Samtidigt måste man på samma sätt som man har rätt att klaga på att ett ägg är surt även om man inte själv kan värpa ha rätt att ifrågasätta om vilka åsikter som helst, i det här fallet inom skolpolitiken, kan inrymmas inom grundläggande socialdemokratiska värderingar. Carin Jämtin tar, vilket många socialdemokrater länge efterlyst, bladet från munnen när hon aviserar strid mot vinstdrivna privatskolor inför höstens socialdemokratiska partikongress. Inlägget uppkallade sex socialdemokrater till polemik på torsdagens DN-debatt under den fullständigt groteska rubriken ”Vi socialdemokrater måste sluta motarbeta friskolorna”.
För det första måste man ju ställa frågan om det bästa sättet att gagna socialdemokratiska syften är att polemisera mot partikamrater på borgerliga "Svenska Pravdas" debattsida. Att ifrågasätta om överskott som genereras i skattefinansierade och behovsstyrda verksamheter ska kunna delas ut till aktieägare i stället för att investeras i och stärka den verksamhet för vilka skattebidragen utgår är verkligen inte att motarbeta några friskolor.
Och när vissa privatskolor, som t ex Kunskapsskolan hävdar att affärsidén är snarlik vilket flygbolag som helst och att det gäller att fylla stolarna, eftersom det är de två sista som ger vinst, ja då borde alla som bekänner sig till en grundläggande socialdemokratisk livssyn reagera. Att som sällskapet Robert Noord m fl hävda att driftsformen inte har någon betydelse vittnar också om en mycket begränsad kunskap om skillnaden mellan friskoleverksamhet på ideell grund - t ex alternativ pedagogik som i Montessoriskolorna – och skolverksamhet i bolagsform, där vinsten är det övergripande målet.
Lika fantastiskt är uttalandet att det inte är någon skillnad att göra vinst på att bygga en skola och att driva den. Skillnaden är ju uppenbar. Skolbyggnation liksom all annan byggnation sker på en marknad med anlitande av privata entreprenörer. Våra skolor är inga företag på en marknad utan skattefinansierad verksamhet styrd utifrån behov inom den av skattekollektivet gemensamt ägda offentliga sektorn.
Valfriheten begränsas självfallet inte heller om av offentliga medel genererade överskott kommer medborgarna till del i form av en kvalitetsförstärkning inom vård, skola och omsorg.
Socialdemokratin får lika lite som bofinken se ut hur som helst för att anknyta till historien om den lille pojken som tittade ut genom fönstret och frågade sin pappa om namnet på diverse fåglar han såg, men där pappan, som läste sin tidning, varje gång förstrött svarade, det är en bofink.
2009-07-31, 16:10 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Mona sahlin Skolan Friskolor Privatskolor Vinst Dn Robert noord Offentlig sektor Välfärd Aftonbladet Helle klein 
"Det är mot den bakgrunden direkt stötande att skattepengar som är tänkta att förstärka kvaliteten i våra skolor och andra delar av välfärdssektorn ska hamna i privata aktieägares fickor."
De enda som får del av vinsten är de som gör ett gott arbete. De får ju vinst som belöning FÖR ATT de stärkt kvaliteten. Eller tänker du dig att ersättning ska utgå för ett undermåligt arbete? Elever och föräldrar väljer. Tror du att de är så dumma att de väljer skolor som drivs på ett dåligt sätt? Bengt Silfverstrand: Detta har du fått helt om bakfoten. Vinster i friskolor uppkommer ofta genom att friskolan har lägre kostnader än den kommunala skolan genom sämre lokaler och genom att man ofta kan åka snålskjuts på den kommunala skolans gymnastiksalar etc. Därutöver kan vinster också uppstå genom spekulation. Självfallet är kvalitet en av kriterierna för skolval. Men det finns flera andra. Exempel jag ofta stött på: "Mamma, Lotta går í Procivitas, det vill jag också göra....
Det är uppenbart att socialdemokratin, och nu i form av Bengt Silfverstrand, ser skolan som en rent statlig alt. kommunal angelägenhet. Privata och övriga aktörer som, i de flesta andra sektorer tillför verksamheter andra synsätt avseende drift och pedogogik, är inom skolan inte välkommna. Följdfrågan som då uppenbarar sig är då vilken typ av undervisning skall anses acceptabel? Driftsformen är uppenbarligen ytterst kontroversiell vad kan då inte undervisningens innehåll riva upp för konvulsioner?
Bengt Silfverstrand: Självfallet är undervisningens underhåll grundläggande och krav på viss kvalitet ska självfallet ställas på den kommunala skolan. Alternativ finns också i form av ideellt drivna friskolor, där alla pengar stannar inom verksamheten. Vad den här debatten handlar om är att pengar som skapas gemensamt via skatterna ska stanna i verksamheten för att förstärka denna, inte gå till enskilda aktiägare.
Per Lundqvist
Kan du säga en sektor som blivit bättre när privata tagit över?
Kjell Hedman: Med den inställningen, finns det egentligen någon del av samhället där du välkommnar privata alternativ?
Kjell hedman: Vill du ha tillbaka televerket och när det kostade 6kr minuten att ringa till våra grannländer?
Ni socialdemokrater är så förblindade av era ideologiska skygglappar att ni har slutat tänka logiskt och bara instinktivt går på med era retoriska angrepp.
Varför lägger ni inte fokus på 1. Drivs skolan enligt skolplanen? 2. Är elever, föräldrar (och lärare) nöjda med undervisning och miljö? 3. Får skattebetalnarna valuta för pengarna jämfört med kommunala skolor? (och andra privata initiativ) istället för en hetsjakt på om en skola har varit duktig, effektiv och flitig på att spara kostnader och lyckas göra en vinst. Sluta tänka så endimensionellt och se det i ett större perspektiv. Bara för att någon lyckas tjäna pengar där någon annan inte lyckas innebär det inte att det statliga "förlorar" utan samhället vinner på detta då vi lyckats fått samma eller bättre tjänst till samma insats. Bengt Silfverstrand: Förblindningen i sammanhanget tycks helt ligga på din och borgerlighetens sida. 1. Att en skola ska drivas enligt skolplanen är så självklart och grundläggande att det inte ens behöver diskuteras. 2. Lika grundläggande är att föräldrar och elever ska vara nöjda med den undervisning som bedrivs. Men därav följer självfallet inte logiskt att överskottet på verksamheten, som i fallet med den kommunala skolan, återinvesteras i verksamheten, i privatfallet ska delas ut till kapitalägare. 3. Vad som är valuta i fallet kan alltid diskuteras, då t ex många privata skolor åker snålskjuts på den kommunal skolan t ex i fråga om lokalanvändning. Lägg därtill att andelen obehöriga lärare är hög inom den privata skolsfären. Att ifrågasätta vinstutdelning inom offentligt finansierad verksamhet är så fjärran från hetsjakt som man bara kan komma. Lika stor rätt och frihet man har att kritisera den kommunala skolan, där det inte så sällan förekommer just hetsjakt, har man självfallet att ifrågasätta marknadsfundamentalism inom friskoleområdet. Och vad beträffar "att någon lyckas tjäna pengar" så hade inte en enda krona kunna placeras i privata friskolor om inte landets skattebetalare hade skjutit till statsbidrag.
Jonas Jansson
Ja tur att marknätet fungerar än med Telia. För tele 2 och dom andra privata teleföretagen sätter ju bara upp master vid städerna. Så dom har ju så dålig täkning.. Men du tycker nog inte det spelar så stor roll. Erik Eriksson Nej inte om det blir dyrare och sämre.. Titta nu på Apoteket där vi får betala extra av våra skattepengar. Eller om du ska åka tåg med privata så har dom inte ens vagnar för handikappade Vart är fördelen med det???????
Att fokus riktas driftsformen är fullt logiskt då detta skapar möjligheter för ett förenklat resonemang om privat respektive statligt ägande. Vad för resultat som verksamheter genererar är inte intressant då detta inte gynnar det ideologiska pennviftandet. Självfallet kommer Kjell Hedman inte se något som helst bra med privata inslag då detta inte överensstämmer med den ideologiska övertygelsen. Privat verksamhet inom t.ex. medicinsk forskningen skapar otaliga förbättringar och driver forkningen framåt, vilket för de flesta uppfattas som någonting positivt.
Att verkligenheten visar att en blandning av olika driftsformer, i det stora hela, fungerar utmärkt är inte intressant. Oavsett om ett monopol är statligt eller privat gynner detta inte konsumenter eller skattebetalare. Forskning visar konsekvent att monopol är starkt konstnadsdrivande samtidigt som utvecklingstakten hämmas. När det gäller exemplet skolan kan det svårligen argumenteras att denna var fläckfri och konsekvent levererade toppresultat innan friskolor tilläts existera. Bengt Silfverstrand: Konstigt att debatten ständigt ska föras över på sidospår. Det handlar inte om vilken typ av skolor som är fläckfri eller inte utan hur skattemedel ska användas. Min utgångspunkt är att resurser som tillskjuts och skapas inom behovsstyrd verskamet oavkortat ska komma verksamheten till del och intel lämna verksamheten som privata vinstmedel.
Kjell - Teliasonera är ett privat bolag på en oreglerad marknad (borsett PTS) där staten är en stor ägare...
Läs på!
Om man inte kan skilja mellan friskolor och privata skolor bör man nog vara försiktig med att ifrågasätta andra människors kunskapsmassa. Privata skolor, Lundsberg och liknande, kostar rätt stora summor per termin. De är alltså förbehållna människor med tjocka plånböcker.
Friskolor är alternativ till många gånger torftig kommunal verksamhet som bekostas via skattsedeln. Det är, om man så vill, en modell som låter även oss ickesocialister få vara med om utformningen av offentlig sektor. Förbud mot friskolor innebär att privatskolorna, som har höga terminsavgifter, blir ett undantag för de rika medan alla vi andra tvingas gå i eller skicka våra barn till kommunskolorna. Vade gäller Bengts omnämnande av Montessori och liknande; även detta var ni emot när det begav sig. Walldorf, Montessori, ja allt som låg utanför era ramar skulle bekämpas. Det är direkt ohederligt att hävda detta som exempel på kommunal variation. Den variationen finns inte tack vare, utan trots, SAP. Bengt Silfverstrand: Jo, det finns sannerligen anledning att ifrågasätta både dina och andra marknadsfunamentalisters kunskaper på området. Förvisso finns det ideellt drivna friskolor och deras existensberättigande har socialdemokratin inte ifrågasatt. Det var också en socialdemokratisk regering som öppnade för möjligheten att välja skolform. Dock hade vi med den reformen aldrig en tanke på att privatisera skolmarknaden och tillåta rent privat geschäft på området. Vad sedan gäller torftig kommunal verksamhet så beror torftigheten i de allra flesta fall på otillräckliga resurser. Det finns inom den kommunala skolramen alla möjligheter att åstadkomma en god kvalitet på utbildningen, vilket åtskilliga exempel ur vardagen bär vittne om. Även nyliberaler och marknadsfundamentalister har sedan också bevisligen genom sin röst i allamänna val möjligheter att påverka utvecklingen på skolområdet. Några förbud mot friskolor har det aldrig varit tal om. Däremot är vi många som ifrågasätter att offentliga medel ska utgå till företag som bedriver skolverksamhet med den yttersta målsättningen att tjäna pengar - "skolbolag är som flygbolag - det gäller att fylla stolarna...." Vi var inte alls emot Montessori och Walldorf. Det som öppnade för den typen av verksamhet var, som sagt, en socialdemokratisk regeringsproposition.
Jocke är en funktionshindrad kille på 26 år, som har sex personliga assistenter, som jobbar åt honom. Jocke får varje månad ersättning av Försäkringskassan för att kunna avlöna de assistenter, som jobbar för att Jocke ska få jämställda levnadsförhållanden, liknande de som personer utan funktionshinder har.
Detta är alltså precis som privatskolorna en skattefinansierad verksamhet, där det finns en överenskommelse mellan Jocke och Försäkringskassan, att Jocke ska få en schablonersättning för ett visst antal timmar. I det mesta alltså liknande den överenskommelse, som skolorna har med kommunen. Ibland behöver inte Jocke utnyttja assistenter på obekväm arbetstid och då blir det pengar över. Tidigare har Jocke kunnat använda dem till plusaktiviteter. Jocke gillar att åka och bada, men det kostar pengar, men när det blev lite pengar över, så kunde Jocke åka en extra gång till badet på den "vinst" hans skattefinansierade verksamhet gav honom. Men. Detta fick minister Maria Larsson vetskap om, genast stiftades en ny lag, och från 1 juli förra året, får inte Jocke använda de pengar, som hans verksamhet ger i "vinst". De ska återbetalas till Försäkringskassan. För som ministern mycket klokt påstod: Skattepengar ska gå till det de är avsedda för. Jag förstår inte varför högerpartierna godkänner vinster i skattefinansierad verksamhet för privatskolor som drivs av multinationella bolag, men inte för privatpersoner. Kan du förklara det för mig, Bengt. Bengt Silfverstrand: Ditt exempel är synnerligen värdefullt för denna debatt. Men högerpartiernas inställning i frågan får du faktiskt fråga dem om.
Du utgår från dagens socialdemokratiska verklighet, och den är färgad av de gångna decennierna. Martinskolan och Kristofferskolan i Stockholm stötte på motstånd från vänsterhåll. Det gjorde även Adolf Fredriks Musikskola, som inte ens är en friskola men som höll (och håller) sig med inträdeskrav - något som är helt nödvändigt.
Att ni efterhand har kommit att acceptera dessa - och rent av använda dem som argument mot bolagsägda friskolor - är en annan sak. Vad gäller allmänna val: jag anser inte att precis allt här i världen måste beslutas genom att majoriteten på varje punkt kör över minoriteten. Jag är villig att kompromissa, av respekt för andra människor. Jag respekterar att mina skattepengar går till i mitt tycke odugliga kommunbyråkrater som bestämmer vad skolorna ska servera i matsalen. I gengäld begär jag respekt för att skattepengar även går till duglig privat verksamhet. Men det där med respekt och pluralism har ni aldrig begripit. Därför blev ni i det senaste valet mindre än miljöpartiet Stockholms stad och län. Folk här är vana vid att ha viss makt över sig själva, nämligen. Bengt Silfverstrand: Fortfarande ett sidospår. Diskussionen handlar inte om kvaliteten på olika typer av skolor utan om hur resurserna ska användas.
"Lika fantastiskt är uttalandet att det inte är någon skillnad att göra vinst på att bygga en skola och att driva den. Skillnaden är ju uppenbar. Skolbyggnation liksom all annan byggnation sker på en marknad med anlitande av privata entreprenörer. Våra skolor är inga företag på en marknad utan skattefinansierad verksamhet styrd utifrån behov inom den av skattekollektivet gemensamt ägda offentliga sektorn."
Och skolbyggnation är alltså inte ett behov och inte finansierad av skattekollektivet, eller? ... Tips: när man använder ordet "uppenbar" så bör man ha något argument också. F ö blir man ju bara så arg på sossar som är mer intresserade av sin konserverande ideologi än av skolornas kvalitet. Bengt Silfverstrand: Ingalunda. DET ÄR MEDBORGARNA SOM SKAPAR SKATTEUNDERLAGET. Och då har de självfallet också rätten att få satsade pengar att stanna och förbättra den verksamhet som de finansierar. Och den ilska du försökr förbehålla socialdemokratin i Sverige bör du i så fall dela med dig också till dina borgerliga vänner i Danmark, Finland och Norge där man över partigränserna är helt överens om att skattefinansierade privatskolor inte ska få dela ut vinst.
"Vad den här debatten handlar om är att pengar som skapas gemensamt via skatterna...."
Typiskt socialistiskt felslut... pengarna SKAPAS inte i och med beskattningen.. de skapas faktiskt av människors ARBETE, ett arbete som inte sällan utförs i det privata näringsliv som du Bengt så uppenbart föraktar. Jag hör det här skruvade resonenmanget dagligen från sossar... tex när det heter att den som gynnas av en skattesänkning "FÅR pengar av regeringen" eller när skattemedel som går till entrepenörsdrivna verksamheter "hamnar i privata fickor" etc. Bengt Silfverstrand: Felslutet står du själv för. Det är medborgarna/skattebetalarna som genom sitt arbete skapar de medel som sedan bekostar bl a skolverksamhet. Och de medel som genereras härav ska precis som i Danmmark, Finland och Norge då också stanna i den verksamhet de finansierar och inte hamna i några aktieägares fickor. Och att beskylla Finlands och Danmarks borgerliga regeringar för socialism är väl ändå att ta i.
Nej, visst är det så att skatterna är det primära inom S. Det höga skattetrycket har aldrig främjat utveckling och framsteg. Det kan se om man studerar tiden före och efter socialdemokratin maktövertagande vid seklets början. Visst, socialdemokrater älskar myten att S är grunden till Sveriges framsteg inom ekonomi och välfärd och intet lär få dem att läsa på.
Bengt Silfverstrand: Liksom de flesta nyliberaler så far du vilse när det gäller socialdemokratins syn på skatterna. Skatter är för oss inget självändamål. Det är de ändamål skatterna tjänar, i första hand värnandet och utvecklingen av välfärdssektorerna, skola, vård och omsorg. Beträffande socialdemokratins andel i den svenska välfärdsstatens utveckling så talar denna för sig själv. Man kan, som nyberaler först säga att skatter hämmar framsteg och utveckling och i nästa andetag erkänna Sveriges framsteg för ekonomi och välfärd men förneka socialdemokratins förtjänster i sammanhanget.
Jag är inte nyliberal.
"Man kan, som nyberaler först säga att skatter hämmar framsteg och utveckling och i nästa andetag erkänna Sveriges framsteg för ekonomi och välfärd men förneka socialdemokratins förtjänster i sammanhanget." Men det har inte jag sagt. Ansvarar inte för nyliberaler. Att skatter (för höga) hindrar framsteg och utveckling, säger till och med Socialdemokratiska ekonomer. Tyvärr, den Socialdemokratiska välfärdsstaten Sverige är inte ens bäst i Europa trots det massiva försprånget efter kriget, men man vill så gärna hålla fast vid myten. "Skatter är för oss inget självändamål" Jo. ibland undrar jag om det ändå inte är det. Varför kan man aldrig inom S ta ordet skattesänkning i sin mun. Det kan ju i något läge vara motiverat. Eller är det rent av så att S-folk tycker att det aldrig är motiverat??? Bengt Silfverstrand: Är du inte nyliberal? Varför förneka detta när ditt inlägg lyser i mörkblått. Du har ju framfört samma generella grälsjuka mot skatter som präglar alla nyliberala budskap. För mig som socialdemokrat är vare sig skattehöjningar eller skattesänkningar några självändamål. Behovet av att ta ut skatt måste givetvis anpassas efter de resurser som krävs för att upprätthålla en nödvändig standard inom i första hand välfärdssektorn. Detta har t o m många borgerliga kommunpolitiker insett och tvingats höja kommunalskatten för att inte rasera välfärden inom t ex äldreomsorg och skola. Socialdemokraterna har för länge sedan kommit till denna insikt och de krav på ökade resurser till landets kommuner och landsting som rests från vårt håll tycks b-regeringen också efter sju sorger och åtta bedrövelser nu ansluta sig till. Konstigare är det inte. Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |
Bengt Silfverstrand
 Valkrets: Höganäs, Skåne Adress: Näckrosvägen 9 260 40 Viken Mobil: 076-211 7481 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av 
Bengt Silfverstrand, Näckrosvägen 9, 260 40 Viken, Mobil: 076-211 7481, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Bengt Silfverstrand, www.s-info.se
0,11719
