Ett magrare aktstycke än den vårproposition som b-alliansregeringen idag presenterar får man nog leta efter. Och sällan har kritiken mot en regeringsbudget kommit från så många håll. Såväl opposition som arbetsmarknadens parter sågar vårbudgeten jäms med fotknölarna. Alla tycks också vara eniga om en mycket viktig sak, nämligen att regeringen inte tar den höga ungdomsarbetslösheten på allvar.
B-alliansens allra heligaste vallöfte var att skapa fler jobb och minska utanförskapet. Med detta har man skändligen misslyckats. Sverige har en historiskt hög arbetslöshet. Trots detta presenterar regeringen en budget som är kliniskt fri från investeringar som motverkar arbetslösheten från att bita sig fast på höga nivåer.

Den bärande idén bakom den borgerliga regeringspolitiken har varit att ökade klyftor ger fler jobb. Denna borgerliga grundprincip ligger bl a bakom att pensionärer beskattas hårdare och att unga arbetslösa lämnas utan stöd. Det går inte att blanda bort korten och skylla detta på finanskrisen.

Sedan 2006 har sysselsättningen sjunkit med motsvarande 100 000 jobb. Antalet personer med socialbidrag har ökat med 30 procent mellan 2008 och 2010. De offentliga finanserna har på fyra år försämrats från ett överskott på 70 miljarder till ett lika stort underskott.
Färre jobb och fler i utanförskap. Det är det samlade resultatet av den borgerliga regeringens snart fyra år vid makten.

Ett annat kapitalt misslyckande från b-regeringens sida förtjänar att kommenteras i detta sammanhang. Det handlar om främst Anders Borgs och Mats Odells högljudda kritik av näringslivets och bankernas bonussystem. Denna kritik visar sig nu när den ställs inför flera bolagsstämmors beslut i frågan som rena rama munvädret.
På Nordeas stämma röstades sålunda regeringens förslag om bonusbegränsningar ner- Inte ens de statliga AP-fonderna stödde regeringsförslaget. Och bara för några dagar sedan godkände Ericssons aktieägare med förkrossande majoritet ett nytt bonusprogram för den högsta ledningen. Programmet kan ge nye VD:n Hans Vestberg nio gratisaktier för varje aktie han köper själv.

Det är mot den här bakgrunden inte svårt att sätta betyg på den borgerliga alliansregeringens politik. Ökade klyftor och färre jobb. Det borde inte vara alltför svårt för den rödgröna oppositionen att göra detta till en avgörande valfråga. Förutsatt förstås att oppositionen kan redovisa ett eget trovärdigt alternativ för ökad rättvisa och fler jobb.