TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


”En majoritetsregering är nödvändig för att stoppa Sverigedemokraterna, om de kommer in i riksdagen", säger Mona Sahlin i en stort uppslagen artikel i dagens DN. Hon varnar för politiskt kaos och öppnar för styre med centern och folkpartiet i ett sådant läge.
Jag kan förstå Monas frustration men tycker ändå att det är att sätta fel fokus i debatten. Då lutar jag mera åt statsvetaren Marie Demkers vid Göteborgs universitet uppfattning att kannstöperierna om Sverigedemokraternas eventuella valframgångar och inbördes träta om detta mellan partierna bara gynnar SD.

 

Varför denna uppståndelse kring Sverigedemokraternas opinionssiffror, nu senast 4,7 procent i DN/Synovates undersökning? Det borde ju annars för alla sansade politiska bedömare stå klart att Sverigedemokraternas opinionsläge är framkallat av den enorma publicitet som en nästan samstämmig mediakör begåvat detta parti med. I flera media, borgerliga såväl socialdemokratiska, beklagar man nu i efterklokhetens namn denna omotiverade nästan hysteriska uppmärksamhet kring ett parti vars signum är att döma människor efter religion och etnicitet. Lika solklart är att det var Aftonbladets klavertramp med publiceringen av SD-ledaren Åkessons vidrigt främlingsfientliga debattartikel som öppnade vägen för denna redan överdimenionerade SD-fokusering.
Samtidigt som man kan dra flera djupa suckar över denna pseudodebatt så läser jag två dokument som i stället borde kunna vara utgångspunkt för en debatt, där socialdemokratin hade alla möjligheter i världen att profilera sig.

 

1. Det första dokumentet är socialdemokraternas presentation av planen för ”Valseger 2010”
Under punkten 2. ”Vägval kontrast” står det: ”Den andra komponenten är vägvalet. Vi ska visa för väljarna att valet 2010 är ett val mellan två helt olika samhällsmodeller.”  Men gå då från ord till handling och sluta svaja som en kyrktupp i vinden, då frågan om system- och samhällsmodellskillnader förs på tal.

2. Dra de konkreta slutsatserna av det dokument som partiet tillsammans med samarbetspartierna (v) och (mp) presenterade den 25 november under rubriken ”Alliansens agenda för privatisering - -Så ska sjukhusvården bli privat i Kalmar län.”
I dokumentet kritiseras med rätta den borgerliga linje som i Kalmar län innebär ”att det inom alla områden ska vara möjligt för befintliga privata vårdproducenter att växa och för nya vårdgivare att etablera sig.” Andra avskräckande privatiseringsexempel som nämns i dokumentet är landstinget i Östergötland och Stockholms läns landsting.

 

När sedan borgerliga partier också i ett ögonblick av klarsyn tvingas erkänna att frågan är känslig och att privatisering inte är någon valvinnarfråga bland allmänheten, ja då borde socialdemokratin kunna våga gå till frontalangrepp mot privatiseringscirkusen.

 

Men hur ser då partiets linje ut? Ja, dömer man efter partikongressens beslut, så är den högst oklar. Något klart avståndstagande från privatiseringar gjordes varken på skol- eller vårdområdet. Och nu står man i en situation där man måste skriva ihop sig med (v) och (mp). V är ju inget problem i sammanhanget, men miljöpartiet är det uppenbarligen.
Så här låter det i det gemensamma ”Kalmardokumentet” ”Det finns en stor folklig uppslutning i Sverige bakom principen om att vi ska ha en gemensamt finansierad sjukvård som är öppen för alla och ges efter behov. Vilken vård medborgarna får ska inte komma an på plånbokens tjocklek. Medborgarna ska alltid vara tillförsäkrad den bästa vården. Dessa grundläggande principer undergrävs nu av den borgerliga politiken.” So far, so good – men sedan?
”Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger inte helt nej till privata utförare i hälso- och sjukvården. Privata och ideella alternativ kan vara ett komplement till offentligt drivna vårdcentraler och andra vårdinrättningar. Men vi kommer aldrig att göra avkall på det offentliga huvudansvaret för sjukvården…..
Vidare i texten heter det: ”Vi vill sätta patienterna främst inte vinstintresset.”

Men nu hör ju till saken att det ingalunda är i första hand ideella alternativ som växer sig starka inom vårdsektorn. Nej, tvärtom är det de stora vårdkoncernerna som roffar åt sig allt större bitar av den gemensamt finansierade kakan. Och när det gäller vårdkoncernerna så är det bevisligen vinstintresset som är det allt annat övergripande.
På den här punkten svävar sålunda den röd-gröna konstellationen ordentligt på målet och att det är socialdemokraterna som drabbas värst av denna oklarhet torde stå utom alla tvivel.

 

Med all respekt för behovet av kompromisser i en konstellation bestående av tre parter, så borde socialdemokratin dock betydligt klarare än idag precisera på vilka konkreta punkter den socialdemokratiska samhällsmodellen skiljer sig från den som företräds av den borgerliga alliansen. Det räcker inte med att förespråka högre ersättningsnivåer i försäkringssystemen.
Ta i stället klar strid för en samhällsmodell som värnar om det gemensamma och som skarpare avvisar en privatisering av välfärdssektorerna. Bristen på en klar s-profil är nog trots allt den viktigaste förklaringen till att det inte lyfter riktigt för oss i de opinionsundersökningar, som vi i sin tur bör lägga mindre kraft på att älta i kvadrat och kubik.
Se också: www.s-info.se/bjornandersson




 



Förstår inte hur man kan tro att C och Fp skulle vara intresserade av att samregera med de rödgröna. eller enbart S. Säkert kommer högeralliansen att bilda en minoritetsregering, om SD ger dem sitt medgivande.
C och Fp är utpräglade högerpartier numera, inte kan
väl S samarbeta med dem, eller?





Bengt Silfverstrand: Delar din bedömning.
Arne!
Sahlin har panik. Det blir fyra år till i opposition, om inte sverigedemokraterna hjälper henne att välta alliansregeringen över ända.


Bengt Silfverstrand: Typiskt Johanssoninlägg, han skjuter på allt som är socialdemokratiskt. Och gör i all sin halsstrrighet ytterligare en felbedömning. Det är ingalunda panik som ligger bakom Mona Sahlins utspel. Det har tillkommit efter diskussion i partiledningen. (S) vill uppenbarligen hårt markera att man är den trovärdigaste motståndaren till sverigedemokraterna. Rätt tänkt i grunden, men fullständigt onödigt att markera med ytterligare ett utspel som sannolikt mest gynnar sverigedemokraterna.
Hejsan Bengt!

Jag håller med dig om att SD har fått på tok för mycket publicitet. Alla älskar uppenbarligen att förfäras över detta parti. ”Bättre ökänd än okänd”.

Men att aftonbladet publicerade Jimmie Åkessons idiotiska artikel var bra! Vi behöver medier som visar Åkessons rätta ansikte och vad hans parti står för. Det arbetet behöver vi socialdemokrater fortsätta att föra! Partiledningen och partiledaren skall ägna sig åt annat än bekymra sig över opinionsundersökningar.

När det kommer till samarbetet med (v) och (mp) så tror jag att (v) blir problemet att förhandla med. (mp) är överlyckliga med våra vaga formuleringar om privatiseringar. Något som de verkar älska. (v) däremot har sagt att de kommer att ta upp friskolor under kommande valkampanj och vi kan räkna med en besvärlig situation för alla inblandade i ”de rödgröna”.

Men innan vi tar tag i en sådan het potatis behöver nog (s) fundera på var vi verkligen står i den frågan. Vi i Borås är mer traditionella socialdemokrater och är emot privatiseringar (precis som du är). Medan vi har stockholmssyndromen och uppåt i landet där man står nära (mp) i privatiseringsfrågan.

Tyvärr kommer det bli ett problem för oss att ta ställningar i många frågor. Jobbkongressen var vag i många frågor och där är det upp till var och en att tolka innebörden. Tyvärr!



Bengt Silfverstrand: Just det, det är vagheten i (s)-budskapet som är vårt stora problem, inte Sverigedemokraterna eventuella inträde i riksdagen.
Mona S. (och hennes rådgivare?) är återigen ute och skiter i det blå skåpet. Men HON är inte partiet inför valet 2010! Det är vi övriga gräsrötter och högre upp befattade sossar som får föra vallokomotivet vidare framåt istället. Och det känns frihetligt skönt att kunna gå ut och ärligt möta folk på gator, torg, affärer, bussköer och arbetsplatser m.fl platser med att ha de socialt demokratiska grundvärderingarna i partiprogrammet om ett i solidarisk anda mer jämställdare och mer rättfärdigare samhälle i sin valryggsäck! Och framför allt att kunna göra detta utan att behöva luta sig mot denna högerideologiska virrpanna till sosseledare!

Bengt Nilsson, röd gråsosse





Bengt Silfverstrand: Ja, du behöver ju inte ta till så du kiknar. Mona (läs partiledningen) har gjort en felbedömning när man så starkt fokuserar på SD att man inte ens drar sig för att i förtid begära högerhjälp för att mota dem i grind.
Nu gäller det även för oss som vill vässa det socialdemokratiska budskapet att hålla huvudet kallt och inte falla in i ledet "Mosa-Mona".
Vi skulle enligt Synovate få 183 mandat med deras siffor och behöver vinna 2 mandat till för att få majoritet. Nu vet vi att Mp inte vill ha med Alliansen att göra och s.k. mittenpartier vill inte ha med De rödgröna att göra. Vi har god chans att öka från våra 173 f.n. i riksdagen till 175 och däröver. Den fighten ska vi ta. Diskussionen om ev. samlingsregeringar efter valet kan definitivt bordläggas. Blocken är permanentade och något organiserade samarbete ska vi inte räkna med.


Bengt Silfverstrand: Instämmer. Nu är det sakpolitiken och tydliggörande av de politiska skiljelinjerna som gäller. Formfrågor som ev. regeringskonstellationer är en fråga för diskussion när valet avverkats.
Rättelse - vi skulle få 173 mandat.
Jag vill förtydliga mitt senaste inlägg något.
Det är ett faktum att vi haft koalitionsregeringar och fast samverkan över blockgränserna ett antal gånger.
- Efter valet 1936 bildades en rödgrön koalition mellan socialdemokraterna och bondeförbundet, mellan Per-Albin Hansson och Axel Pehrsson-Bramstorp.
Vid världskrigets utbrott krävde bondeförbundet en samlingsregering och en sådan bildades i december 1939 efter Sovjets anfall på Finland.
- 1951 inträffade åter en ekonomisk kris i samband med Koreakriget. Erlander vände sig till Hedlund och de enades om ett ekonomiskt paket, och därefter en koalition, som bestod till 1957.
- Våren 1995 kom centerpartiet och den socialdemokratiska regeringen överens om ett ekonomisk-politiskt samarbete för att sanara den svenska ekonomin, få bort budgetunderskotten och få ner räntan. Politiken var mycket framgångsrik och Sverige gick in i det nya årtusendet med stark ekonomi

- Hur det blir efter 2010 vet vi inte. Blocken står emot varandra i valrörelsen och att nu ska vi fokusera på maktskift som Bengt skriver. Men för Sveriges skull ska vi S, som alltid tagit ansvar för landet, inte bränna några broar förrän vi vet hur det ser ut i Sverige och i riksdagen efter valet.






Bengt Silfverstrand: Nej, några broar ska vi förvisso inte riva. Bara akta oss för att hamna i ett läge där socialdemokratins politiska profil kommer i skymundan för spekulationer om hur en kommande regering kan gestalta sig.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM