|
Arbetsgivarna försvårar avtalsrörelsen genom att fortsätta sprida ut bonusar till sina toppchefer samtidigt som löntagarna uppmanas ikläda sig tagelskjortan. Och allt detta ömkliga spel tillåts pågå utan att landets ansvariga regering förmår redovisa ett enda skarpt förslag som skulle sätta stopp för bonuscirkusen.
Så kom turen till en panel bestående av statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, författaren och debattören Maria Rankka samt partiledaren för Feministiskt initiativ Gudrun Schyman. Kan väljarna hänga med i politikernas sifferexercis var frågan de skulle debattera. Och men(ings)lösare tillställning får man nog leta efter. Det är väl närmast en självklarhet att kalla siffror har betydelse för förståelsen av politiska budskap. Sen beror det förstås som i alla sammanhang på vilken pedagogisk förmåga den som framför budskapet besitter.
Konstigare är det inte. Men någon upplysning av värde gavs inte tittarna, vilket förstås i hög grad beror på att programledaren Anna Hedenmo i motsats till sin Agendakollega Karin Hübinette saknar förmågan att både leda och genom relevanta frågor styra en TV-debatt.
Vad Timbromedarbetaren Maria Rankka och Gudrun Schyman överhuvudtaget hade i debatten att göra är obegripligt. Varför saknades företrädare för riksdagspartier? Och ständigt denne Stig-Björn Ljunggren då? Jo, i ärlighetens namn så var han den enda som gav någorlunda konkreta besked. Men det som mest stack ut denna söndagskväll den 21 mars
Ska 2010 bli året då färgsprakande halsdukar, kronprinsessbröllopsglitter och kändisgnabb (typ Stefan Holm vs Patrik Sjöberg) bli svenska folkets huvudsakliga mediala kost? F-n vet!
2010-03-24, 08:17 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Mona sahlin Stig-björn ljunggren Anna hedenmo Svt Agenda Mats odell Anders borg Bonusar Regeringen
Tack, utan min halsduk vore jag intet.
Bengt Silfverstrand: Nj, nu är du allt lite blygsam.....
Jag förstår inte din kritik mot regeringen i det här fallet.
Bonusfesterna i de statliga/halvstatliga bolagen, de feta fallskärmarna och de orimliga lönerna, allt det där har ju funnits oavsett vilken kulör regeringen haft under årtiondena. Varför är det INGEN som vågar ta tag i detta ? Samma problem i Sparbanken, AP-fonderna Folksam etc Bengt Silfverstrand: Folk i allmänhet är med all rätt upprörda över de girighetsexcesser som pågår inom både näringsliv och statliga företag, samtidigt som löntagare och pensionärer av berörda toppchefer anmodas att dra åt svångremmen. Och observera kritiken gäller alla, privata såväl som offentliga aktörer. När sedan landets regering försöker spela med och verbalt instämma i de folkliga klagokörerna men inte göra något reellt åt problemet, då har man verkligen anledning att vara kritisk.
Anna Hedenmo är ju dålig när det gäller att leda en debatt, hon skall ägna sig åt nyhets uppläsning och inget annat. Skall vi behöva höra henne leda debatter fram till valet så kommer ju intresset att lyssna på dom att avta.
Bengt Silfverstrand: Ja, det är för sorgligt att så viktiga samhällsprogram som "Agenda" ska ledas av en person som inte klarar uppgiften.
Det oskrivna samarbetsavtalet är bonusdjungeln där bara hannarna hittar. Stöter de ihop med varandra så kan de med sådana avtal spela apa istället för att slå sig på brösten i kamp på liv och död. Bara de största klarar att ta hem en bonus och då går de med dem öppet under armen, kallar stölden vad de vill. Bonus fallskärm lön eller vinst. Allt är politik därefter även i partiet för en politiker. Den ene vet vad den andre gör men sådan är lagen. Sådan guld åder ger vemsomhelst det charmiga leendet i rutan. Man som kvinna. Alla faller för frestelsen att snatta men på toppen kontaktas ingen utanför gottbutiken. Djungeln är laglös. Lagar gäller bara för individen utan inkomst med få möjligheter att överleva där ostadiga blickar möts att berätta om tillståndet. Skrattet och de gemytliga skämten finns bara i djungeln. Det laglösa landet där skattepengarna och vinster ligger öppet i samma högar. Utmana sådan vinst under armen på en gorillahanne det gör ingen ostraffat. Så gör djur. Hur gör kvinnor.
Bengt Silfverstrand: Girigheten kan bara bekämpas med att ansvariga politiker genom lagstiftning sätter stopp för eländet. Första steget är förstås att staten sopar rent framför den egna dörren.
Den tiden är förbi då riksdagspartierna var cutting edge i samhällsdebatten. Agenda begriper detta, och bjuder därför in folk som kan uttala sig utan att inleda varje mening med att papegoja fram "Vi socialdemokrater..." eller motsvarande.
Partierna är slut. Medlemmarna blir färre och färre. I den nuvarande minskningstakten saknar de helt medlemmar 2017. Så varför politiker skulle tillåtas dominera ett helt debattprogram begriper jag inte. Sedan tycker jag snarast att vår politiska debatt innehåller för mycket känslopjunk och dagisprat och för lite evidens, men det är en annan fråga. Bengt Silfverstrand: Politikerförakt i sin prydno. Så har alltid landets självutnämnda elit resonerat. Folket är inte moget för demokrati. Representativ demokrati är ute. Att de politiska partierna förlorar medlemmar betyder inte att intresset för politik avtagit. Väljarkåren har blivit rörligare och detta måste de politiska partierna givetvis förhålla sig till även om detta inte måste leda till populism. Jag har aldrig sagt att politiker måste dominera debattprogram. Men om man som utgångspunkt har att politiker svänger sig med siffror, så kräver anständigheten att de politiker som finns i landets beslutande församling får komma till tals.
Det handlar inte om politikerförakt, utan om konstaterandet att partierna härstammar (även yngre partier som KD och MP) från en annan tid och är organiserade därefter, något som väljarna av allt att döma tröttnat på eftersom de upphört teckna medlemskap.
Men själv har jag varit anställd av ett ungdomsförbund, varit tjänsteman i ett parti och även haft fritidspolitiska uppdrag i kommun och landsting. Och jag verkar som bekant fortfarande inom politiken, om än inte i något parti. Vad gäller panelen så uppfattade jag att den framförde samma åsikt om siffror som du anfäktar här. Dessutom har Gudrun Schyman suttit arton år i riksdagen varav tio som partiledare. Maria Rankka har varit vice ordförande i MUF och medarbetare i Carl Bildts stab. Stig-Björn Ljunggren är disputerad statsvetare och gammal räv i samhällsdebatten. Jag ser inte att någon riksdagsledamot hade kunnat tillföra något som ändå inte sades. Bengt Silfverstrand: Ja, stackars redaktören för en nyliberal tidning. Partierna har förvisso sina brister. Men att komma och påstå att de lever efter förlegade principer och organisationsmodeller är verkligen rent och skärt politikerförakt. Din litania är bara ett mycket klart utslag av rönnbärsfilosofi. De politiska bären var sura för din egen del. Du ville så gärna bli politiker av rang, men du lyckades inte. Sedan är jag väl förtrogen med de i Agendaprogrammet medverkandes personalia. Jag kan då också konstatera att Stig Björn Ljunggren var den ende som gav någon substans åt ämnet. Jo, självfallét hade politiker från de partier som kritiserades i sammanhanget kunnat tillföra debatten något. Man brukar ju inte göra upp räkningarna utan att de "skyldiga" ges tillfälle att försvara sig. Synd att du med din erfarenhet från mediabranschen inte upptäckt hur svag debattledare Anna Hedenmo är.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







