”Vänstertankesmedjan Arena Idé och högertankesmedjan Timbro tillsätter gemensamt den kommission om välfärdens framtida finansiering, som de politiska partierna vet behövs men inte vågar
förverkliga", heter det i ett famöst pressmeddelande. Ja, hast du mir gesehen som tysken sa. I svensk översättning har man sett på maken.

För att närmast ursäkta sitt nedkrypande i gemensam säng deklarerar de båda turturduvorna att ”Arena Idé och Timbro har helt olika värderingar i välfärdspolitiken. ”Men på en punkt gör vi en gemensam bedömning: det är oacceptabelt att en av de viktigaste framtidsfrågorna inte är föremål för vare sig debatt eller seriöst övervägande bland de politiska
partierna." Maken till skruvade argument och pretentiöst/pompöst ansvarstagande får man nog leta efter.

Ty sanningen är ju den att just debatten om välfärdens framtida finansiering är en av de mest genomlysta i det svenska politiska samtalet. Arena och Timbro har själva varit flitiga debattdeltagare. Arbetarrörelsens tankesmedja är en viktig aktör. Tidskriften Tiden har haft flera inlägg i frågan. Ett av dem kommer från den person, Per Borg, tidigare statssekreterare och ESO-utredare av just välfärdens långsiktiga finansiering.

Denna Per Borg har ju dessutom redan bekänt färg och talat om var skåpet ska stå. Vi klarar inte välfärdens framtida finansiering utan att reducera den offentliga sektorns omfång och öka avgiftsfinansieringen även inom välfärdens kärnområden. Tittar man sedan på den självutnämnda välfärdskommissionens sammansättning i övrigt så torde inslaget av mörkerrädsla öka betydligt hos alla dem som vill värna välfärdens kärna och en solidariskt finansiering av densamma:

Så här ser Borgkommissionens trupp ut:
Lars Tobisson, tidigare vice partiordförande (m)
Eva Fernvall, fd ordförande i Vårdförbundet och f d vice ordförande i TCO
Berit Rollén, tidigare statssekreterare (s) och nu äldreomsorgsdebattör
Niklas Nordström, f d SSU-ordförande och numera PR-konsult
Monica Werenfels Röttorp, f d ledamot i partistyrelsen (FP)
Jens Magnusson, tidigare Finansdepartementet, numera välfärdsekonom på SEB Trygg Liv

En salig samling således och en samling där tyngdpunkten solklart ligger på personer som dels välkomnar flera privata inslag i skola, äldreomsorg och sjukvård och dels har uppfattningen att skattesystemet inte klarar välfärdens framtida finansiering.
Påståendet att ”frågan om välfärdens långsiktiga finansiering undviks av hela det politiska systemet” är grundfalskt. Sanningen är att b-alliansregeringen har sitt ”Globaliseringsråd”, och arbetarrörelsen både sin tankesmedja och ett en fackföreningsrörelse med LO i spetsen som förfogar över kvalificerad kompetens på området.

Sen kan självfallet inte en debatt om välfärdens framtid handla om enbart 
om dess finansiering . Grundfrågan måste vara vilket innehåll ska välfärdspolititiken ha och hur ska anspråk och ambitioner finansieras.
Borgkommissionens upplägg tycks utgå från samma räkneprinciper som ständigt väglett den svenska borgerligheten. Om nuvarande trender fortsätter så kommer skatterna år X att ta i anspråk hela förvärvsinkomsten, Dåvarande folkpartiledaren Bertil Ohlin, också han ekonom och liksom Borg m fl av hans kombattanter uttalad räknenisse, förutspådde som bekant hela arbetarrörelsens snara hädanfärd i samband med ATP-spriden.
Avsaknaden av fackföreningsfolk och uttalade vänsterekonomer gör att Borgkommissionens trovärdighet närmar sig nollpunkten.