade om sina rymdäventyr under rubriken ”En svensk och Sverige i rymden.”
Föredraget var mycket intressant och framfördes på ett pedagogiskt lättbegripligt sätt.

En klar association finns dock till moderaternas politik och försök att framträda som ett nytt arbetareparti.  Moderaterna har, som rabulisten Göran Skytte fann sig föranlåten att meddela i TV8 häromkvällen, inte har gjort några inbrytningar i LO-leden och  partiets och b-alliansens politik slår särskilt hårt mot LO-medlemmarna och stora löntagargrupper.

En passande samlingsrubrik för moderaternas och den borgerliga alliansens valmanifest skulle därför kunna vara ”Ut i det blå med Alliansen”. Valvisan kan då med fördel också anknytas till Lasse Dahlkvistlåten ”Lite grann från ovan”, framförd av Edvard Persson på sin tid….
”tänk vad de’ e’ skönt en då – att få sväva i det blå…….