TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


SVT-reportrarna Mats Knutsson och Kerstin Holm har i två nyhetsinslag utan reservationer hävdat att avdraget för hushållsnära tjänster – det s k RUT-avdraget, gett 11 000 nya jobb. Det är ett obevisat påstående. Siffran 11.000 avser det totala antalet nya jobb i branschen. Hur många som tillkommit som en följd av RUT-avdraget är det ingen som vet. På ett oredovisat underlag har Almega talat om att 3.000-4.000 jobb skulle försvinna om RUT-avdraget togs bort. Men som sagt någon närmare analys har inte presenterats.

 

TCO-ekonomen Roland Spånt har däremot finräknat på problemet och slagit fast att de nyskapade jobben kostat ca. 800 000 per jobb.
Kalkylen ser ut som följer: Det ledande företaget i branschen debiterar 360 kronor/tim. Man kan utgå från att denna summa ska täcka lönekostnader, kontroll, vinster, ledningens arvoden, annonskostnader och sannolikt en del för påverkanskostnader gentemot politiker och allmänhet. Ett bruttobelopp på 1420 miljoner dividerat med 360 kronor och en årsarbetstid på 1800 timmar innebär att ca. 2200 heltidsarbeten ryms.

 

Antar man schablonmässigt att en femtedel av företagens avdrag sker på felaktig grund eller är avsiktligt fusk skulle det verkliga underlaget för avdraget vara 1800 heltidsarbeten. Branschen hävdar ju själv att många av de nya företagen tidigare sysslade med skattefusk, så varför skulle de plötsligt avstå från att utnyttja den svaga kontrollen och skatteverkets positiva inställning till branschen (Gräsklippning ger t ex avdrag men inte plantering).

 

Siffran 1800 ligger under alla omständigheter i en helt annan division än den massmediala uppgiften som är sju gånger större. Men än viktigare är att detta tal anger alla som omfattas av avdraget, alltså även de som fanns i branschen före avdragets införande – inom som det i media framställts, de som tillkommit genom avdraget. Här finns inga uppgifter om förändringen men låt oss vara generösa och hävda att hälften tillkommit. Det rör sig då om 900 heltidsjobb- En del av detta avser avdrag för sommarstugor utomlands, så nettoeffekten i Sverige är då mindre.
Allt enligt Roland Spånt.

 

Under alla omständigheter så är det oseriöst för att inte säga beklämmande att en institution, som Sveriges Television, som enligt sitt avtal med staten ska vara opartisk, kan låna sig till en så ensidig presentation av siffermaterial som uppenbarligen grovt överskattar de sysselsättningsskapande effekterna av det s k RUT-avdraget.
Lägg därtill att Kerstin Holm vid sina intervjuer avbröt Mona Sahlin vid flera tillfällen medan Fredrik Reinfeldt fick sista ordet med en lång sammanhållen utläggning.

 

Pinsamt ur socialdemokratisk synvinkel är förstås också att Mikael Damberg kan låna sig till ett utspel, som han med sin erfarenhet som politiker ändå borde ha insett bara är att spela borgerligheten i händerna.
Det borde vara en alldeles självklar socialdemokratisk ståndpunkt att tjänster som i huvudsak utnyttjas av köpstarka hushåll inte ska subventioneras med skatteavdrag. Mona Sahlin hanterade frågan skickligt i dagens ”morgonsoffa” i SVT 1 genom att klart ta avstånd från skattesubventioner till de som har råd att betala vad tjänsten kostar, medan hon samtidigt öppnade för ett sysselsättningsbefrämjande stöd till de företag som tillhandahåller tjänsterna ifråga.



Med dina siffror framstår städbranschen som nästa guldbransch. Staten betalar via avdraget ungefär hälften av kostnaden per jobb, kunden andra hälften. Om statens kostnad ligger på 800 000 kr innebär det att en städerska fakturerar 1,6 miljoner kronor per år!

Varför satsa på utbildning och dras med studieskulder?


Bengt Silfverstrand: Kommentaren helt irrelevant. Källan för uppgifterna klart angiven. Men uppgifterna har ändå större relevans än Almegas siffror. Almega talar blott om 11.000 jobb i branschen. Spånt har räknat på hela.
Du skriver: "Mona Sahlin hanterade frågan skickligt i dagens ”morgonsoffa” i SVT 1 genom att klart ta avstånd från skattesubventioner........"

Mona Sahlin frågade sig flera gånger varför höginkomsttagare som använder hushållsnära tjänster skall få sänkt skatt?.....

Alla, låginkomsttagare och höginkomsttagare, får tillbaka hälften av lönekostnaden i det hushållsnära arbetet. På vad sätt ger detta lägre skatt till höginkomsttagare???

Vad staten gör, är att ge en skatterabatt. Av vad jag förstår är kommun och landsting inte inblandat i detta. Kommun och landsting får hel skatt på lönesumman. Det har ju förekommit uppgifter att vissa kommuner sett sig tvingade att dra in kaffet till de gamla på grund av denna reform. Tror du på det sammanhanget?


Bengt Silfverstrand: För det första visar SCB:s statistik klart att RUT-avdraget har en övertydlig slagsida åt höginkomsttagare.
För det andra talar inte Almegas utredning om vilken sysselsättningseffekt som uppkommit som en följd av RUT-avdraget.

För det tredje innebär avdraget att de som utnyttjar detsamma får en rabatt för en tjänst som produceras av ett konkurrensutsatt företag.
Drar man ut konsekvenserna av detta och utvidgar avdraget så framstår de samhällsekonomiska effekterna av detsamma som orimliga och oövwerblickbara.
Hur kan det inte vara relevant om en städerska fakturerar 1,6 miljoner per år? Spånt har uppenbarligen tänkt fel någonstans och om den siffran är fel, varför ska någon annan i hans studie vara rätt?


Bengt Silfverstrand: Eftersom ingen har påstått att det faktureras just 1,6 miljarder per år och siffran kommer från en angiven källa vars beräkningar bara denne själv kan närmare belysa.

Vad jag med hänvisningen till Spånt velat visa är att Almegas siffra 11.000 jobb inom tjänstesektorn inte är 11.000 jobb som tillkommit p g a RUT-avdraget. Den siffran förutsätter i så fall att det inte funnits ett enda jobb inom denna sektor, innan RUT-avdraget infördes, vilket inte ens den mest dogmatiske RUT-avdragare kan hävda.
Det verkar som om Rolands uträkning möjligtvis haltar en aning. Av de 360:- som debiteras, återkommer väl en icke helt oansenlig del till stat och kommun i form av skatt, sociala och arbetsgivareavgifter? Dessutom tillkommer väl statsintäkter i form av mervärdesskatt på såväl tjänster som utnyttjad materiel?

Nåväl, diskussionen om huruvida avdraget verkligen lönar sig eller inte är mycket intressant och det är av största vikt att den fortgår. Ingen är nog intresserad av att finansiera ett avdrag som inte lönar sig.

Men det målet missar tyvärr Mona Sahlin fullkomligt när journalisten i dagens morgonsoffa frågar om Sahlin vill ha bort RUT-avdraget. Sahlin svarar:
"Det är en märklig väg, att de som ändå har råd, ska få lägre skatt för att nyttja den här tjänsten. Det bär mig emot."

Detta torde väl inte kunna tolkas på något annat sätt än att problemet ligger i VILKA som utnyttjar avdraget, inte HUR MÅNGA som gör det. Att avdraget är orättvist. Punkt. Om det sedan skapar arbetstillfällen och gör svarta jobb vita verkar vara märkbart sekundärt. Eller?

Vänligen
Anders


Bengt Silfverstrand: Roland får svara för Roland. Jag har med exemplet bara velat visa att man måste gräva djupare i siffrorna om antalet nya jobb och dess kostnader än vad Almega har gjort.

Bara det förhållandet att en viss sektor måste subventioneras för att det ska bli nya jobb borde få den mest hängivne nyliberal att reagera.

Sedan delar jag inte din uppfattning om Monas kommentar. Det framgick solklart av hennes uttalande att hon är emot att redan välbärgade ska berikas ytterligare genom subventionerade tjänster.

Din avslutande slutsats är också den spekulativ. Vi vet överhuvudtaget inte hur många nya jobb som tillkommit som en följd av RUT-avdraget.

Därför är det närmast skandalöst att opartiska SVT köpt Almegas bruttosiffra - 11.000 jobb.
Enligt SR har 7300 jobb skapats för 250 miljoner, vilket ger en "kostnad" om drygt 35 000 kr per jobb.


Bengt Silfverstrand: Det finns inga seriösa belägg för hur många jobb som tillkommit p g a RUT-avdraget. Almegas siffra 11.000 som okritiskt har granskat av media anger bara totala antalet jobb i branschen.
Visst kan man reagera över subventioner till det privata näringslivet, oavsett om man kallar sig för nyliberal eller inte. Men det är inte det som är min poäng.

Min poäng är att de allra flesta riktade satsningar på konsumtion i största utsträckning kommer att utnyttjas av de som anser sig ha råd och som väljer att konsumera varan eller tjänsten. Detta oavsett om det handlar om städhjälp, ombyggnad av huset eller en ny fin miljöbil.

Men ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv är det helt ointressant vilka inkomster de människor som utnyttjar avdraget har. Diskussionen borde ligga kring huruvida avdraget finansierar sig självt.

Sahlin och flera andra framträdande Socialdemokrater däremot, anser att pudels kärna ligger i att avdraget gagnar de med högre inkomster. Att "orättvisan" i avdraget skulle vara det stora problemet. Även för mig, som är arbetslös för tillfället, är den diskussionen fullkomligt ointressant.

Vänligen
Anders


Bengt Silfverstrand: Delar din uppfattning att den här typen av subventioner främst kommer att utnyttjas av dem som skulle ha betala vad tjänsen verkligen kostar.
Detta är skäl nog för en socialdemokrat att kräva en ändring av systemet. Vill man stödja de som behöver t ex städhjälp men inte har råd kan man dels utveckla hemtjänsten och dels satsa på fler jobb inom den offentliga tjänstesektorn.

Ur fördelningspolitisk synpunkt är det inte alls ointressant vilka människor som utnyttjar den skattesubventionerade tjänst de har god råd att betala fullt ut.

Ett konkret privat exempel. Hustrun och jag anlitar en privat firma för fönsterputsning eftersom vi har många fönster att hålla rena.
Vi betalar fullt ut vad tjänsten kostar. Vi skulle skämmas för att profitera på skattekollektivet för något vi har god råd att betala själv.

Om gamla mor Anna, som varken har ork eller råd att putsa sina fönster själv däremot behöver hjälp, så är det billigast och bäst att kalla på en "Fixarmalte" eller motsvarande, som i kommunal regi ordnar saken till starkt reducerat pris.

Konstigare är det inte.
"de allra flesta riktade satsningar på konsumtion i största utsträckning kommer att utnyttjas av de som anser sig ha råd "
Vad blir nästa av oss skattebetalare skattesubventionerade bransch i högerns värld?
Sjukvårdsbehandling av cancer, benbrott, mag-tarmsjukdomar (som jag lider av) elitbarnkunskapsskolor eller elitsoldatutbildning?
Innan politikerna på den blågröna kanten blandar bort korten totalt vill jag påminna om att vi faktiskt har en offentligt driven välfärd som tillfredsställer alla dessa servicer.
Där alla skall få hjälp efter behov och lika villkor oberoende av hur tjock plånbok eller privta försäkringar man har!

Istället för att avskeda 40000 inom kommunerna det senaste året så skulle tjänsteskattesubventionen och jobbskatteavdragen har gått dit!
Och vi har då återuåårättat demokratin inom den av högern nedmonterad välfärden!

Bengt Nilsson, röd gråsosse


Bengt Silfverstrand: Just precis. Ska skattemedel användas i sammanhanget så är det bästa och rakaste sättet att rikta dessa medel till dem som behöver hjälpen, t ex gamla människor med låg pension.
"Ska skattemedel användas i sammanhanget..."

Men det är ju inte skattemedel. Det är folk som för alldeles egna pengar köper en tjänst.

Avdraget innebär att staten avstår från att driva in riktigt så mycket pengar, just när det är en hushållsnära tjänst.

Men att avstå att driva in pengar är inte detsamma som att ge bort pengar.

Om man inte menar att pengar som folk tjänar ihop för egen maskin egentligen är statskassans.


Bengt Silfverstrand: Jo, det är en rabatt subventionerad av skattemedel, ett bidrag med stark slagsida åt bättre bemedlade, som med vanligt sunt ekonomiskt tänkande borde ha råd att betala tjänsten själv fullt ut.
Ur fördelningspolitisk synvinkel;

På vilket sätt skiljer sig RUT-avdraget mot ROT-avdraget, miljöbilspremien eller en eventuell skrotningspremie vid köp av ny bil?

Vänligen
Anders


Bengt Silfverstrand: När den socialdemokratiska regeringen införde ROT-avdraget så var det klart uttalade syftet att stödja investerinar i en bransch under en lågkonjunktur. Inte att avdraget skulle bli permanent.

RUT-avdraget avser subvention av en tjänst producerad av företag i en konkurrensutsatt bransch, en tjänst som i huvudsak söks av höginkomsttagare.
Olika avdrag och subventioners egentliga syften och varaktighet är naturligtvis också en diskussion, men nu var det inte om detta jag frågade.

Jag frågade, eftersom fördelningspolitik ligger många Socialdemokrater varmt om hjärtat, vad skillnaden är, ur fördelningspolitisk synvinkel, mellan RUT, ROT och olika typer av bidrag i samband med nybilsköp?

Kan det vara så att det egentligen inte råder någon skillnad i detta avseende?

Vänligen
Anders


Bengt Silfverstrand: Skillnaden är den att ROT-avdraget tillkom för att temporärt stimulera jobb och investeringar inom byggbranschen. För socialdemokratins del har det aldrig varit meningen att detta avdrag skulle vara permanent. Grundtanken är förstås att konkurrensutsatt verksamhet ska stå på egna ben.
Jag vet inte om jag uttrycker mig väldigt otydligt, men du svarar verkligen inte på min fråga. Det är inte en diskussion kring syftet bakom olika avdrag och subventioner jag vill ha.

Det jag undrar över är varför RUT-avdraget anses vara så orättvist och enbart gynna de rika.

Ännu en gång:
Om RUT-avdraget nyttjas främst av människor som anser sig ha råd med tjänsten ändå - vilka använder sig då av ROT-avdraget, eller köper en ny fin bil subventionerad av skattemedel genom t.ex. miljö- eller skrotningspremie?

Vänligen
Anders


Bengt Silfverstrand: Jag ska gärna svara på din fråga en gång till och då mera utförligt.

Det är sannolikt att ROT-avdraget har samma fördelningspolitiska profil, men det beror i så fall på att det bara gäller för villor, men inte för hyreslägenheter. Denna orättvisa har som bekant socialdemokratin velat rätta till genom att medge ROT-avdrag (tidsbegränsat och konjunkturanpassat) även för hyreslägenheter.
ROT-avdraget gäller förvisso även bostadsrättslägenheter, men som du säger inte hyreslägenheter.

Förlåt min näsvishet, men:
Hur kan ledande Socialdemokrater av ideologiska skäl vara ivriga anhängare av ROT och Skrotningspremie vid köp av ny fin bil, medan andra avdrag, såsom RUT, är orättvisa och ses som bidrag till höginkomsttagare? Vi är ju överrens om att alla dessa exempel håller samma fördelningspolitiska profil?

Jag debatterar gärna olika avdrag och subventioners bakgrund och verkningsgrad, men jag vill ännu en gång poängtera att det inte är om detta det handlar just nu.

Vänligen
Anders


Bengt Silfverstrand: Socialdemokraterna är inte alls ivriga anhängare av ROT-avdraget. När det en gång infördes av en s-regering så skedde det med den klara deklarationen att avdraget som sådant var en konjunkturstimulans och att det skulle tas bort i ett mera gynnsamt konjunkturläge. Detta gäller fortfarande för socialdmokratin.

Du debatterar självfallet vad du vill. Jag ser till helheten. ROT- och RUT-avdragen är fördelningspolitiskt orättvisa och åtminstone RUT-avdragen ger inte alls de sysselsättningsfrämjande effekter som dess subventionerade företag och politiska demagoger uppger.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM