1. Flera undersökningar har visat att finns en stabil majoritet i folkopinionen som anser att skattepengar som är ämnade att användas i skolan inte ska delas ut till anonyma aktieägare.
2. Vänsterpartiet är naturligtvis fullt medvetna om att det även inom socialdemokratin finns en stark opinion som är emot att skattefinansierade verksamheter ska få drivas enligt vinstmaximeringsprincipen.
Genom att villkora vinstutdelningen och koppla den till kvalitetskrav lyckades partiledningen – taktiskt sett givetvis skickligt – att blidka kongressen och få en majoritet med sig på sin linje.
Vänsterpartiet vill inte att skolor ska kunna drivas som aktiebolag. Men
Vad som är praktiskt möjligt i Norge, och för övrigt även i Danmark och
Nu kommer frågan om friskolor ska få ta ut vinst under alla omständigheter
2009-11-03, 11:09 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Mona sahlin Miljöpartiet Vänsterpartiet Vinster Friskolor Skolan Skatter Non-profit Jobbkongressen Partikongressen 
Det är väl ingen som betvivlar huruvida det norska systemet är MÖJLIGT.
Den intressanta frågan är ju varför det vore BRA med en sådan begränsning. Det undviker du att svara på. I länder med hög andel vinstdrivna skolor är det inga större fel på kvaliteten, och inte heller är kostnaderna speciellt höga. Vilket inte är konstigt eftersom folk själva väljer. Och folk väljer inte dåliga skolor. Bengt Silfverstrand: Det är inte bara möjligt utan bevisligen också framgångsrikt eftersom det har rönt en så stor uppbackning över alla partigränser i Norge. God kvalitet kan med andra ord upprätthållas utan att man behöver använda av skattemedel genererade överskott för utdelning till privata aktiägare. Vad som är bra i sammanhanget har jag vid upprepade tillfällen svarat på och gör det nu igen. DET ÄR GIVETVIS BRA FÖR DEN ENSKILDA SKOLAN OM ALLA RESURSER SOM SKAPAS I DENNA SKOLA KOMMER VERKSAMHETEN TILL GODO. Övriga synpunkter är rena spekulationer. I länder med stor andel vinsdrivna skolor finns givetvis både bra och dåliga skolor. Skillnaden gentmot länder - som de nordiska - med inga vinstdrivna skolor är att man har bättre koll på att ingen släpar efter. Ansvaret för kvaliteten ligger ytterst på politikerna. Att folk får välja skola har ingen ifrågasatt. Att som i många fall skolan däremot väljer elever och förstärker den segregation som redan - som en följd av friskolreformen - är ett problem är däremot oacceptabelt.
Många klagovisor på s-info över kongressbeslutet att tillåta vinstutdelning i friskolor. Förståeligt. Men partistyrelsen inser förstås, att ett vinstutdelningsförbud skulle vara en valförlorarfråga. Därför heder åt dem, socialdemokrater, som sätter ideologin före maktambitionerna och vägrar vinstutdelning i vård, skola och omsorg. Emellertid haltar väl argumentet, att skattemedel inte skall användas till vinstutdelningar, något. För när väl skolpengen har kommit barnets föräldrar till del, är det väl inte skattemedel längre utan föräldrarnas egendom. Motsvarande synpunkter på t ex barnbidragen har jag aldrig hört. Många, eller i alla fall några, har så gott ställt, att de sparar hela barnbidraget ograverat. Och jag har aldrig märkt någon s- eller annan politiker protestera mot det.
Hoppas nu verkligen, att jag inte har missuppfattat alltihop - igen! Bengt Silfverstrand: Några klagovisor rör det sig sannerligen inte om. Däremot på grundval av fakta- segregering, sanslösa vinstuttag etc - befogad kritik. Eftersom en stark opinion är emot vinstutdelning i skattefinansierade verksamheter så faller argumentet att partistyrelsen skulle frukta väljarkåren i sammanhanget. Beslutet ska naturligtvis i stället ses som en kompromiss mot bakgrund av uppfattningarna inom det rödgröna blocket. Och beträffande argumentet att skattemedel inte ska användas till vinstutdelningar så är detta väl förankrat i våra nordiska grannländer. Skolpengen är förvisso föräldrarnas egendom och ingen har förvägrat någon att välja skola. Däremot är det ett politiskt ansvar att se till att de pengar man beviljat för ändamålet fullt ut användes för verksamheten ifråga och inte för vinstutdelning.. Jo, du har sannerligen missuppfattat mycket i den här diskussionen. medvetet eller omedvetet låter jag var osagt. Och inte har det ett dugg med barnbidragen att göra. Barnbidragen är generella för att alla ska känna delaktighet som skattebetalare och inte minst för att undvika det byråkratiska krångel som vidlåder alla behovsprövade system.
Vad jag tror var lösningen är att varje kommun enväldigt fick besluta om det ska förekomma friskolor i kommunen. Då fick dom lokala politikerna ta ansvaret för sitt handlande när friskolor gör övervinster.
Bengt Silfverstrand: Delar helt din uppfattning i den här frågan.
Jättekonstigt att privata skolor är så hotande med all kunskap och kännedom om samhället som råder i de traditionella skolorna. Allt betalat och klart sedan urminnes tider.
Bengt Silfverstrand: Ingen har påstått att privata skolor utgör några hot Håll dig till vad debatten handlar om, nämligen hur vi ska förfara med de medel som skapas av skattepengar.
Som ett av dina 2 skäl anges "Flera undersökningar har visat att finns en stabil majoritet i folkopinionen som anser att skattepengar som är ämnade att användas i skolan inte ska delas ut till anonyma aktieägare."
Vän av ordning undrar naturligtvis vad det är för undersökningar som du hänvisar till. Vem är tillfrågad? Hur löd frågan? Kan du inte hänvisa till EN undersökning i alla fall så man kan få klart för sig vad du talar om? Skattepengar används till bygga skolor, köpa in läromedel, köpa in möbler och övriga inventarier, städa skolor, klottersanera skolor etc.. Det innebär att skattemedel används till betala vinsmaximerande aktiebolag(med anonyma aktieägare) i den svenska skolans tjänst. Inget konstigt med det i och med att inte känns speciellt sunt och rationellt att varje kommun skall hålla sig med egna kommunägda byggbolag, bokförlag, möbesnickerier, städbolag och sanseringsfirmor. Frågan är varför en stor del av sossarna samt andra till vänster stående grupperingar går i taket över att de människor som verkligen utför den absolut viktigaste sysslan i skolan. d.v.s UTBILDNINGEN av våra barn försöker tjäna pengar på sin verksamhet. Ifall det går att bedriva utbildning av hög kvalitet så skall det också gå att tjäna pengar på verksamheten inget konstigt med det( Ingen höjer ju på ögonbrynen ifall ett företag som är bra på att BYGGA SKOLOR tjänar pengar på verksamheten). Bengt Silfverstrand: Undersökningarna ifråga kan du ta del av genom att gå in på Google eller någon annan sökmotor. DN, SvD och AB är andra källor du lämpligen kan utnyttja. Helt irrelevant är sedan jämförelsen med företag som bygger skolor. Privata byggbolag arbetar på en konkurrensutsatt marknad och man kan självfallt inte behandla ett rent privat byggprojekt annorlunda än ett offentligt - skolor, äldreboende etc. Kvaliteten i utbildningen handlar inte om huruvida man får rätt att dela ut vinst eller inte, vilket det högkvalitativa utbildningssystemet i våra grannländer är ett gott bevis för.
Klokt beslut av kongressen.
Om en privat skola kan bedriva en bättre utbildning till samma kostnad och dessutom skapa en vinst, var ligger problemet? Vad hindrar en privat skola att göra som staten: lägga lokalerna i ett separat bolag och tvinga utbildningen att bära ockerhyror? Av hyresintäkterna till Akademiska Hus är 66% överskott. Bengt Silfverstrand: Ja, beslutet kan sägas vara klokt ur den synpunkten att det bygger på en taktiskt rimlig kompromiss. Detta gäller på kort sikt. I det beslut om mera långsiktiga riktlinjer, som kongressen också tog, står klart och tydligt att skattemedel ska gå till verksamheterna och inte till vinstutdelning. Dåliga exempel från Akademiska Hus är inget själ för att tillämpa samma system inom skolväsendet i övrigt.
Ett problem med ditt resonemang är att norska skolor inte faller särskilt gott ut i internationella jämförelser, trots vinstförbud och en av Europas lärartätaste skolor. Och det torde vara ett bättre mått på kvalitet ur ett medborgarperspektiv än det som du framhäver, enighet mellan politiska partier. Någor som den senaste s-kongressen med stor enighet också slog fast.
Bengt Silfverstrand: Vad gäller norska skolor så ger kvalitetsjämförelser över tiden - liksom fallet för övrigt är med Sverige - lite olika resultat och har ingen vetenskapligt fastställd koppling till själva systemet. För att se till helheten i Norden måste också Danmark och Finland inlemmas i resonemnget och då blir det ännu tydligare att det inte behövs krämarföretag på skolområdet för att uppnå hög kvalitet. Ditt resonemang om medborgarperspektivet är luddigt. Att kongressen beslutade som man gjorde var väl ändå ganska förväntat. Partistyrelsen hade under stor möda knåpat ihop en kompromissprodukt. Att rubba sådana alster är med den erfarenhet jag själv har av kongresser inte helt lätt. Och som sagt läs också vad kongressen beslutade om vad gäller riktlinjerna. Här blev skrivningarna som bekant skarpare vad gäller synen på krämarverksamhet inom välfärdssektorn.
Skolpengen är också generell
Bengt Silfverstrand: Förvisso, och på den punkten har jag inte haft några invändningar. Och då ska man ju heller inte gråta över att även rika människor blir delaktiga av barnbidragen utan behovsprövning.
"Däremot är det ett politiskt ansvar att se till att de pengar man beviljat för ändamålet fullt ut användes för verksamheten ifråga"
Man skulle kunna använda samma argument på barnbidraget. Men den frågan står ju inte riktigt på dagordningen. Det skulle kunna vara ett politiskt ansvar att se till att de pengar man beviljat för ändamålet (barnen), fullt ut användes för verksamheten ifråga (barnen) och inte till att bygga upp familjens förmögenhet. Jag håller med de föregående talare, som anser, att föräldrar själv är kapabla att välja skolor och välja bort skolor om de anser att de inte håller måttet. Vinstutdelning eller ej. Bengt Silfverstrand: Jämförelsen med barnbidragen haltar betänkligt. Skattepengarna till skolan är riktade bidrag, det får bara användas för skolverksamhet. Barnbidrag får och ska givetvis även framdeles få disponeras av de berörda efter eget gottfinnande. Är det inte valfrihet ni som tillhör krämarlägret brukar vurma för?
"Kvaliteten i utbildningen handlar inte om huruvida man får rätt att dela ut vinst eller inte, vilket det högkvalitativa utbildningssystemet i våra grannländer är ett gott bevis för."
Nu hänger jag inte med längre. Varför skulle det då vara förbjudet att dela ut vinst? Bengt Silfverstrand: Det handlar inte om något förbud. Utan om att ställa villkor för skattepengars användande. Precis som man med framgång länge gjort i våra nordiska grannländer.
"Skolpengen är förvisso föräldrarnas egendom och ingen har förvägrat någon att välja skola."
Jo, ni. Ända fram tills ni konstaterade att valfrihetsreformen (och skolpengen) inte var möjlig att reversera. Men hade ni inte fått foten av väljarna 1991 eller därefter så hade vi garanterat haft kvar samma eländiga monopol och byråkratvälde som tidigare. För övrigt inser jag inte vad "folkopinionen" har med mitt val av skola att göra. Vissa saker måste man rösta om, i enlighet med majoritetsprincipen. Däremot finns det en massa saker som majoriteten inte har med att göra. Vilken pedagogik som bäst passar MINA barn är en sådan sak. Men jag är trygg i förvissningen att ni aldrig, inte på tusen år, kommer att kunna rulla tillbaka utvecklingen. Oavsett mängden varmluft på S-info. Bengt Silfverstrand: Den valfrihetsreform inleddes med en socialdemokratisk proposition lagd på riksdagens bord 1991, d v s innan regeringsskiftet samma år. Däremot talades det i denna prop. aldrig om det skulle bli fri dragningsrätt på skattepengar. Och beträffande folkopinionen så hänvisar du själv och andra krämareförespråkare till denna när det passar. Och svenska folket i gemen, d v s skattebetalarna har i högsta grad med skolans organisation och finansiering att göra. När det gäller pedagogiken etc. så kan med fördel denna fråga inom ramen för en nationell skolplan (som idag) avgöras på lokalnivå. Om man sedan ska tala om tillbakrullning så får man gå till de dokument som visar hur b-alliansregeringen rullat tillbaka utvecklingen på flera områden. Det gäller stora delar av socialförsäkringssystemet för att ta några exempel. Sedan är det förstås frivilligt att omfamna varmluften på s-info. Men du tycks av din skrivklåda att döma trivas väl i denna varmluft. På tal om sten i glashus eller rep i hängd mans hus, om man så vill....
Detta förhållningssätt ger antagligen ideer om alternativet att dra in underhållet. Bidragen till dessa privata skolor av anledningen att de nu finns etablerade. Att frigöra marknaden vinsterna och förtjänsterna för att förbättra välfärden dvs om denna fråga de traditionella skolorna att vara de bättre alternativen skattebetalare med vett vilja självständighet frihet moral -som med enkelt mod och etikett till sin omgivning ser som det bättre och mer självklarare valet av skola.
Målet borde vara som alltid att inte skapa men att vara konkurrens kraftiga mot marknaden, mot de vinster som uppstår på marknaden och då inte minst inom denna skolverksamhet som torde vara en högre prioriterad del av välfärd inte minst då moraltanke mässigt tänkt i våra huvuden. Att arbeta effektivt mot sådana uppsatta mål att vara de skolor som kontinuerligt uppdateras att vara de bästa skolorna för flertalet. Att på så sätt vara övertalet människor på sikt ger vinster mindre betydelse med jämförelsen av god miljö sammanhållning och bästa kunskap för människor. Valen måste finnas som exempel för människor. "Vinsten" måste vara att välja det bästa sättet att leva inte de större sedlarna. Människor väljer av tanke och har orsak för sitt sitt val. Hur annorlunda kan det vara för en ideologi.. Att för ett parti en regering vara det bättre alternativet är av betydelse. Vara det större värdet för människors liv och tillvaro. Ett föredöme för omvärlden ger samarbete och kontakt, sprider vilja. Ger chans till värdering och val -senare i livet hos unga som äldre som förälder i familj, praktikant´ av god medborgare i tjänst egen värdefull tid. Fritid kultur tanke och känslan att berikas vara de bästa i Sverige med världens största´ välfärd. Det ger "Worlds Greatest Democracy" på näsan rejält åtminstone från min vy. Hur hade du föreställt dig politiken överhuvudtaget socialdemokrat. Bengt Silfverstrand: Det var många ord och luftbubblor på en gång. Men tillbaka till ruta ett. Den här debatten handlar om vilka villkor skattekollektivet kan ställa för användningen av skattemedel. Och i en representativ demokrati är det folkets valda företrädare som fattar besluten.
Johan:
Min tolkning av det här ältandet om vinst är att i botten ligger en vilja att just reversera reformen. Om en organisation inte tillåts göra vinst kommer den långsiktigt att gå under eftersom den då inte förmår bära förluster. Utan friskolor kan (s) återinföra gamla dagars system. Bengt Silfverstrand: Att tolka fritt är stort. Att tolka rätt är större. Mig veterligt så har ingen skolorganisation i Danmark, Finland och Norge gått under p g a av att det inte får förfara med skattemedel hur som helst. Några gamla dagars system kommer heller aldrig att införas under en rödgrön regering. Det är nämligen inte alls om detta som den här diskussionen handlar.
Henrik,
Men det är ju just det som är poängen. De vänstersossar som aldrig får igenom sina motioner klarar inte ens av att övertyga sin egen partiledning. Hur skulle de kunna rå på alla föräldrar till barn i fria skolor i landets viktigaste valkretsar? Det är samma sak som marginalskattereformerna, den självständiga riksbanken, EU-medlemskapet, inflationsbekämpningen, överskottsmålen, privatiseringarna och allt det där andra som socialdemokratiska regeringar genomfört. Den evigt oppositionella vänsterfalangen kan skälla som bandhundar, men får aldrig sin vilja igenom. Titta på Skånedistriktet, som är partiets största men ändå ständigt på förlorarsidan. De där reformerna kommer helt enkelt inte att rullas tillbaka. Undersökningar bland aldrig så många väljare (jag vägrar tro att särskilt många har en infirmerad uppfattning i frågan) gör ingen skillnad. Bengt Silfverstrand: Din syn på vänster och höger inom socialdemokratin är i sanning minst sagt trubbig. Av besluten i skolfrågan på s-kongressen framgår för ett inte av ideologiska skygglappar dolt öga klart att det är fråga om en kompromissprodukt. Men även i detta beslut framgår klart att socialdemokratin har en restriktiv syn på vinstudelning i skattefinansierade verksamheter. Någon evigt oppositionell vänsterfalang existerar inte heller lika lite som skällande bandhundar och ständigt förlorande Skånedistrikt. Sist och slutligen kan konstateras att den nyliberale politruken Ingerö ogillar folkopinioner som går emot hans egna åsikter men omfamnar liknande undersökningar som stöder hans egna uppfattningar. Inte mycket att hänga i julgranen med andra ord.
Henrik:
Anders Lago från Södertälje var inne på samma i ett inlägg på kongressen: -Om vi (SAP) förbjuder vinstutdelning i friskolor kommer vi i längden bara att ha religösa friskolor kvar. Bengt Silfverstrand: Åter igen så handlar det inte om några förbud utan villkor för att erhålla skattebidrag. Och mig veterligt så inskränker sig friskolesystemen i Danmark, Finland och Norge inte till religiösa friskolor. Åter igen ett skott i luften med andra ord!
Kvaliteten förresten. Är inte den fullt mätbar med antalet elever i friskolor.
Har jag inte råd med skattebetald kvalite så är inte problemet något med marknaden. Eller.. Bengt Silfverstrand: Nej, några så förenklade slutsatser kan definitivt inte dras. Slutmeningen är ju rena svamlet.
I en representativ demokrati ska det finnas val)
Bengt Silfverstrand: Ja, självfallet. Och vem har påstått något annat. Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |
Bengt Silfverstrand
 Valkrets: Höganäs, Skåne Adress: Näckrosvägen 9 260 40 Viken Mobil: 076-211 7481 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av 
Bengt Silfverstrand, Näckrosvägen 9, 260 40 Viken, Mobil: 076-211 7481, Skicka e-post till mig
Copyright © 2010 Bengt Silfverstrand, www.s-info.se
0,13672
