TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


Jag har länge pläderat för att de vinster som uppkommer i verksamheter gemensamt finansierade med skattepengar ska stanna i verksamheten. Det gäller vinster på skolområdet i de s k friskolorna liksom inom äldreomsorg och sjukvård.

 

Därför blev jag mycket glad när jag nyss hemkommen från en härlig Ölandssemester tillsammans med hustru, barn och barnbarn läste Carin Jämtins inlägg i tisdagens DN.
Äntligen raka puckar från en socialdemokrat i ledande ställning. Vad som för en socialdemokrat borde vara en självklarhet uttrycks nu med befriande klarsyn av Jämtin.

 

Stora delar av friskolornas vinster hamnar i aktieägarnas fickor i stället för att komma eleverna till del. Detta är ju fullständigt befängt. Carin Jämtin lyfter fram det orimliga i att aktieägare i friskolor varje år får vinstutdelning medan var tionde elev går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Nu vill Carin Jämtin att den socialdemokratiska partikongressen i höst ställer sig bakom begränsningar av vinstuttag för välfärdsentreprenörer. Bättre sent än aldrig!



2009-07-29, 07:56  Permalink
Andra bloggar om:  


Bookmark and Share
Jämtins resonemang är tokigt av flera skäl. Vinsten hos välfärdsleverantörerna försvinner ju inte.

Tvärtom är vinsten en signal om att det lönar sig att leverera bra välfärd, vilket gör att de bra leverantörer jobbar på att ge oss MER av den varan.

Jag försöker visa det tokiga i resonemanget här:

http://apelsineld.blogspot.com/2009/07/men-hur-tanker-manniskan.html

och

http://apelsineld.blogspot.com/2009/07/makt-och-mandat.html


Bengt Silfverstrand: Du kan hänvisa till vilken blogg och vilket nyliberalt snack som helst, men kvar står faktum att pengar som genererats av skattepengar rimligen bör återgå till verksamheten.
Jag hörde debatt mellan Carin Jämtin och en moderatrepresentant som jag inte noterade namnet på. Jag tycker som Carin att vi måste använda skattepengar i verksamheten. Om någon vill bedriva verksamhet på företagsmässiga villkor måste även finansieringen vara företagsmässig. Vi måste med andra ord skilja mellan skatteintäkter och riskkapital.
Den uppdelning mellan offentlig och privat ekonomi som Jämtin talar om existerar inte och har aldrig gjort det i Sverige.

Staten, landstingen och kommunerna har alltid vräkt, och kommer alltid vräka, ner pengar i privata verksamheter. Detta är utmärkt, eftersom alternativen vore att politiker tvingades producera allt detta på egen hand. Några exempel:

De förskolor och skolor som Jämtin talar om handlar om mer än omsorg och pedagogik. Barnen ska även ha mat, och deras lokaler ska vara välstädade. Såväl maten som lokalvården köps av vinstsökande företag.

I större skala kan vi konstatera att de byggjättar som det offentliga emellanåt anlitar, typ Skanska och NCC, är privata och vinstgenererande. De läkemedelsföretag som producerar alla de preparat som miljontals svenskar använder dagligen, delvis tack vare offentliga subventioner, är vinstsgenererande.

Jämtins artikel tolkar jag mest som ett sätt att visa att partivänstern - Skåne, Dalarna och Stockholms AK - vill ha ett ord med i laget under höstens partikongress.
Vi måste skilja mellan teknisk verkamhet där kostnadsberäkningar blir säkrare därför att behov av t.ex. bygg- eller anläggningsverksamhet går att beräkna säkert och kontrolleras.

Inom annan kommunverksamhet skola,vård,omsorg måste behoven prioriteras och insatserna göras med hänsyn till behoven och inte möjligheterna till vinst.
Tord,

Mina egna erfarenheter av vårdskolaomsorg-sektorn är motsatta. Kosthållning, lokalvård och annat beräknas på ungefär samma grunder, nämligen "hur mycket kan vi få för en rätt begränsad summa pengar?"

Sedan är det dessutom så att hygien och näringsintag är lika viktiga som det pedagogiska innehållet. Trettonåriga grabbar som växer så det knakar kommer inte att ta in särskilt mycket information om de bara har Gorby-piroger i kistan.

Varför vissa slantar ska få gå till privata intressen och andra inte begriper jag fortfarande inte. Jag struntar fullkomligt i vem som tjänar och inte tjänar på mina två skolbarn. Däremot vill jag ha kvalitet i deras undervisning, vilket inte alltid är fallet.
Kosthållning och lokalvård kan givetvis upphandlas med goda möjligheter att beräkna och kontrollera.

När det gäller undervisning,äldreomsorg, sjukvård måste behovet anpassas till snabba förändringar. Vi har risken för pandemi som ett exempel.

Carin Jämtin har också rätt i att skatteintäkterna för dessa ändamål minskat dramatiskt. Det krävs stor flexibilitet och extrem sparsamhet med varje skattekrona.
Det vore bra om man kunde klarlägga hur många av de underkända eleverna som gick i offentligt driven verksamhet. De flesta av Sveriges bästa skolor är friskolor och då ligger det nära tillhands att andelen underkända vore lägre.

Prissättning styrs enkelt genom tillgång och efterfrågan. Om Socialdemokratin tillåts begränsa tillgången kan vi räkna med att priserna och därmed vinsterna ökar.

Jag är otroligt nyfiken på hur man har tänkt sig begränsa vinstuttagen. Det lär läcka som ett såll. Man skulle t.ex. kunna göra som staten: flytta över lokalerna till ett annat bolag och sedan fakturera överpris till verksamheten. Vi får mer administration men knappast en bättre välfärd.
Vidar Andersson i Folkbladet skriver att Carin Jämtin jagar kaffepengar. Under 2007 var utdelningen från friskolor 84 miljoner. Det blir mycket kaffe för en sådan summa. Nog tål frågan att diskuteras.
Tord,

Nu tror jag förvisso att Widar Anderssons formulering var ägnad att tolkas bildligt. Men även med din tolkning så är det inte särskilt mycket att yvas över.

Svenska folket dricker årligen 150 liter kaffe per person. 150 gånger 9 000 000 ger 1350 000 000 kronor. Literpriset ligger på 3 kronor vilket innebär att svenskarna dricker kaffe för 4050 000 000 kronor per år.

En snabb uträkning ger vid handen att dina 84 miljoner motsvarar ungefär 2 procent av svenskarnas årliga kaffekostnad.

Oavsett om man talar om kaffe eller offentlig välfärd så handlar Jämtins utspel alltså om, just det, kaffepengar.
Jag hittade en uppgift om att friskolor omsätter c:a 8 miljarder kronor. Utdelningen motsvarar 1% av omsättningen. Som jämförelse kostar den politiska verksamheten 1,5% av kommunernas omsättning:

http://www.skl.se/artikel.asp?C=2232&A=61355
Enligt internationella mätningar av elevers resultat är Finland i täten totalt sett. Ett resultat av att de har en sammanhållen skola. Skolverksamheten hålls ihop av kommunerna och utarmas inte som i Sverige där högerpartierna driver en dogmatisk privatisering av offentlig verksamhet. Allt ska styras på marknadsmässiga villkor. Marknaden har blivit målet och människan medel. S kommer att samlas kring en politik där människan är mål och marknaden medel.
Johan Ingerö, ska man få göra vinst på myndighetsutövning (polis, domstolar, socialtjänst..) också?
Någonstans måste gränsen gå. Vinstmaximering i verksamheter där vi har bestämt att pris och efterfrågan inte får styra över behoven kan leda till vanvård eller sämre kvalite. Får företagen inte höja priset så måste vinsten komma någonannanstans ifrån.

Jag är helt för att begränsa vinsten för de företag som gör matlådor till äldreomsorgen. De pengarna skulle kunna gå till högre kvalite på maten.
Råvarorna till matlådorna däremot tycker jag att bonden ska få göra vinst på. Jordbruksmarknaden borde liberaliseras mycket mer istället för att subventioneras av EU.
"Afförsudén är snarlik vilket flygbolag som helst. Det gäller att fylla stolarna. Det är de två sista som ger vinst" Detta smått fantastiska uttalandet levererat av Kunskapsskolans dåvarande VD Anders Hultin i Dagens Industri, kan ses som en slutgiltig illustration till hur nyliberaler och andra välfärdens dödgrävare ser på friskolor.

Det räcker att hänvisa till sunda förnuftet för att inse att en skola finansierad med skattemedel. En skola som bygger på allas medverkan och alla elevers lika rätt till en god utbildning inte är jämförbar med flygbolagsverksamhet.

På samma nivå som Hultins luftflykt befinner sig Vidar Anderssons kafferesonemang.

Inte ens i nyliberalernas förlovade land USA utgår federala bidrag till s k friskolor. Och i Finland råder total politisk enighet om att inga statliga anslag ska utgå till privatskolor.
Ulf frågar: "ska man få göra vinst på myndighetsutövning (polis, domstolar, socialtjänst..) också?"

Skolor är inte myndigheter, så jag ser inte riktigt parallellen. Motfrågan lyder: bör utbildning vara en fråga om ren myndighetsutövning?

Dessutom är det veterligen så att de verksamheter du nämner redan pumpar in pengar i den privata sektorn. Ta domstolarna till exempel. En målsägande som av olika skäl har svårt att föra sin talan kan tilldelas ett målsägarbiträde. Detta biträde är anställd på en vanlig privatägd advokatbyrå men får sitt arvode bekostat av rättsmaskineriet, alltså av skattebetalarna.

Det är dessutom vanligt att även den åtalades rättegångskostnader "stannar på staten" som det heter. Även i sådana fall går skattepengar till privata advokatbyråer, via den åtalades försvarare.

En som tjänar pengar på just detta är advokat/riksdagsman Thomas Bodström. Är även han en "välfärdens dödgrävare"?

Uppenbarligen anser staten att det är bättre att avlöna privata företag än att hålla sig med egna målsägarbiträden. Bengt Silfverstrand, med sin rika erfarenhet av riksdagen, kan kanske svara på hur många motioner om motsatsen som inlämnats de senaste trettio åren. Jag gissar på ganska få.

Som framgår av Vallgrens länk handlar detta om någon procent av omsättningen. Det är jag mer än villig att betala för att få alternativ till den många gånger misskötta offentliga verksamheten (som jag känner väl eftersom jag själv har arbetat i den.)


Bengt Silfverstrand: Skol- och omsorgsverksamhet är att likställa med myndigheter ur den aspekten att marknaden här inte ska styra tillgång och efterfrågan. Verksamheterna är behovsstyrda och då ska också verksamheterna komma i åtnjutande av de resurser som där kan genereras genom tillgången på skattemedel.

Privata advokatbyråer och andra cirkelresonemang i detta inlägg har inte med sakfrågan att göra.
Carin Jämtin har min respekt! Det är dags att markera.


Bengt Silfverstrand: Ja, det är verkligen hög tid att markera att det är mänskliga behov och inte marknadsnycker som ska styra på skol- och omsorgsområdet.
Tord Oskarsson säger i en slutsats det viktigaste som har sagts i den här debatten: Människan ska var målet och marknaden medlet. Så sant.

Och då blir nyreaktionärernas slutsats att vi avskaffar marknaden! I tron att inget händer med människan. eller?


Bengt Silfverstrand: Delar uppfattningen om Tords insällning i frågan.
Därav följer också slutsatsen att det är människorna, i det här fallet eleverna, i skolan som ska komma i åtnjutande av de frukter som blir resultatet av skolverksamheten.

Marknaden ska givetvis inte avskaffas, men den ska inte styra utvecklingen inom gemensamt finansierade och behovsstyrda verksamhetsområden.
På vilket sätt är det ett cirkelresonemang att påpeka att skattepengar dagligen flödar in i privat verksamhet som det offentliga vill betala för? Det är ett obestridligt faktum, vilket mitt exempel med privata advokater visar.

Sedan borde väl en gammal lagstiftare kunna skilja på översynen av vårt utbildningssystem - som är myndighetsutövning - och utbildandet som sådant, som inte är det.

För övrigt handlar det, som redan visats, om rätt små summor. Om tre gånger så mycket hade försvunnit i byråkrati (vilket säkert är fallet) hade du aldrig klagat. Att en lång rad sossar säger samma sak som jag visar ju att detta bara handlar om socialistisk dogmatism.


Bengt Silfverstrand: Det är under alla omständigheter i sammanhanget irrelevant att jämföra behovsstyrda verksamheter som skola, äldreomsorg etc, med privata advokatbyråer och myndigheter. Inte heller har krav förbud mot vinstdrivna verksamheter på omsorgsområdena med socialistisk dogmatism att göra.

I våra nordiska grannländer privatskolor inte drivas i vinstsyfte och åtminstone Danmark och Finland kan väl ändå inte betraktas som socialistiskt dogmatiska.

Nej, nu får du skärpa dig Ingerö. Annars får dina fördomar begränsas till din egen blogg. Här har de inte att göra.
Men svara då på en mycket enkel fråga: är det alltid fel att skattepengar letar sig in i privata vinster? Om inte; varför i detta fall?


Bengt Silfverstrand: Ja, det är fel att skattepengar avsedda att förstärka behovsstyrda verksamheter som skola, vård och omsorg, i stället hamnar i privata aktiägares fickor. Den uppfattningen delas uppenbarligen till och med av borgerligheten i Danmark, Norge och Finland.
All offentlig verksamhet är behovsstyrd. Men samtliga myndigheter köper tjänster från provata aktörer. Det handlar om juridisk hjälp, PR, reklam och andra konsulttjänster för miljarder.

Jag ser fram emot en bloggpost från dig om att offentliga verksamheter själva ska producera allt de betalar för och aldrig anlita aktiebolag.


Bengt Silfverstrand: Här handlar det inte om att offentliga verksamheter köper tjänster av privata aktörer utan om de medel i den behovsstyrda verksamheten som skapas av skattemedel - och i t ex kommunala skolor går tillbaka till verksamheten - i privatalternativet ska delas ut till aktiägare.

När en socialdemokratisk regering 1991 öppnade för möjligheten att välja skola så var det aldrig fråga om att öppna slussarna för privat geschäft på området.

Fråga Ingvar Carlsson. Han kan ge besked härom.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM