TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


-Miljardutdelning trots jobbkris – jag är nog inte ensam om att vara nära att få morgonkaffet i luftstrupen, när jag läste denna rubrik i dagens DN. När borgerlighetens flaggskepp och svar i lightformat på ryska Pravda i förhållande till landets regering tvingas ta till sådana rubriker, ja då har man verkligen anledning att haja till. ”Över 10 000 svenskar har tvingats sluta på 11 av börsens tyngsta verkstadsföretag. Nu ska samma bolag dela ut nära 20 miljarder kronor till sina aktieägare.” Så lyder ingressen på DN-artikeln och det är ju verkligen klarspråk.

 

Socialdemokratiskt klarspråk talar också Thomas Östros, socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, på DN-debatt idag. Thomas Östros konstaterar: ”I ett läge när svenska folket kollektivt säkrat bankernas överlevnad väljer flera av de svenska bankerna att utforma generösa ersättningar till ledande befattningshavare. Enligt uppgifter från den politiska ledningen på finansdepartementet finns det till och med risk för att bonusutbetalningarna nu ökar. Bankernas agerande visar på en uppseende väckande tondövhet. Det är uppenbart att den borgerliga regeringen har misslyckats med att få stopp på bankernas excesser.”

 

Just precis, det är också vad jag noterat i ett par bloggar. Borgs (m) och
hans assistent Odells högljudda kritik av ankernas och näringslivets bonussystem har när allt kommer omkring bara visat sig vara munväder.
Nu talar socialdemokraterna genom Thomas Östros klarspråk om vad som bör göras för att stoppa eller åtminstone kraftigt begränsa bonussvindlerierna. Eller vad ska man säga om Nordea, vars företrädare på DN-debatt igår sa att 3 miljarder i bonusar under 2009 ingalunda utgör någon gräns vare sig bonusnivåer eller lönenivåer i regelverken.

 

Östros föreslår nu att Finansinspektionen ska ges uppdraget att skärpa det svenska regelverket, överväga om andelen rörlig ersättning tydligare kan begränsas och är till och med beredd att se över möjligheten att förbjuda bonusar för vissa befattningshavare. Socialdemokraterna kan också tänka sig att använda skatter och avgifter riktade mot de banker som fortsätter med bonusexcesser, precis som i Storbritannien, en möjlighet som också jag pekade på i en tidigare blogg.

 

Skönt under alla omständigheter att socialdemokraterna markerar tydligt mot de bonusexcesser som till och med borgerliga Dagens Nyheter på nyhetsplats har upptäckt skadar samhällssolidariteten.



Lille vän! 10 000 svenskar på 11 tunga bolag är ju bara 909 personer per bolag. De flesta av dessa har säkert redan nytt jobb eller gått till studier och i mellantiden har de fått någon form av avgångsvederlag. Du lever inte i verkligheten, som du brukar säga.


Bengt Silfverstrand: Pekpinnar av det här slaget rekommenderar jag dig att diskutera med mästaren inom genren, Göran Hägglund. Här handlade det om det oseriösa i att kräva återhållsamhet av landets löntagare samtidigt som aktieägare, företags- och bankdirektörer tycker att bonusexcesser är helt ok. Detta på tal om verkligheten.
DN är inte borgerlig på nyhetsplats - knappt på ledarplats heller.


Bengt Silfverstrand: Då är du uppenbarligen politiskt dövblind, vilket ju också en del av dina inlägg här antyder.
Jag antar att Mona Sahlin var Björn Rosengrens assistent 1998-2002?


Bengt Silfverstrand: Anta kan man ju alltid. Verkligheten är en annan.
För att kunna dela ut 14 miljarder till ägarna och 6 miljarder till statskassan, har dessa 11 bolag först betalat ca 15 miljarder i bolagsskatt.
Summa: Till välfärden: 21 miljarder
Till rättmätiga ägare: 14 miljarder.
Staten är de stora vinnarna plus att det är dessa "äkta skattepengar" som driver Sverige.


Bengt Silfverstrand: Har inte med saken att göra. Här handlar det om att vara trovärdig i sitt budskap. Dvs att inte kräva mer av andra än vad man själv är beredd att offra.
Men nu var det ju alls inte detta ditt blogginlägg gällde utan bankernas "bonusexesser", eller hur Bengt Silfverstrand. Alla har fått allting om bakfoten som vanligt förstås.


Bengt Silfverstrand: Ja, uppenbarligen har du fått detta om bakfoten.
Bengt, bankerna kommer bara att skicka kostnaden för de nya skatterna vidare på sina kunder. Det blir ännu dyrare att spara.

Detta är precis vad som har hänt i England. Jag ser det med egna ögon på mitt eget kontoutdrag.

Att en del företag betalar ut pengar som aktieutdelning i stället för att skapa arbete är inte svårt att förklara, detta är min teori:

Arbete belastas med betydligt fler och betydligt tyngre skatter. Regelverket gör det billigare att dela ut pengarna som aktieutdelning, än att skapa nya jobb.

Det är svindyrt att arbeta i Sverige. I alla fall om man arbetar vitt och följer regelverken. Svartjobb blir däremot väldigt lönsamt... på vilket sätt är det bra?

Nej släpp högskattestaten! Den har gått för långt. De är destruktiv.

Sänk skatten på arbete till 20 procent platt och sätt arbetsgivaravgiften till 10 procent platt så blir det nog snurr på arbetsmarknaden. Det kommer att dra till sig arbete - och skatteintäkter - som en magnet.

Då får du förresten exakt samma skattenivå (30 procent platt skatt) som gäller för just aktieutdelning...

Mvh
Magnus R
emigrerad f.d. enskild näringsidkare
numera Storbritannien


Bengt Silfverstrand: Då har du missat poängen. Bank- och företagsledare har haft alla möjligheter i världen att på frivillighetens väg tillämpa samma restriktiva syn på ersättningar till företags-bankledningar och aktieägare som de vill att Sveriges löntagare ska leva efter.
Att bekämpa vinster kan inte vara annat än ett vinnande argument för alla. Mer socialdemokratiskt agerande kan inte finnas. Något annat än lön behöver inte finnas i någon verksamhet. Vidare diskussion om detta annat än hur det ska genomföras är onödigt. Ojämlikhet är grund och anledning för alla de problem vi har. Inom ekonomi har det för oss det kända namnet finansiella kriser men även det begreppet är grundat för att skapa vinster på andra människors olycka. Balansen mellan människan och marknaden behöver upprättas. Genomförs det så ger det människor självförtroende att uppskatta gemenskap. Gemenskap är det värdet marknad alltid sökt att söndra och splittra för att erövra makt och tjäna valuta. Ser vi inte detta ja då har vi ingått "pakt" att tjäna vinster istället för att finnas för varandra. Uppskattar vi inte välfärden att vi raserar den så har vi förlorat uppskattningen om varandra. Det är självfallet uppenbart att vi behöver se över hur vi lever det vardagliga livet att mötas. Hur är vår möjlighet för detta i hemmen i samhället på gator och torg i skolan på arbetet som arbetslös och alla åldrar vi är i. Denna möjlighet är dålig och där kan arbetet vara en god start att börja. Vi har aldrig någonsin sökt annat än insikt. Låt oss ge det möjlighet.

Har socialdemokratin argument idag. Ja. Samlas kring möjligheterna. Det är allt som behövs.


Bengt Silfverstrand: Försök gärna koncentrera ditt budskap.
Anders:
säg att ett företag får in en miljon kronor och företagsledningen låter pengarna stå kvar i verksamheten.

De är tänkta att användas lite längre fram, till exempel för ett maskininköp som man vill göra om 2-3 år eller så.

Med stöd av det du skrev i förra kommentaren utgår jag ifrån att du menar att alla intjänade pengar i företagen ska beskattas som lön. Är det korrekt?

I så fall - vem är det egentligen som ska belastas med löneskatter om pengarna bara står kvar i företaget?

När ska löneskatterna tas ut?

Ska företaget kanske tvingas att betala ut hela beloppet till de anställda som lön så fort betalningen kommer in?

Hur ska företag i så fall kunna spara till att göra framtida investeringar är det tänkt?

Hur ska ett förlusttyngt företag som SAAB någonsin få pengar till att köpa en dyr industrirobot? Vilka pengar ska företaget investera med om pengarna konstant försvinner i löneskatter?

Mvh
Magnus R


Bengt Silfverstrand: Även detta inlägg skjuter vid sidan om målet. Det handlar om sunt förnuft och trovärdighet när man vill att andra ska visa samhällsansvar men själv inte är beredd att leva efter detta.
Tja du Magnus. Bra fråga förtjänar svar. Pengarna kan för exempel investeras att göra omgivningen mer inspirationsrik för människor att leda utvecklingen istället för maskiner så slipper firman gå omkull som hela industrimarknaden står vid den jordsliga randen att komma behöva förstå vad för sorts värden man tjänat. Eller är fattigdom skador och klimathot inte tillräckligt att göra bilden tydlig.

Magnus. En fråga till dig som en sorts motprestation.
Vad säger att investeringar i industrins produktion därmed företagets utveckling verkligen är konkurrans om alla företagsledare gör likadant att uppskatta det och se det så. Och var hamnar till slut människosynen när alla följt den utvecklingen i många många år.

En tredje fråga kan vara hur svårt är det efter lång tid att förändra och vad gör det vårt förstånd att försöka tolka fram vad en förändring är om vi alla vant oss att se vinst i valuta vara det enda värdet.

Jag tror jag förstår dig Magnus. Förstår du mig. Vidareutveckla gärna diskussionen.
Tack Anders för svar. Jag ska fundera på det du skriver och återkommer lite senare med ett förhoppningsvis genomtänkt svar.

Mvh
Magnus R
En demokratisk socialism drivs med "frivilliga" skatter.

Man tar från de som har ger till dom som behöver. En enorm statlig transfereringsapparat ser till att det fungerar. Man har tagit makten från folket då dessa blivit helt beroende av statssocialismen.

Hur mycket socialism tål den svenska ekonomin?
Kan man låna till mer socialism?

Regeringen Reinfeldt tar idag ut världens högsta skatter och transfererar till de behövande "solidariskt".

Därmed står nuvarande regering redan ekonomiskt för världens bästa demokratiska socialism.


Hur ska ni slå det det nya arbetarpartiet?

Ännu högre skatter eller gå ihop med V(pk)?


Bengt Silfverstrand: Har heller inte med saken att göra. Håll dig till ämnet.
Jag går vidare lite så länge Magnus..

Forts föregående kommentar. Detta med mötet människor mellan..

"Gemenskap är det värdet marknad alltid sökt att söndra och splittra för att erövra makt och tjäna valuta. Ser vi inte detta ja då har vi ingått "pakt" att tjäna vinster istället för att finnas för varandra. Uppskattar vi inte välfärden att vi raserar den så har vi förlorat uppskattningen om varandra. Det är självfallet uppenbart att vi behöver se över hur vi lever det vardagliga livet att mötas"
...............


Det intresse vi har idag att identifiera oss är med ID kort passerkort lösenord. All övervakning vi har av allmänna platser är utvecklingen av att vi inte förstår problemet med att vi inte längre möts som personer. Övervakning har ersatt de personliga mötena.

På så sätt med övervakning har vi bestämt att handlingarna vi utför bestämmer och rangordnar vår personlighet när de dokumenteras i ljud bild och text men orsakerna intresserar vi oss inte för.

Vinstintresset, inkomsten förstår vi inte att se att det skall stödjas till priset av förlorad kontakt med barnen våra åldriga föräldrar och vi ser därför inte att vi hjälper till att bygga ut klyftorna när vi inte finner vilja att se processen och konsekvenserna det medför.

Vi kan diskutera problemen, förstärka intrycken genom att ena oss med samtycke att problemen finns men väljer att innehållet i diskussionerna ska inte att vara diskutera orsakerna.


Så.. Är då diskussionerna om problemen en av de sista naturliga mänskliga mötesplatserna, den sista anledningen att mötas ansikte till ansikte där vinst ännu inte har utrymme att finnas. När har vi nått den gränsen att spontanitet även det utvecklats att vara ett syfte att tjäna vinster. Är vi kanske redan vid den gränsen i tillvaron processen tiden och miljön. Är vi intresserade att förstå villket utrymme vi ger vinsterna att finnas som ett begär före omtanken om varandra när vi alla ingår i denna utvecklingen.

Hur lever vi vardagen. Vi lever livet men hur lever livet med oss.
Varför denna upprördhet om bonusar.

En bank gör vinster. Vinsten skall användas. Om den används till bonusar så

går 20 procent till kommunen där mottagaren är skriven
går 10 procent till landstinget där mottagaren bor
går säkert 20 procent till staten eftersom mottagaren säkert ligger över brytpunkten
dessutom
går 35 procent till staten

Alternativet är att inte dela ut bonus och då blir hela beloppet vinst och vinstbeskattas med 27 procent till staten - kommuner och landsting kan känna sig blåsta

och så går en del till utdelningar till aktieägarna
30 procent går till staten där också.

Alltså blir bonusar det absolut bästa sättet för LO-kollektivet att få pengar till kommun och landsting.

Om nu någon kommun skulle säga att de flesta bonustagare bor i andra kommuner. Kolla då om det finns vatten i närheten och tillse att tjusiga tomter planeras in med direkt tillgång till vatten - ingen allmansrätt. Att inte göra det är att göra sina kommuninvånare en otjänst. Just detta tomtområde måste vara mer värt för att attraera bankdirektörer och finansmäklare än att just här ha en promenadväg.




Bengt Silfverstrand: Om man inte förstår att folk blir upprörda då samhällets redan priviligierade vill berika sig ännu mer samtidigt som man ger löntagarna ett nollbud, ja då har man nog hamnat på "sniskan" i tillvaron.
Folk blir upprörda för att de är vilseledda. Vilseledda bl a av SAP men även av media, som gör drama av det hela.


Bengt Silfverstrand: Dramat i sammanhanget skapas tydligt och klart av tondöva direktörer som inte har en susning om vad som rör sig ute i de breda folklagren.
Bengt och Anders,

Självfallet förstår jag att folk blir upprörda över enorma bonusar osv. Jag gillar inte excesser mer än nån annan gör.

Men det är inte svårt att se hur baktanken med det hela är att öka den politiska kontrollen över gemene man. Staten och kapitalet sitter verkligen i samma båt vad gäller bankerna. Stater över hela västvärlden har ju tyvärr i stället aktivt BELÖNAT detta dåliga beteende från bankernas sida, genom att helt enkelt sno pengarna från hederliga skattebetalare i stället.

Som sparare/bankkund så menar jag att man måste vara uppmärksam och själv anstränga sig för att ta reda på vilka banker det är som tagit emot statliga stöd samtidigt som excesserna fortsätter.

Har man bankkonto i en sådan bank, kanske av gammal vana, så bör man omedelbart flytta pengarna till en bank som visat sig kunna hantera pengar. Annars är man där snart igen, och varje gång blir det lite sämre för gemene man.

Misskötta banker som löser sina dåligt skötta finanser genom att springa till staten och ropa på hjälp bör förlora sina kunder. Kunderna måste visa sitt missnöje på ett sätt som bankerna märker. Ett effektivt sätt är att dra in finansieringen. Dvs byta bank.

Om intäkterna från kunderna bryts helt, så KANSKE banken inser att "oj, vi kanske gör något som inte är helt bra här".


Bengt svarade så här på mitt första inlägg:

--------------------------
"Bank- och företagsledare har haft alla möjligheter i världen att på frivillighetens väg tillämpa samma restriktiva syn på ersättningar till företags-bankledningar och aktieägare som de vill att Sveriges löntagare ska leva efter."
--------------------------

Jag kan i och för sig förstå den synpunkten. Bengt förefaller vilja (rätta mig om jag har missförstått) täppa till möjligheterna för bank- och företagsledare att tanka ut ersättningar till, ska vi säga, "optimerad" skatt.

Eftersom han är politiker, så är det beskattningslösningen som ligger närmast till hand för honom - det är så man styr upp folk, eller hur?

Det man vill ha MINDRE av, det beskattar man lite extra. Till exempel arbete... host, host.

----------------------------------
Hellre än att kväva och strypa tillväxt för "de rika" (som ändå bara hittar nya kryphål), så skulle jag vilja öppna upp möjligheter för "de mindre bemedlade" att tjäna grova pengar. Först och främst på arbete.

Helt enkelt för att göra det möjligt för vanligt folk att starta företag och leva på småverksamheter i mycket större skala än idag.

Det är inte svårt att se att Sverige - naturligtvis - har kraftig brist på arbetsgivare. Ungdomsarbetslösheten är alldeles för hög. Det fattas alltså arbetsplatser.

Alliansen har mest ägnat sig åt att paja sjukförsäkringar, vad gäller skatten på arbete så har man inte ens tagit bort den "tillfälliga" värnskatten. Uppenbarligen vill man inte att vanligt folk ska kunna arbeta ihop eget riskkapital... varför inte det?

Världen förändras otroligt snabbt idag. 1970-talets planekonomi funkar inte längre. Det behövs dynamik och snabb anpassning också för att ge våra efterkommande möjligheter att kunna klara framtiden, helt enkelt.

Hindra inte nästa generation.


Bengt Silfverstrand: Det är ju skönt att höra att du har förståelse för folks upprördhet över bonusexcesser. Och det är just om detta som mitt inlägg handlar. Inte om allt det som du i ditt ordrika inlägg tar upp.
Jag anar ovanligt mycket välvilja i din text Magnus men fortfarande är förnuftet och omtanken styrt av kapitalet. Bank är omöjligt att undvika idag privatperson som näring och vi har inte rätt att kräva av vanliga människor att de alla ska vara affärsmänniskor för att klara vardagen. Yngre människor och äldre i synnerhet.

Du nämner ordet kryphål för rika och mäktiga affärsmän att utnyttja. Jag kan inte tro att du inte förstår att täppa till ett av de kryphålen bara öppnar vägar för ett annat kryphål att finnas.
De beskattningslösningar Bengt talar om tror jag inte han menar att styra upp människor, mer marknaden då. En stabil labyrint av plåt och stål med endast ett fåtal gångar för råttan att finna intresse att röra på sig är bäst dvs den bästa grimman på marknaden är att beskatta den. Allt som är närande på människors olycka tillhör kategorin Marknaden.

Dynamik och snabba lösningar ska finnas hos människors möjligheter att vara till glädje för varandra och det uppnår vi inte med att istället önska detta finnas hos kapitalet.

Större affärslösningar, industrier har en förminskad framtid idag. 70 80 talen var en era men idag är marknaden mättad om mycket. Detta tillsammans med svårigheterna att kontrollera stora affärsområden miljöarbetet klimatet den regionala ojämlikheten den försämrade närservicen och inte minst arbetslösheten öppnar allt tillsammans stora möjligheter för småföretag att förbättra möjligheterna för alla.
Varför skall det vara jag som är på sniskan när du och folk i allmänhet inte förstår att bonusutbetalningar ger mer till det allmänna och till det offentliga än att inte dela ut bonusar.


Bengt Silfverstrand: Folk i allmänhet förstår mycket väl vad det handlar om. Det handlar om en så exempelvis girighet att till och med presidenten i girighetens stamort USA har fått anledning att reagera. Ditt påstående att bonusutbetalningar ger mer till det allmänna än om inte sådana betalats ut är mot den bakgrunden rent skitsnack.
Anders, du skriver själv i sista stycket att "större affärslösningar, industrier har en förminskad framtid idag".

Jag delar den uppfattningen. De riktigt stora verksamheterna är redan automatiserade i hög grad. Ur deras synvinkel handlar det ofta om att effektivisera ännu mer, så mycket som möjligt. Inom storindustrin blir det snarare färre jobb - inte fler.

Arbete är 'skattefritt' när det utförs av robotar.

Så var ska de nya jobben uppstå?

Kanske tanken inom socialdemokratin är att nya jobb i huvudsak ska ligga inom offentlig sektor. Glöm då inte bort att offentlig sektor är beroende av skatteintäkter.

I sista raden uttrycker du en önskan om att småföretagen skulle kunna förbättra möjligheterna för alla. Ett och annat "gasellföretag" kan säkert växa, men om småföretagen ska växa generellt så MÅSTE skattesystemet förändras i grunden.

Behåller ni nuvarande skattesystem och kanske till och med höjer skatterna på arbete, så tror jag att den totala tillväxten i småföretagen kommer att utebli, tyvärr.

Resultatet av en bromsad svensk arbetsmarknad ser vi från och till i England, det är ju en hel del svenska ungdomar som är här nere och jobbar. Norge är ett annat klassiskt alternativ.

Uppenbarligen är det inte alltid så lätt att hitta jobb i hemlandet. Det borde vara lättare.

Jag frångick ursprungsämnet lite i det här inlägget men jag hoppas det kan passera. Tack Bengt för utrymmet och även Anders för diskussionen.

Mvh
Magnus R


Bengt Silfverstrand: Du uppmanas härmed att hålla dig till sak. Mitt inlägg handlar om överdriven girighet i form av rent flagranta bonusexcesser. Ingenting annat.
jag vill helt enkelt tro att vi förlorar fler värderingar och minskar ytterligare möjliga arbetstillfällen om vi fortsätter tro att jobben inte kan finnas på annan plats än så att säga bortom den egna tillvaron. Ska vi verkligen låsa oss vid tanken att arbetstillfällen måste skapas och dessutom skapas inom helt nya områden. Det utan att fråga oss vad vi förlorat i sysselsättning med att även fortsättningsvis stödja denna densamma tanken att produktion är den enda inkomsten (som är en teori även det)

Jag menar att den självklara och klokare frågan att ställa sig före detta är hur många arbetstillfällen vi istället förlorat med att söka arbete på marknaden, i industri när vi placerar barnen vid tidig ålder på dagis och föräldrar på hem. Med andra ord Varför anses alltid arbetstillfällen finnas inom produktion dvs på en marknad när vi samtidigt betalar väldigt dyrt socialt för detta, inte minst att vi även var dag diskuterar sådana problem som klyftor. Inte säger oss finna utrymme för fler som är i större behov av hjälp än vad vi är själva och mycket mycket mera. Du kan säkert skriva en uppsats om det)

Enorma analyser och diskussioner utförs dagligen egentligen inte om annat än hur vi på detta sättet är fullt upptagna att jaga den egna svansen. Ingen tycks finna vilja att se annorlunda lösningar på problemen. Inkomsterna täcker på detta sättet utgifterna precis så mycket att det ska gå runt för oss och då talar vi pengar. Socialt har vi inte det bättre förståndet att väga in som "kostnad" men det kanske är tid att så börja tänka. Därav är kanske ordet "närservice" något vi kan tolka och forma på lite olika sätt.

Värderingarna ser vi att skydda på alla sätt men praktiskt värderar vi dem inte så mycket att vi följer dem. Marknaden tjänar vinster på oss när det söndrar och splittrar människor från varandra att mötas. Och detta är som jag ser det även Socialdemokratins största problem. Vinster och denna marknad har splittrat människor så totalt att demokrati lever åtskillt hos var och en, vi når inte att tala med varandra och aktiva politiker kan aldrig bemöta var och en för att förmedla sin politik. Den tidiga arbetarrörelsen hade inget problem för detta då media inte var ett faktum med radio tv tidningar internet mail bloggar mobil tele och den konkurans som uppstår om varandra för informationen. Informations möjligheterna om spridningen är så mycket mer omfattande idag och den förlorade mänskliga kontakten som behövs, som är splittrad kan naturligtvis inte förmedla den. Allt sker formellt och allmänt utan personlighet. Allt cirklar runt och för att finna tillbaka till den första frågan precis som denna kommentar

:Ska vi verkligen låsa oss vid tanken att arbetstillfällen måste skapas och dessutom skapas inom helt nya områden. Det utan att fråga oss vad vi förlorat i sysselsättning med att även fortsättningsvis stödja denna densamma tanken att produktion är den enda inkomsten utan att ställa oss frågan om vad vi förlorar socialt.


Bengt Silfverstrand: Även detta inlägg ligger långt utanför den sakfråga jag tagit upp nämligen girigheten satt i system genom sanslösa bonusersättningar. Försök gärna hålla dig till ämnena i fortsättningen.
Jag vill så gärna utbyta åsikter.

Ersättning från en arbetsgivare och nu särskilt prestationslön till höga befattningshavare belastas per

med 20 procent kommunalskatt
med 10 procent landstingskatt
med 25 procent statskatt eftersom exemplet avser höginkomsttagare
dessutom belastas ersättningen med 35 procent arbetsgivaravgift.

Av 1000 kronor inbetalas till det allmänna 550 kronor i skatter och 350 kronor i avgifter totalt 900 kronor.

En vinst i ett bolag belastas med runt 27 procent bolagsskatt, alltså 270 kronor. Om hela resten betalades ut i aktieutdelning till ägarna belastas denna med 30 procent alltså 220 kronor totalt 490 kronor varav inget går till kommun och landsting.

Av detta drar jag slutsatsen att för medborgarna är det bättre med bonusutbetalningar än att spara vinsten i aktiebolagen.

Bengt skriver om detta: " Ditt påstående att bonusutbetalningar ger mer till det allmänna än om inte sådana betalats ut är mot den bakgrunden rent skitsnack."

Min fråga blir om det är någon av läsarna av mina inlägg som förstår vad jag menar och som om jag har fel vill ha vänligheten att tala om vad jag bör ändra på.



Bengt Silfverstrand: Med denna halsbrytande logik skulle vi ju spä på ersättningarna ytterligare. Och det ligger för övrigt i sakens natur att inkomstökningar - över hela linjen - också ger mer till "det allmänna."
Vad saken här gäller är hur bonusexcesser uppfattas av människor i allmänhet när budskapet från näringslivshåll är 0-bud i löneförhandlingarna.
Att kritisera bankbonusar är naturligtvis relevant och politiskt lönsamt. Bonusar är dock bara toppen på isberget, problematiken med vårt banksystem går betydligt djupare än så.

När privata banker inte tillåts gå i konkurrs med hänsyn till stora samhällsekonomiska konsekvenser vilket medför att skattebetalarna har en obegränsad borgen att täcka bankernas förluster efter att aktieägarna förlorat allt aktiekapital.

Genom centralbankssystemet med elektronisk FIAT valuta och fraktionell banking som ger banken möjlighet att skapa 10 nya kronor för varje krona kunden lånar ut till banken, har samhället givit bankerna ett mycket lönsamt previlegium som medfört kraftig kreditexpansion och penningvärdes försämring över tiden, skapat otaliga tillgångsbubblor och medföljande krascher.

Alla FIAT valutor har med tiden funnit sitt inneboende värde, dvs noll. USD har sedan 1913 (FED) förlorat 98% av sitt värde. Bara guld och silver vars mängd och ränta ingen centralbank eller regering kan påverka har aldrig förlorat hela sitt värde och fungerat som betalningsmedel i över 5000 år.

Om vi vill undvika de problem som dagens banksystem medför så måste vi skapa ett nytt, bäst baserat på 100% guld och silver (två paralella valutor egentligen) och därmed försvinner den 10 faldiga hävstångseffekten i utlåningen och alla dess negativa konsekvenser. Det finns många aspekter på detta som borde debatteras ingående.

Att kritisera bankbonusar är populärt ett valår, men det är banksystemet som sådant som måste reformeras och diskuteras.




Bengt Silfverstrand: Att kritisera bonusexcesser är inte bara relevant och politiskt lönsamt. Det är ur ren anständighets/trovärdighets/och solidaritetssynpunkt alldeles nödvändigt. Det går inte att påtvinga vanliga människor tagelskjorta samtidigt som redan priviligierade berikar sig. Så enkelt är det faktiskt. Vilket självfallet inte utesluter behovet av en reformering av hela banksystemet.
Bravo Bengt. Den 'halsbrytande logiken' skulle faktiskt ha den effekten att höjda löner överlag, och höjda löner både till högavlönade och lågavlönade skulle ge staten större skatteinkomster - även med sänkta skattesatser.

Men, men, men - även om ett vårdbiträde skulle få det bättre genom lägre skatt och högre lön, så skulle klyftan till en finanshaj öka. Även om vi bara har ett 100-tal i Sverige i den kategorin så kommer det ju bevisligen betyda genom vetenskapliga utredningar, som presenterats på dessa bloggsidor, att klyftan förorsakar hälsoproblem och missnöjdhet. Jag föreslår att politiker skall motarbeta dessa vetenskapliga rön och säga att det är bättre att alla våra lågavlönade får det bättre än att några bonusprinsar får det ännu mycket bättre.

LO borde anstränga sig att hjälpa de lokala facken att få ut maximalt lokalt. Jag tycker det är sorgligt att höra att så månta tror att utan centrala avtal i Stockholm så orkar ingen på landsorten att hävda sina lönekrav. DEt skulle vara en positiv uppgift frör LO och alla förbund att se till att de likala facken vågar ta för sig.


Bengt Silfverstrand: Höjda löner och beskattningsbara ersättningar ger självfallet samhället ökade inkomster. Att det totala utfallet för samhället som helhet blir positivt "även med sänkta skatter" är långtifrån självklart. Det beror ju helt och hållet på vilka behov som föreligger inom den gemensamma sektorn.

Vad sedan LO, så torde organisationen betacka sig för besserwisserråd som varit i Svenskt Näringslivs säck innan de kom i nyliberala bloggares påse.
”Över 10 000 svenskar har tvingats sluta på 11 av börsens tyngsta verkstadsföretag. Nu ska samma bolag dela ut nära 20 miljarder kronor till sina aktieägare.”

Om berörda bolag följt gällande lagstiftning så är det enbart bolagens angelägenhet hur mycket de väljer att dela ut till aktieägarna. Utdelningen har beskattats med 28% i bolaget och ytterligare 30% individuellt.

Herr Silferstrand är upprörd för att bolagen följer den lagstiftning som politikerna har bestämt och tycker att bolagen skall följa hans moraliska pekpinnar i stället för lagen.

När det gäller bankbonusar och bankaktieutdelningar är det en annan fråga eftersom staten är så insyltad i banksystemet med sitt obegränsade borgensåtagande, bankprivilegium med 10 gångers hävstång, centralbank etc. Där råder inte längre någon klar strigens mellan privat och staligt ägande, ansvar och risker, det gör det däremot vad gäller börsbolagen.




Bengt Silfverstrand: Ingen har ifrågasatt det enskilda företagets att agera i sammanhanget. Vad kritiken gäller är den bristande moralen och insikten att hämningslösa bonusutdelningar försvårar den avtalsrörelse i vilket samma direktörer uppmanar löntagarsidan att klä sig i säck och aska.
Ditt inlägg svävar med andra ord fritt i rymden.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM