TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


Roger Jönsson ställer en mycket relevant och angelägen fråga i sin blogg

http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1312&blogg=39820

och gör den enda rimliga analysen i sammanhanget, nämligen att sätta in avdraget/bidraget i sitt större samhällsekonomiska/sociala perspektiv.

 

Visst har jag förståelse för att Tomas Östros efter miljöpartiets ”kappvändning”, baserad på en partsinlaga från Almega om avdragets effekter på sysselsättningen, av taktiska skäl gör en viss undanglidning. När ordf. för Stockholms läns socialdemokrater Mikael Damberg däremot försvarar principen att vissa branscher ska subventioneras med skattemedel – något som väl ändå måste strida mot grundläggande socialdemokratiska värderingar, ja då finns det anledning att reagera.

 

Låt mig innan jag fokuserar på sakfrågan konstatera att Almegas utspel om hur många jobb avdraget/bidraget för hushållsnära tjänster anses ha skapat kom först efter en SCB:undersökning med stor tydlighet slagit fast att avdraget/bidraget i första hand gynnar höginkomsttagare. I praktiken är avdraget en sofistikerad form av socialbidrag för de bättre ställda i vårt samhälle.

 

Ser man sedan till avdraget/bidragets effekter på sysselsättningen så kan man ingalunda så enkelt som Almega hävda att det gett 7 500 heltidsjobb och med hänsyn tagen till att många arbetar deltid 11 000 sysselsatta i branschen. Man måste då observera att det inte finns någonting i Almegas analys som ens antyder hur många av dessa jobb kommit till stånd som en följd av själva subventionen. Det är självfallet en mycket allvarlig brist i analysen.
För det andra måste man ställa den i sammanhanget mest relevanta frågan. Hur förhåller sig kostnaden för skattesubventionen till alternativ användning av skattepengarna? Mot detta måste givetvis ställas uppenbara brister och förlust av jobb inom den gemensamt finansierade sektorn – typ skola, vård och omsorg.

 

Ett riktat stöd till dessa områden vore ur socialdemokratisk synpunkt att föredra framför subventioner till välbeställda resp. skattepengar till branscher som uppenbarligen inte kan stå på egna ben.

 

Om miljöpartiet och socialdemokrater med lika mjuka ryggar inför partsinlagor börjar sväva på målet och socialbidragen till i första hand välbeställda inte kan avskaffas omedelbart efter valet, så måste socialdemokratins ledning under alla förhållanden tala klarspråk om vägvalet och klargöra att riktat stöd till offentlig sektor är att föredra framför skattesubventioner till den konkurrensutsatta sektorn.



Man måste ju testa om branchen klarar sig själv utan subventioner. gäller både RUT som ROTavragen
Istället skulle man testa nya grejer som ex,
subvention för att data tv, tekniska installationer och dyl. Många äldre ja även yngre har svårt med teknink.
Därmed kan en till tjänst uppstå.

Subventioner ska endast vara tillfälliga inte långvariga stöd.


Bengt Silfverstrand: Inte bara testa. Det är ju rent uppåt väggarna att skattemedel används för att subventionera konkurrensutsatt verksamhet samtidigt som det saknas pengar inom omsorgssektorn.
Få reformer har så få negativa konsekvenser. Du glömmer att såväl Skatteverket som Konjunkturinstitutet har slagit fast att skatteintäkterna överstiger kostnaderna för reformen. Reformen ger således större möjligheter för välfärdssatsningar. Lägg dessutom till att det underlättar vardagen för köparna samt skapar vita jobb där t ex många invandrarkvinnor nu får en möjlighet att jobba och samtidigt omfattas av den trygghet socialförsäkringssystemet medför.

Trots att reformen skapar en win-win-win situation för köpare, arbetstagare och stat så är du emot åtgärden. Tyvärr visar det att du saknar all form av sund pragmatism som annars får sägas ha varit Socialdemokratins styrka genom åren.


Bengt Silfverstrand: Reformen ger inte större utan givetvis mindre utrymme för satsningar på t ex skolan, äldreomsorgen och sjukvården, där det idag saknas pengar.

Sen är det synnerligen oklart hur många jobb som är en följd av RUT-avdraget. Den analysen saknas som bekant i Almegas utspel.
Andreas Bjerke anser att detta är en win och win situation. Detta är inte det! De som får betala skattekalaset för de rika är fattiga och sjuka! Mycket osmakligt!


Bengt Silfverstrand: Nej det är verkligen ingen win och win-situation.
O store enfald...

Bidrag är pengar som omfördelas människor emellan. Avdrag är egna pengar som man under vissa omständigheter slipper betala i skatt. Ditt parti har medgivit avdrag för medlemskap i fackföreningar, för ombyggnad av det egna hemmet och för massor av andra saker.

Detta hör till den rudimentära ekonomiska allmänbildningen, men är tydligen okänt även för tidigare medlemmar i riksdagens finansutskott.

Jag är själv kluven till avdrag eftersom jag helst skulle se lägre och framförallt begripligare skatter. Samtidigt tycker jag att det är bra att folk slipper arbeta svart och leva utanför trygghetssystemen.

Men oavsett vad man tycker bör man argumentera något så när hederligt. Även om man råkar vara politiker.


Bengt Silfverstrand: Enfalden i sammanhanget består i att varken Almega eller någon annan anlytiker kunnat tala om hur många jobb som är en direkt följd av subventionerna. Ingen av RUT-avdragets försvarsadvokater har heller velat diskutera hur många jobb inom välfärdssektorn som skulle kunna skapas med direkt ekonomiskt stöd. Intressanta exempel finns - typ Fixarmalte i Höganäs.
Just nu omfördelas pengar från rika och friska, Från sjuka, funktionsnedsatta och fattiga. Och då efterfrågar Ingerö hederligt argumenternade!


Bengt Silfverstrand: Ingerö är skickebud för nyliberala "idésmedjor".
De rikas skattelättnader betalas av sjuka och fattiga. Det blev lite tokigt där!


Bengt Silfverstrand: Just så!
Björn Andersson, du har faktiskt sakligt sett fel: den omfördelning som sker i Sverige går FRÅN rika och friska, TILL fattiga och sjuka.

I det rika Danderyd betalar varje invånare 12 737 kr av egna pengar, i det fattiga Åsele FÅR varje invånare 23 745 kr av andras pengar. I utjämningen mellan rika och fattiga kommuner för år 2010: http://www.scb.se/Statistik/OE/OE0115/2010A01b/1a.K_KomEkUtj10_def.xls

Den som tjänar 40 000 kr per månad betalar varje år i skatt 146 808 kr till stat, kommun och landsting, PLUS ungefär lika mycket i sociala avgifter (som inte syns eftersom arbetsgivaren betalar, men det är löntagaren som tjänat ihop dem. Det är nästan 300 000 kronor om året. Sedan tillkommer moms och annat på det man konsumerar.

Den som tjänar 17 000 kr per månad betalar varje år i skatt 37641 kr, och ungefär lika mycket till i sociala avgifter, dvs ungfär 75 000. Alltså en FJÄRDEDEL av vad den rike betalar.

Att inte låtsas om detta faktum är ett ohederligt argumenterande. Om du inte kan visa att pengarna omfördelas från fattig till rik, förstås. Fram med bevisen!


Bengt Silfverstrand: Nej, Björn Andersson har alldeles rätt. I förlängningen av pläderingen för skattesubventioner till konkurrensutsatt verksamhet så borde dess proselyter i konsekvensens namn kräva utvidgade RUT-avdrag.

Varför inte RUT-avdraga hela tjänstesektorn! Det är ju den logiska konsekvensen av ert resonemang.
Är tanken eller kanske mer: Behöver tanken inför ev svar om detta bidrag utgå från den "sekundära" ekonomiska synen eller som den verkliga primära anledningen dvs arbetsinsatsen av

..:Hushållsnära tjänster.

Alltså: Ska Hushållsnära tjänster finnas. Om så vad är då det större behovet, hos vilka åldersgrupper, hos vilken inkomstmöjlighet -hos familjer med funktionshindrade, hos den med sämre inkomst eller hos de rika med alla möjligheter att "bekosta" detta med egna medel till motsats för de som inte har dessa ekonomiska möjligheter.

Ska "affärsvärlden" kunna göra marknad på ytterligare mänskliga behov eller ska möjligheten av mänskliga behov stanna hos människor.

Inget avdrag eller möjligheten att göra avdrag efter -förmåga- att-tjäna-inkomst i dertta kapitalbaserade samhälle borde följa den ideologi socialdemokrati en gång förespråkade mer än att gynna de som har alla möjligheter inklusive den "rörliga" möjligheterna att tjäna kapitalet.
"de "rörliga" möjligheterna att tjäna kapitalet" är då i denna kommentar tänkt att beskriva de fysiska möjligheterna att tjäna ekonomisk inkomst dvs valörer i kronor. Inte rörlighet i kapital.

(är det inte intressant att blanda ihop begreppen ibland )=
Svar till Johan Ingerö:

Visst tycker du som jag att det vöre klokt testa att ta bort subventionen och pröva nån mer variant.
t.ex. det jag nämde i första inlägget.

Ett annat alternativ vore att höja skatten för högavlönade för att dessa använder subventionen mest.

Ett tredje alternativ vore att sänka skatten ordentligt för alla med låga försörjningsinkomster för att kompensera när de inte har råd anlita subventionerad "pigtjänst".


Ett fjärde alternativ vore att avdraget skulle gälla de företag de anställda jobbar åt, Därmed blev det en skattelindring för företag och en lönförmån för den anställde.

För de utan anställning kunde därmed en rejäl subvention ske där anlitaren enbart betalade en symbolisk summa.


Eller? Åsikter tack.


Hej Bengt!

Tackar så mycket för att du har uppmärksammat det jag skrev igår.

Du har helt rätt i att Almega inte redovisar hur många arbetstillfällen som detta bidrag har skapat. Det gör att allt prat om att det ger mer pengar tillbaks till staten är helt fel, samma sak med antalet anställda inom branschen och hur många som skulle drabbas om vi tog bort det.

Fast det pratar alliansens företrädare tyst om.

Mvh

Roger Jönsson (S)
Ystad


Bengt Silfverstrand: Ingen orsak. Det är viktigt att det finns s-debattörer som förmår hålla huvudet kallt i den här debatten och slå hål på myten att RUT-avdraget skulle vara en stark sysselsättningsmotor.
Bertil,

Jag är som sagt generellt skeptisk till avdrag, men inser samtidigt behovet av pragmatism. Tycker dock att det vore sällsynt korkat att ta bort avdragsrätten mitt under en lågkonjunktur. Särskilt eftersom de som då sägs upp i regel saknar högre utbildning och lär få svårt att hitta andra jobb.

Till dina förslag:

Det första du skrev faller på att branscherna visst klarar sig, givet att man inte skattar ihjäl dem. Riktade bidrag för inköp av datorer mm är enligt mig lite väl mycket detaljpill för att fungera i statlig regi.

Höjd skatt för välavlönade tror jag inte på. För det förta ser jag inte något skäl att straffa folk som tjänar bra, för det andra är de högavlönade (de som betalar statlig inkomstskatt) rätt få och för det tredje jagar det folk ur landet. Den sortens politik kostar mer än det smakar, helt i enlighet med Lafferkurvans principer.

Sänkta skatter för låginkomsttagare är däremot en rätt bra idé. Det går dock inte att sänka enbart där eftersom det ger väldigt besvärliga tröskeleffekter.

Ditt fjärde förslag förstår jag uppriktigt sagt inte riktigt syftet med. Du får nog förtydliga dig lite.

Det var några åsikter.


Bengt Silfverstrand: Pragmatism i det här sammanhanget är att rikta eventuellt sysselsättningsfrämjande stöd direkt till områden och människor där behoven är störst och betalningsförmågan minst.
Johan.

"Ditt fjärde förslag förstår jag uppriktigt sagt inte riktigt syftet med. Du får nog förtydliga dig lite."

Jag tänkte om företag erbjuder städtjänst för en anställd skulle de få avdrag på det.
Skulle det inte kunna bli som för de som leasar bil genom företaget på nåt vis.

Jag vet inte men kanske nån annan kan utveckla det hela.
Du menar ungefär som nystartsjobben med lägre arbetsgivaravgift? Tja, kanske. Tål att tänkas på. Jag har faktiskt ingen färdig åsikt, men ska fnula lite på det så snart jag hinner. Tack för uppslaget.
Förlåt Bertil, jag läste slarvigt. Nu ser jag vad du menar.

Jag tror uppriktigt sagt att det är bättre att avdraget görs av den som köper tjänsten. Modellen med att kanalisera pengar på det där sättet genom arbetsgivaren är behäftat med en lång rad problem, inte minst när det gäller offentliga arbetsgivare.

Ett exempel på hur sådana modeller kan bli både kostnadsdrivande och ineffektiva är det amerikanska sjukvårdssystemet, som till stor del bygger på försäkringar, "benefits", via jobbet.


Bengt Silfverstrand: Bara tanken på att människor med god ekonomi ska behöva subventioner för att köpa en viss tjänst hos ett konkurrensutsatt företag är vissen för att inte säga avsågad.
Jag tackar så mycket för att Bengt m.fl. upprätthåller detta rosornas krig inom (s) och oppositionen. Jag ser fram emot liknande insatser inom t.ex. energifrågan framöver.

För väljaren är detta naturligtvis en icke-fråga: det kostar inget och ger i storleksordningen 10 000 nya jobb. Att rasera det för skojs skull lämnar inget vackert avtryck.


Bengt Silfverstrand: Du försöker som vanligt leda in debatten på villospår och avslöjar gång på gång dina syften - att förstöra i stället för att befrämja en debatt.

Vi vet för det första inte hur många jobb som är resultat av skattesubventionerna. Och för det andra så har alternativet direktstöd till särskilt behövande - typ Fixarmalte - inte prövats i lika generell skala.
Intressant Henrik att du anser att det har gett 10 000 jobb. Med vilka fakta bygger du detta på?

I Almegas rapport står det ingenting om hur många nya jobb som detta bidrag har gett. Bara hur många som jobbar där idag men det säger ingenting om hur många som tillkommit på grund av bidraget.

Man kan fråga sig varför människor som har fått 1000 kr i sänkt skatt varje månad och kan betala för detta ska få göra avdrag. Man kan också fråga sig varför dem som fått 3 200 kr i sänkt skatt varje månad ska få göra avdrag.


Bengt Silfverstrand: Några fakta finns överhuvudtaget inte.
Hejsan Bengt


Har vi inte diskuterat detta ämne mer än flitigt nu?

Min enda slutsats är att vissa av oss helt enkelt saknar socialismen. Såväl människor inom partiet som dessa borgare som kommenterar så fort ämnet tar slut.

Detta handlar om rättvisa. Vill tillbaka till ett klassamhälle där de fattiga jobbar för de rika i hemmet? Är det dit vi vill komma. Ganska enkel fråga att besvara för mig. Inte lika enkelt för de som kramar hushållsnära tjänster.

För att citera Maud:

" Tänk dig att komma hem från jobbet och mötas av nytorkade golv i vardagsrummet, tvätten ligger struken och hopvikt. I köket är disken från frukosten ren och inplockad. Din nya mediamaskin är monterad och ihopkopplad. Det är bara att sätta på musiken. Och bäst av allt -din inhyrda ryska kock är i full gång med att tillaga en gourmetmiddag till dig och din familj".


Dit är vi påväg. Inte ens kamraterna i vårt parti vill hjälpa till att förhindra detta. Skamligt


Bengt Silfverstrand: Nej, uppenbarligen inte. Vi har som bekant kamrater som är närmast lyriska över att höginkomsttagare ska subventioneras för att de beställer städtjänster hos konkurrensutsatta företag.

Dett Maudcitat är väl ändå skäl nog till att gå till motangrepp i denna för socialdemokratisk ideologi grundläggande fråga.
Jag skrev i storleksordningen 10 000. Tänk tiopotenser, dvs 1, 10, 100, 1000 osv. Du hittar en uppgift om 7300 här:

http://www.sr.se/sida/arkiv.aspx?programid=1637&artikel=3307307&date=2009-12-14

De senaste dagarna har jag sett en uppgift om 11500 som jag inte forskat något vidare om. Bägge siffror ryms inom samma mått.

Följer du länken ovan ser du att skatteverket bedömer att reformen inte påverkar skatteintäkterna negativt. Nya jobb ger lägre kostnad för arbetslöshet - reformen går alltså med vinst, gissningsvis i storleksordningen 100 miljoner kronor.

Det handlar alltså inte om bidrag till, utan bidrag från hushållsnära tjänster. Man kan, som Bengt vill, tacka nej till detta. Det blir inte lätt att förklara valet för väljarna. Men jag ser gärna att ni försöker ...


Bengt Silfverstrand: Spekulationer är vad det rör sig om - ingenting annat.
Tack Johan Ingerö för ditt svar.
Ja det torde väl bli krångligt.

Det jag tänkte var att det skulle kunna ge massor med "pigjobb" om arbetsfgivaren skulle ha det som en löneförmån. och genom det få en slags sänkt arbetsgivaravgift.

Men jag kan tänka mig det blir krångligt.

Nää man får tänka till. Men jag tycker det är fel rika ska nyttja detta mest medan fattigha inte en kan få del av det.

Avdraget för två är ju lika mycket som en garatipensionär får i pension 100 000 kr

Då ska pensionärern dessutom skatta och har inte ens fått nån skattesänkning att tala om. Däremot sänkt pension.

Så inte blir det rätt inte. samtidigt gnäller främst rika över skatten.
Bortskämda är vad de är , de ska bara ha och ha.

Nä det är nog bäst ta bort subventionen
Hur många sparkade kvinnor inom våra offentliga välfärdsverksamheter i kommun och landsting skulle kunna fått vara kvar det senaste året om vi satsat de överklassnära betjänarjobbens skattesubventioner på dessa istället?! Och då hade de mest behövande människorna i samhället, på lika villkor, oberoende av status och plånbokens tjocklek, också fått den hjälp de behövt.
Och detta skulle då vara helt i de socialdemokratiska grundvärderingarnas csocialt demokratiska anda!

Bengt Nilsson, röd gråsosse


Bengt Silfverstrand: Ja, där tog du tag i en grundläggande fråga, som jag också i mitt huvudinlägg var inne på. Anledningen till att ingen av nyliberalerna - varken inom b- eller s-lägret tagit tag i denna fråga är förmodligen att de som Kejsaren står alldeles nakna, när deras kort synas.
Håller med Bengt.
När marknadsekonomins dårskap och kapitalismens egoism styr då tar man för sig.

Att betala det det gemensamma kostar, det vill de inte.
de anser det som stöld.

Att vissa tar för sig för mycket av det gemensamma ägandet anser jag är stöld.

Dessutom är även Kungahuset ett förlegat överklasspatrask som borde skickas ut och försörja sig själva. Vad har de tillfört i förhållande till vad de kostar.






Bengt Silfverstrand: Bra, Bertil att du nu så rakt konstaterar att RUT-avdrag inte har mycket med socialdemokrati att göra.
De främsta förespråkarna för RUT-avdrag är i regel också de mest hårdföra när det gäller kontrollen av arbetslösa och sjuka. Ändå hörde man dem aldrig, före RUT-avdraget, kräva att man dirigerade ut några hundra skattmasar till villauppfarterna på Djursholm eller trappuppgångarna på Östermalm för att kontrollera att den övre medelklassen betalade de lagstadgade skatterna och avgifterna för de hushållsnära tjänster de köpte svart. I stället förespråkade man en legalisering av detta genom att sänka skatten för den som köpte sådana tjänster. Allt enligt tesen om att "var och en som har, åt honom skall varda givet".

Oavsett RUT-avdrag kan vi vara tämligen säkra på att det fortfarande förekommer en hel del svartarbete i tvättstugorna. Och bara det borde väl räcka för att samtliga borgerliga riksdagsledamöter skulle trycka på JA-knappen till ovan nämnda förslag om fler skattmasar ute på fältet.

För övrigt ansluter jag mig till Roger Jönssons inlägg http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1312&blogg=39820.
Avdraget för hushållsnära tjänster är ett försök att INFÖRA skatt på en verksamhet som annars varit helt skattebefriad eftersom den utförts svart. Jag har själv bevittnat på nära håll hur denna politik gjort tidigare underjordisk verksamhet överjordisk.

Den som gillar skatter borde därför också gilla avdraget.


Bengt Silfverstrand: Ja, som demagog är du, när den andan faller på, nog oslagbar. Kontentan av ditt resonemang att ju fler skatter som införs på denna verksamhet och ju fler konkurrensutsatta områden som skattefinansieras desto flera vita jobb kommer att skapas. F-n tro't!
Problemet med Bengts m.fl argumentation är att de utgår från att avdraget är en kostnad/minskad intäkt. Sanningen är emellertid att dessa kostnader/minskade intäkter är lägre än de skatteintäkter som tillkommit sedan avdraget infördes.

Det är under alla förhållanden mer intressant än kalkyler om hur många arbetstillfällen avdraget har skapat, något som är mycket svårberäknat eftersom många av tjänsterna med största sannolikhet var svarta innan.

Den ekonomiska historien är för övrigt full av exempel på hur lindrade skattebördor kommit att generera ökade skatteintäkter. Det resonemanget låg exempelvis bakom (och styrktes sedermera av) den Keynes-inspirerade inkomstskattesänkningen i USA 1964, vilken bar John F Kennedys och Lyndon Johnsons signum.

(Det där sista nämner jag givetvis eftersom Bengt i andra sammanhang lyfter fram Keynes som ett ekonomiskt riktmärke.)


Bengt Silfverstrand: Då har du helt misstolkat mig. Jag utgår snarare för den alternativa användningen av de skattemedel som ju ändå nu satsats på att subventionera konkurrensutsatt verksamhet.

I min värld ska privata företag stå på egna ben.
När det gäller den faktiska sysselsättningseffekten av RUT-avdragen, så ska jag återkomma till detta i min slutkommentar.
"Varför inte RUT-avdraga hela tjänstesektorn! Det är ju den logiska konsekvensen av ert resonemang."

Ja. Det är naturligtvis det bästa.

För att betala någon 100 kronor för att utföra något, måste du först betala uppemot 150 kronor till stat, kommun och landsting, i synliga och osynliga skatter.

Eftersom man först och främst måste betala en väldigt hög kostnad i form av skatter innan man kan börja tjäna pengar för sitt eget uppehälle, innebär det att skatterna ställer ett väldigt högt lönsamhetskrav på folks verksamheter, ett krav som få når upp till.

Därav färre tjänster som utförs för pengar. Dvs arbetslöshet.


Bengt Silfverstrand: Din logik kan enkelt sammanfattas så här:

-Sänkt skatt - fler jobb!
- Ingen skatt alls - ännu fler jobb!

Johan
"Problemet med Bengts m.fl argumentation är att de utgår från att avdraget är en kostnad/minskad intäkt. Sanningen är emellertid att dessa kostnader/minskade intäkter är lägre än de skatteintäkter som tillkommit sedan avdraget infördes. "

Jag tycker det är en orättvisa. Högavlönade tar för sig med procentuellt höjda löner de tar för sig och kräver sänkta skatter.

När är det tillräckligt för överklassen. Avdrag bidrag subventioner, skattesänkningar förmånlig fastighetsskatt bara du har tillräckligt stor värde på fastigheten.

Ändå gnälls det, och gnäller man inte på alla förmånar som man inte fått så gnäller man på snön
som gör det obekvämt och störande för dessa.

Man börjar bli så förvbenad på den fördelning som sker i detta Land genom den kapitalist högerpolitik som drivits fram

I USA har kapitalismens dårskap inte ens fixat en vettig sjukförsäkring. Reinfeldt han vill driva igenom
den politiken hänsyn till sjuka, arbetslösa, ja t.o.m fattigpensionärer är grym.

Vart är moralen , attityder , på väg i detta Land.

Varken RUT eller Rot ska finnas folk ska få den service de vill ändå av statlig styrning.
Vill nån kapitalist bygga ut verandan får väl denne anlita för attan betala.

Däremot vård till människor ska bara finnas utan nåt RUT

Man ser direkt högersnyltare försöker skriva sig ur och komma med konstiga anledningar till att avdragen, skattesänkningar och all dynga som gynnar dem utan att lyfta ett finger är det enda de tänker på.

Bort med högern och in med socialism äkta sådan.
Bertil,

Än en gång; avdraget ökar statens intäkter. Alltså mer pengar som kan läggas på mer offentlig sektor eller sänkta skatter, beroende på vad man förespråkar. Du drivs uppebarligen inte av någon önskan om att Sveriges ekonomi ska växa. Du ser hellre jämnt fördelad fattigdom än ojämnt fördelad rikedom.

Själv tycker jag att tillväxt är extremt viktigt, och alla de som exempelvis är beroende av någon medicin som ännu inte forskats fram har goda skäl att hålla med.

Om det någon gång blev "tillräckligt" så skulle jag bra gärna vilja veta när detta inträffade. När fick vi "tillräckligt" av teknik, sjukvård, bostadsutbud, underhållning etc? Det är detta som ingen kan svara på.

Under sjuttiotalet trodde Anna Ekborg att skatterna kunde bli "hur höga som helst". Lisbeth Palme talade om behovet av "nolltillväxt". I dag vet varenda människa att de hade fel. Socialdemokraterna vet det, vilket bevisades under åttio- och nittiotalen.

I ett land som mår bra växer ekonomin. Det är ofrånkomligt. Och när ekonomin växer gör den det i olika takt för olika människor, beroende på deras val och förutsättningar.

Den jämlikhet som du ser ett sådant egenvärde i är alltså bara möjlig i fattiga samhällen där alla har det lika eländigt. I rika samhällen är skillnaderna större, men det är samtidigt betydligt bättre att vara fattig i USA än i Zimbabwe.

Vad "äkta socialism" har lett till varhelst den prövats är faktiskt för välbekant för att kunna försvaras.


Bengt Silfverstrand: Samma sorts logik som Ola Berg. Se svar till honom.
Johan.
" Du drivs uppebarligen inte av någon önskan om att Sveriges ekonomi ska växa. Du ser hellre jämnt fördelad fattigdom än ojämnt fördelad rikedom. "

Nej Johan det har inte med det att göra.
Jag blir så irriterad över att :

Detta med att om man bara göder de välbeställda då faller smulor ner till de "fattiga".
Så sker inte klyftan ökar sedan säger man att fattiga inte fått det sämre.

Men det får de ju med automatick när man göder en överhet.


Överheten tar ut högre löner ju fler som blir utslagna
en öäverhet får avdrag, bidrag, subventioner ja allt.

Senda gnäller man på när underhetenm råkar få ut en försäkring de batalat till och kallar det bidrag.

Jag får inte ihop det hela.
RUTavdrag ska bort. Detta för att det slår orättvist.
Man får hitta andra lösningar som gör att alla kan nyttja tjänsten utan att plånboken ska vara tjock.

Jag ser ett problem och att klyftorna ökar.
försök ointe få det till nåt annat.

"Vad "äkta socialism" har lett till varhelst den prövats är faktiskt för välbekant för att kunna försvaras. "

Socialismen i Sverieg har funkat oerhört bra.
Den som säger annat är bortskämd.

Första tecknet på¨att socialismens slogs sönder skedde 76-82 med borgelig politik.

Under den tiden slog deras politik sönder massor av socialismens idelogi och övergick enbart till marknadstänkande där man glömde människan.
Detta med evig tillväxt är sjukt.
Såg någon räknade ut att om tillväxten skulle vara 2%
varje år så skulle vi om hundra år ha en 2000 bilar på tomten och förhållandevis lika mycket av annat.

Tillväxten som den ser ut idag måste ändras.
Det är tillväxt för människans välbefinnade som måste ske.
Det sker inte genom att öka klyftorna utan genom att skapa harmoni för alla.

Det sker inte genom att kalla sjuka för fuskare och
arbetslösa för parasiter och de som lyckas undkomma skatteadvdrag i deklarationen som duktiga

Du är ju även duktig idag om du lyckas smita med pengar utomlands till skatteparadis.

Hushållsnära tjänster. det nyttjas bara av en överklass, i många fal för att de är rädda för konkurens om sitt jobb.
Detta så den kan vara på sitt jobb och behålla makten i all evighet.

Se bara hur det är i topphierarkin. Hur grova misstag de än gör så avgår de inte och sparken får de inte heller.

Ett EX är Vanja Lundby vedin.

Men sen har vi alla dessa direktörer generaldirektörer och politiker inte minst.

Se bara Bengt Westerberg hur han tar för sig i lön.
gnäller sen att han mår illa av den kritik som getts.
Stillar det hela genom att skänka 10 000.
Andra har jobbat ideellt och gratis för att han ska få en jättelön.

Sedan vill många av er ändå det ska fortsätta med att gödas till överklass med pigtjänster.

Det är fel, och är fel, fel ,fel.
Sedan får ni säga vad ni vill.

Du anklagar mig för att spekulera. Skillnaden mellan oss är att jag kan ge referenser till mina påståenden medan du spekulerar vilt. Du påstår att vi ger bidrag trots att det enkelt går att visa att varje investerad skattekrona ger mer tillbaka. Av en krona kan max 54 öre vara avdrag, av kronan hämtas c:a 60 öre i form av moms, sociala avgifter och kommunalskatt.

Jag ser i detta en fördelningspolitik: vi delar på jobben och inkomsterna. Den som anlitar tjänsten avstår också en del av sitt pensionsunderlag.

För mig är det främsta motivet att systemet mildrar arbetslösheten. När vi har full sysselsättning kommer saken i ett annat läge.


Bengt Silfverstrand: Systemets verkliga effekter har vi i praktiken mycket dunkla föreställningar om. Och att införa subventioner som främst gynnar dem som har råd att betala vad tjänsten verkligen kostar kan ju aldrig var meningen med generell välfärdspolitik.
Henrik

"För mig är det främsta motivet att systemet mildrar arbetslösheten. När vi har full sysselsättning kommer saken i ett annat läge. "

Jag ser det som att det ökar klyftan, och ger rika möjlighet att ta för sig mera vilket får betalas med slavliknande jobb.

Jobb för att göda en överklass har funnits tidigare och gett lika lite varje gång.

Tjänstefolk med urusla löner, hårda arbetsvillkor för att en överklass ska lata sig, slavarbetet i USA började med slavhandel.

Detta är ett steg tillbaka anser jag.

Subventionera hushållsnära tjänser ska bara ske tillfälligt för att skapa en branch. En branc som inte kan stå på egna ben ska inte finasieras genom skattemedel.

Blir det vinst över ska de pengarna oavkortat gå till samhällets svagaste grupper.
Men så görs inte heller det går som skattesänkningar till välbeställda.

så summa sumarium först avdrag sedan skattesänkning och sedan fortsatt gnäll på höga skatter.

Bertil,

Sverige har aldrig varit särskilt socialistiskt. Från slutet av sextiotalet och fram till början av åttiotalet drev S på åt det hållet. När resultatet stod klart för var och en (nåja, för de flesta) avbröts experimentet och marknadsanpassningen kom igång. Sverige blev, under socialdemokratiskt styre men utan S-rötternas vetskap, en av världens friaste ekonomier, i flera avseenden betydligt friare än USA.

Så att använda Sverige som exempel på socialismens förtjänster är väl magstarkt. Ingenting stöder den tesen.


Bengt Silfverstrand: Jo, om man med demokratisk socialism social trygghet och omfördelning av inkomster, så kan Sverige sägas vara ett samhälle med ett visst mått av socialism. Att den sedan p g a av nyliberal offensiv och socialdemokratisk flathet och anpassning är uttunnad är en annan sak.
Av den här debatten kan man göra en del reflektioner:

1. Försvaret för ojämlikhet i form av skattesubventioner till redan väl bemedlade, kom igång först sedan SCB just pekat på ojämlikheten i systemet.
2. Då kallades Almega in för att på ett synnerligen tunt underlag påvisa vissa sysselsättningseffekter av RUT-avdraget.

När det gäller nämnda sysselsättningseffekter, så finns det sannerligen anledning att fördjupa analysen.
Utgår vi från Konjunkturinstitutets kalkyler så är det först vid 10.000 sysselsättningstillfällen som det blir plus minus noll för staten.
Men Almega har inte kunnat påvisa hur många arbeten som faktiskt skapats genom avdragt. Man talar endast om 11.000 sysselsatta inom branschen. Sedan säger man att runt 5 600 arbeten skulle försvinna om avdraget togs bort. Med andra ord är man långt ifrån de 10.000 jobb som KI talar om.

Ojämlikhetens försvarare har således en hel del att bevisa i den här debatten.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM