Den rödgröna alliansen redovisar i ett inlägg på DN-debatt i dag hur man i stället för att sänka skatten vill använda pengarna till investeringar i jobb, utbildning och förstärkning av välfärdens kvalitet. Man redovisar i inlägget samtidigt en undersökning från Novus Opinion, vilken ger ett klart och entydigt stöd för att svenska folket hellre vill undvika nedskärningar i välfärden och uppsägningar i kommunerna än att få skatten sänkt. Hela 65% av de intervjuade 1 000 personerna anser det vara fel att skatten sänks samtidigt som staten lånar till underskotten. Bara 19 procent stöder den borgerliga skattesänkarlinjen.
Tilläggas kan att flera kommuner för att undvika de av b-regeringen framkallade nedskärningarna i välfärden i stället ser sig nödsakade att höja skatten. Även om detta alternativ i många fall måste anses vara att föredra framför försämringar i kärnverksamheterna så innebär det i praktiken en omläggning av skattebördan från progressiv – inkomstutjämnande – statlig skatt till s k platt skatt, vilket missgynnar låginkomsttagarna.
När den röd-gröna alliansen i stället är beredd att betala ett ökat statliga stöd till kommunerna med vissa skattehöjningar för att de ska kunna undvika nedskärningar inom vård och skola genom uppsägningar av personal, så har denna linje ett klart stöd av svenska folket.
2009-07-03, 08:02 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Mona sahlin Novus opinion Skatter Välfärd Kommunerna Vården Skolan Alliansen Regeringen 
Milton Friedman skrev en gång att det bara finns fyra sätt att använda pengar på:
1) Egna pengar för egen räkning 2) Egna pengar för andras räkning 3) Andras pengar för andras räkning 4) Andras pengar för egen räkning Vi lever i ett land med en skattekvot runt 50 procent vilket betyder att 3) och 4) tar hand om hälften av alla inkomster i detta land. Politiker i all ära och nationalekonomer i all ära - men det sällsynta 'sunda förnuftet' kan spela in här och säga att 1) och 2) är det mest resurssnåla och effektiva förvaltningen av pengar. Därför är skattehöjningar en omöjlig väg att gå om vi vill föra samhället framåt. De dugliga politikerna blir de som kan förvalta allmänna medel så att de räcker till mer. De odugliga politikerna blir de som kräver mer pengar till 3) och 4). Bengt Silfverstrand: Logiken i den Friedmanska statistiken är förstås att vi ska avskaffa demokratin, eftersom den innebär att det fattas beslut för hela väljarkollektivet. Och Friedmans råd testades ju också i praktiken i ett antal diktaturer, vars husgud han blev under sin levnad. Du tycks sakna elementära kunskaper om skatternas betydelse. Skatter är ett instrument för att finansiera nyttigheter som i en demokrati anses vara hela folkets egendom. Skatter är således inget självändamål utan det effektivaste och mest jämlika sättet att betala för skola, sjukvård, äldreomsorg m m så att dessa nyttigheter blir tillgänliga för alla. Det snurrigaste med ditt inlägg är att du liksom Friedman i praktiken tycker att demokrati är ett felaktigt sätt att styra ett samhälle.
Blir det fler jobb med höga skatter?
Socialism är ett .....! Bengt Silfverstrand: Ja, stackars Evald kan du inte ens begripa att personal inom välfärdssektorerna i våra kommuner, för att ta ett exempel finansieras via skattsedeln. Och eftersom även borgerligt styrda kommuner p g a försummelser från b-regeringen nu också måste höja skatten för att klara välfärden, så är socialism uppenbarligen något som nu omfattar stora delar också av borgerligheten.
Milton Friedman lyckades under sin levnad levandegöra sin övertygelse att demokratin är grunden för all frihet och all verklig välfärd. Ändock lyckas du tolka Friedman och mig som om vi i praktiken vill avskaffa demokratin. Ogrundat och felaktigt av dig.
Nu styr du bloggen - om du vill så ta gärna upp demokratifrågan så skall jag ge min syn på demokratin. Att vissa nyttigheter anses vara hela folkets egendom har inte med demokrati att göra. Det har med politik att göra. En demokrati är ett fastlagt sätt att styra en nation. Flera olika politiska program skall kunna fungera inom en demokrati. Att anse att en del nyttigheter är folkets egendom är ren politik. Skatter är dels finansiering av statens uppgifter, dels styrmedel för att uppnå politiska mål. Skatter är alltid att flytta över bestämmanderätten av en medborgares lön för mödan till det allmänna, stat och kommun. I en demokrati styrs det allmänna av valda förtroendemän enligt redovisade politiska program. I ditt blogginlägg hävdar du att en skattehöjning som styrs till skola, vård och omsorg så undviks nedskärningar av personal. Jag vill påstå att skola, vård och omsorg har sin betydelse för medborgarna i landet och att administrationen av denna del av välfärden är det avgörande, inte personalens storlek. Inte heller skall skola vård och omsorg vara någon sorts konjunkturregulator. Skattefinansiering är en väg att finansiera. Gå tillbaka till min uppställning om sätten att använda pengar så borde du finna att det skulle vara bäst för hela samhället med så mycket som möjligt i kategorierna 1) och 2). Konkurrensutsättning brukar socialdemokrater och bloggare här se som ett sätt att berika sig på andras bekostnad. Detta är fel. Konkurrensutsättning är att tillåta medborgare att visa på att andra sätt att arbeta på och att andra sätt att finansiera kan vara till samhällets nytta. Detta gäller tydligt i den del av näringslivet som inte är skattefinansierad. De form av resursanvändning som förekommer särskilt i vården, nämligen att hålla priset i kronor och ören lågt och i stället låta kostnader i väntetid, oro och sjukersättningar stiga är inte solidariskt. Då är det mer solidariskt att låta idérika och kunniga människor erbjuda alternativ. Då måste resurser få stanna kvar hos den enskilde. Sedan är det dessutom så, att en hög skattekvot är negativt för sysselsättningen, för konsumtionen, för sparande och investeringar - av anledningen att skatten flyttar över bestämmandet över dessa saker till politiker. Politikerna är få och politikerna är vanliga människor och det finns inga garantier, snarare tvärtom, att politiker skulle vara administrativa och finansiella genier. Däremot - lämna till medborgaren att fritt bestämma över pengar enligt 1) och 2) i min första kommentar. Skattesänkningar kommer att gå ut till miljontals individer som var och en bestämmer om bästa användning. Den samlade effekten är mycket säkrare och mycket sparsammare än effekten av motsvarande belopp i skattepengar. Det är den totala och allmänna resursanvändningen som är viktig och den styr investeringar till det som är nyttigt och önskvärt. Om du nu tycker att jag är snurrig, så red ut följande för mig. I Kuwait - i alla fall före Kuwaitkriget, så hade alla kuwaitiska medborgare fri skola, vård och omsorg. Utbildningen omfattade inte bara grundskola utan också universitetsstudier i utlandet. Är det så, att dessa nyttigheter inte anses vara folkets egendom i ett furstendöme? Bengt Silfverstrand: Friedmans idéer ledande till nattväktarstaten är överspelade, t o m i det land där han som ekonom verkade större delen av sitt liv - USA. Nu tvingas t o m detta kapitalismens förlovade hemland att tillgripa statsingripanden för att rädda vad som rättas kan av en kapsejsande kapitalism. Att vissa nyttigheter är hela folkets egendom har i högsta grad med demokrati att göra. Ty vem ska förfoga över sina nyttigheter om inte folket. Och eftersom en fungerande demokrati knappast kan förlita sig på stormöten så är den representativa demokratin - förvisso med sina brister - det överlägset bästa styrelseskicket.
Ett samhälle skapar resurser genom arbete, och resurserna skapas lika väl av offentligt arbete som arbete i det civila samhället. Skatter tas ut efter samma principer både på inkomster i det offentliga som i det civila samhället. I ett krisläge, som det vi har nu, måste nya arbeten skapa nya resurser för att bibehålla eller förbättra välfärden. Skattekvoten - alltså det belopp som tas ut beräknat över hela ekonomin ligger runt 50 procent. Skatt på arbete ligger på mellan 50 och 80 procent. Enligt de flesta och de mest accepterade teorierna, så minskar en verksamhet som skattebelastas hårt. Belastas verksamheten alltför hårt uppstår svartarbete, helt enkelt verksamheter som inte redovisas och inte bidrar med skatter. Med stor sannolikhet är skatteuttaget i Sverige så högt, att ökat skatteuttag på arbetsinkomster kommer att stimulera till mer verksamhet utanför skattebetalningen. Detta kommer att minska skatteintäkterna och eftersom skattintäkterna används för löner inom den offentliga sektorn så är det den som drabbas först och hårdast. Att i detta läge säga att det bara gäller att höja skatterna och öka bidragen till kommun och landsting (vad med resten av statlig verksamhet då?) är en omöjlig förenkling. Den för tankarna till beredskapsarbete - betala folk för att gräva diken och fler folk för att fylla igen dikena - ja det ger onekligen sysselsättning men det är att använda resurser till ingen nytta. Därför är problemet idag att sänka skatteuttaget på ekonomisk verksamhet, så att denna stimuleras och ökar. I dagsläget kanske frågan är att stimulera verksamheten så att skatteintäkterna inte minskar eller minskar så lite som möjligt. Du skriver, att jag saknar de mest elementära kunskaper om hur skatter verkar. Ja men var då så hygglig att tala om för mig hur höjda skatter generellt och särskilt på löner stärker ekonomin som helhet och tar oss ur krisen. Bengt Silfverstrand: Det är helt riktigt att resurser skapas genom arbete - offentligt såväl som privat. Och det är mycket intressant att vi här ser en borgerlig själ också ser offentligt arbete som närande, en uppfattning som inte delas av nyliberalernas profeter. Om man därför utgår från att vi behöver även offentliga arbeten så är det logiskt sett ett fruktansvärt slöseri att välja vägen att lösa den ekonomiska krisen på kommunnivå genom nedskärningar i stället för att solidariskt fördela bördorna genom vissa skattehöjningar. Jag har aldrig förordat skattehöjningar rent generellt - i alla lägen. Det är något som får övervägas från fall till fall. Men att det är ett bättre alternativ än att försämra kvaliteten i vården och minska köpkraften i samhället genom att avskeda offentliganställda är ställt utom alla tvivel.
Varför, Bengt Silfverstrand, skall debatt föras på dina sidospår?
Du påstår, att profeter inte anser att arbete inom den offentliga sektorn skapar resurser. Vad har jag med det att göra? Jag är liberal och gärna nyliberal om du vet vad du menar med dessa benämningar. Men jag skall gärna ta upp din tråd om 'närande'. Det fanns ett ofta använt uttryck om 'närande' och 'tärande' som välvilligt förfalskats av vänstern. Avsikten vara att klatschigt beskriva arbeten som levererar skatter och arbeten som betalas med de inlevererade skatterna. Där har vi närande och tärande. Bengt Silfverstrands logik säger att 1) offentliga arbeten behövs. 2) Det är slöseri att skära ned på kommunnivå 3) kostnaderna skall fördelas genom skattehöjningar Min logiska kedja blir i stället: 1) skatter på arbetsinkomster påverkar arbetssmarknaden negativt. 2) effektiv resursanvändning ökar skatteintäkternas värde 3) stat, landsting och kommun måste definiera och prioritera sina kärnuppgifter. Mitt sätt att se konsekvenserna: 1) sänk skatten på arbetsinkomster 2) inom den privata sektorn sker kontrollen av resursanvändning genom öppen och fri konkurrens. Pröva detta på alla offentlig verksamhet. Ge inte stat, kommun och landsting företrädesrätt till viss verksamhet utan lämna all verksamhet öppen för konkurrens på lika villkor. Undantag för detta får endast gälla för mydighetsutövning enligt straffrätten. 3) Det är viktigare med ordningsmaktens resurser än med bad och fotbollsarenor. Det är viktigare med stöd för resurssvaga än för kulturfestivaler. Det är viktigare att ha politiker som sparar än som slösar (verkar självklart när jag skriver det.) Det är mycket viktigt att förstå och säga och skriva att sparsamhet förbättrar en verksamhet. Det är elakt att skriva att sparsamhet inom en kommun och landsting medför försämrad kvalitet och avskedade offentliganställda. Detta är elakt mot de valda politiker som faktiskt har som uppgift att inom vårt nuvarande system att erbjuda god kvalitet och goda arbetsvillkor. Det är också elakt att insinuera att politiker är så begränsade i sina ideer och i sina åtgärder, att mer pengar är det enda som kan hjälpa, även om problemet just nu är brist på skatteintäkter och risk för ökade underskott i budgeten. Bengt Silfverstrand: Debatten förs inom de ramar som rubrik och innehåll i huvudinlägget anger. Att du sedan har svårt att uttrycka dig koncentrerat är inte mitt bekymmer. Min syn på skatter är inte alls den du svamlar om. Men lika lite som skattesänkningar är något självändamål så är skattehöjningar det. Att påstå att skatter på arbetsinkomster påverkar arbetsmarknaden negativt är nonsens. Arbetsinkomster och vinster utgör förädlingsvärdet i produktionen och det är rimligt att båda "storheterna" får bidra till finansieringen av välfärden. Fördelningen däremellan kan diskuteras. Effektiv resursanvändning och prioritering av kärnuppgifter är självklarheter som redan hårddragits till den milda grad att även borgerligt styrda kommuner ser sig tvungna att tillgripa skattehöjningar. Ansvaret för den utvecklingen ligger på den b-regering som vägrar att ge kommunerna det ekonomiska stöd som t o m liberala ekonomer ställda inför en krass verklighet nu inser behövs.
Om de som arbetar, genom skattesänkningar får med pengar i plånboken, börjar köpa tjänster så uppstår det fler arbeten.
Är inte det ett bra sätt att investera i jobb? Bengt Silfverstrand: Att sänkta skatter står i proportion till ökad sysselsättning faller på sin egen orimlighet. Vi behöver ett förhållandevis högt skatteuttag om vi ska kunna upprätthålla en välfärd som kommer svenska folket till del på någorlunda jämlika villkor.
Kan inte låta bli att kommentera följande: "Bengt Silfverstrand: Att sänkta skatter står i proportion till ökad sysselsättning faller på sin egen orimlighet."
Skatt på annat en arbetsinkomst anses stå i proportion till ökad/minskad konsumtion. Kan en rejält höjd skatt på arbetsinkomster öka sysselsättningen? Kan bara en lagom höjd skatt öka sysselsättningen? Kan en liten skattesänkning minska sysselsättningen? Kan en rejäl skattesänkning på arbetsinkomster minska sysselsättningen? Förklara sambandet! Bengt Silfverstrand: Med kommentaren menade jag självfallet att man inte generellt kan påstå att sänkta skatter ökar sysselsättningen eller att höjda skatter skulle hämma densamma. Det finns naturligtvis brytpunkter i de kombinationer du ställer upp men det svenska skatteuttaget har varit väl förenligt med hög sysselsättning. Och folks köpkraft förbättras verkligen inte om skatten sänks och de privata utgifterna för sjukvård etc. i stället ökar.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Bengt Silfverstrand
 Valkrets: Höganäs, Skåne Adress: Näckrosvägen 9 260 40 Viken Mobil: 076-211 7481 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Per Kjellén - 3 juli 08:32, 2009 
Bengt Silfverstrand, Näckrosvägen 9, 260 40 Viken, Mobil: 076-211 7481, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Bengt Silfverstrand, www.s-info.se
0,09766
