TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


Det rödgröna tåget rusar nu genom delar av Sverige. Det är utmärkt att den rödgröna alliansen flyttar fram positionerna och kommer med konkreta besked om hur framtidens välfärd ska finansieras. Vi är beredda att höja skatten för att klara välfärden. Eller som Mona Sahlin uttryckte saken – i valet mellan större barngrupper och färre lärare i skolan å ena sidan och en viss skattehöjning å den andra sidan, så väljer vi det senare. Klarare kan det inte sägas. Och det är ett språk som folk begriper. När skatteförändringar diskuteras måste vi alltid vara beredda på mothugg och därför klart och tydligt redogöra för bakgrunden till förändringarna och för vilket ändamål en – i det här fallet – skattehöjning ska användas.

 

I samma veva som de rödgröna kommer med sitt utspel diskuteras i media förre s-statssekreteraren Per Borgs ”utspel” mot bakgrund av rapporten: ”Den långsiktiga finansieringen – välfärdspolitikens klimatfråga?” (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:1). Om denna rapport kan för det första sägas ”inget nytt under solen.” Ty vad Per Borg nu framför, nämligen att skattehöjningar närmast är omöjliga och att en ökad privatisering av välfärden är oundviklig, har han redan sagt tidigare bl a i ett debattinlägg 2004.

 

Förväntningarna och kraven på välfärdsstaten kommer självfallet att öka på samma sätt som livslängden och välståndet. Och det är ganska givet att 2030 års befolkning inte kommer att nöja sig med 2009 års sjukvård.
När då Borg samtidigt skriver att ”oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning”, så slår han en knut på sig själv.
Hur dagens och framtidens välfärd ska finansieras är som ”Dagens Arena” skriver i dagens ledare en politisk fråga. Att höja skatten har i ekonomkretsar alltid varit kontraproduktivt.  Om man däremot frågar svenska folket om de är beredda att betala något mer i skatt för att mor Anna ska slippa gå och lägga sig redan kl. tre på vårdboendet och slippa sitta i en vrå och kura hela dagen när solen skiner – och om lilla Emma ska slippa att gå i en klass med 40 elever p g a att lärare avskedats så blir svaret oftast positivt.

 

Därför kan sannolikt den rödgröna alliansen med sitt nya klarspråk se ljust på framtiden. Svaret på frågan blir ett ja. Det går att vinna valet på höjd skatt. Under förutsättning att pengarna öronmärks för ändamål som svenska folket upplever som synnerligen angelägna.



Förstår du att problemet är att skattebasen inte rymmer större skatteuttag utan att det uppstår direkt kontraproduktiva effekter för samhällsekonomin?

Att uttrycka annat är direkt ohederligt och vilseledande, eller för att inte säga att det är billigt publikfrieri.

Problemet är att det valutafinansiella systemet havererat, problemet är inte alls fördelningspolitiskt i annat än att finans och valutasystemet är ett direktverkande fördelningspolitiskt instrument.

Men detta tycks ju ha passerat helt obemärkt.


Bengt Silfverstrand: Nej, det förstår jag lika lite som många andra, som försvarar ett system byggt på solidarisk fördelning av de resurser som krävs för att upprätthålla en välfärdssektor - skola, vård och omsorg - tillgänglig för alla på någorlunda lika villkor.

Det demokratiförakt du pläderar för talar för sig själv.
Det är bristen på känslan av samhällssolidaritet-
skatt efter bärighet- fördelning solidaritet-
rättvisan grunden för tryggheten för alla.



Bengt Silfverstrand: Instämmer.
Mycket korrekt analys att S kan "vinna valet på höjd skatt. Under förutsättning att pengarna öronmärks för ändamål som svenska folket upplever som synnerligen angelägna. " Det som dock bör tilläggas att det även krävs är ett förtydligande att det är "andras" skatt som skall höjas :(




Bengt Silfverstrand: Nej, det är inte "andras" skatt som ska höjas utan allas skatt över en viss gräns, en gräns som givetvis kan diskuteras.
Inget roligt" argument tycker jag som enkel röstberättigad. Jag skulle uppskatta "nytänk". Visioner.. Höjda skatter följer med som en självklarhet bara vid tanken på bättre tider. Höjda skatter.. Är det verkligen argument för socialdemokrater. Är inte höjda skatter mer en självklarhet om det gynnar utveckling inom omsorg och tanke om utveckling. Höjda skatter inom enbart drift av något som redan finns etablerat, som inte gynnar utveckling är något sämre. Att påpeka självklarheter, gynnar det verkligen på något sätt ? Att nämna som åtgärd ja men ett argument.. Knappast. Åtminstone inte för min generation och yngre. Jag ser det inte så. En bättre funktion om något kanske kan nås med fler tankar än fullt och enbart höjda skatter. Höjda skatter utan uppmuntran om ett samarbete mot något bättre ger inte vinst i något. Det kostar lika mycket som det ger och pengar behöver inte vara mitt argument inför det påståendet.

Visioner tack.. Utöka Sverige.
Utöka landet över dess gränser genom att tala om landet som ett föredöme att leva i. Förutsättningarna för det är sedan långt tillbaka redan grundade -om F.R inte raserar) Utöka YtaN inom landet med verksamheter. Minska på så sätt även gränserna, det förbättrar relationerna med övriga länder, ger jobben. Sätter kurs för inspiration hos dem som kan göra det verkligt. Mer tonvikt i arbetet och talet att vara fördelaktigt inom miljö, omsorg. Tanken om människan. Utnyttja landsbygden i den tankelinje som råder, miljö, omsorg. Utöka på så sätt betydelsen av ordet "Sverige" inom EU. Bygg äldreomsorg med tanke på människan istället för effektiv ansvarsfri" hantering. Bygg ut mindre och miljövänliga energiprojekt, nya tankar människor kan utvärdera, utveckla. Utveckla landet i rätt riktning. Vi har nu trasslat oss igenom tider av svårigheter. Fler tankar behövs än enbart höjda skatter. Ge hopp, gynna och uppmuntra genom att tänka stort. Tala med visioner i tankarna. På detta sättet reser jag mig inte gärna annorlunda upp från stol eller sjukhussäng med glädje och utropar "Förändring!"


Bengt Silfverstrand: Det var många ord och lite innehåll. Visionen är kristallklar. Ett välfärdssamhälle värt namnet ska omfatta alla. Och vad valet i skattefrågan handlar om är om värn av välfärdens kärnoområden är värt en skattehöjning. En tydlig majoritet av svenska folket anser uppenbarligen detta. Mot den bakgrunden har den röd-gröna alliansen alla skäl att pröva frågan i allmänt val.
Hur kan man tro att man kan höja inkomstskatterna och t ex marginalskatten över dagens 57 % och tro att det inte kommer att ha en negativ inverkan på folks vilja att arbeta hårt, ta risker och öka produktiviteten när man i nästa andetag påpekar att det är viktigt med höga alkholskatter eftersom det håller ned konsumtionen. Vi dricker alltså mindre om det blir dyrare, men samma sak gäller inte arbete. Hur tänker man då?

Vi har idag världens högsta skatter. På få områden i samhället brukar extremism uppskattas. Vi har idag ett exceptionellt skattetryck. Detta vill Socialdemokraterna öka, vilket ur ett globalt perspektiv är ren och skär extremism. Tror Socialdemokrater inte att det finns någon anledning till varför världens alla andra länder har valt att lägga sig på en lägre nivå?


Bengt Silfverstrand: Håll dig till sakfrågan, d v s huruvida svenska folket är berett att ge lite mer till det gemensamma folkhushållet om detta innebär att upprätthålla kvaliteten på välfärdstjänsterna.
Har vänstern dumpat Keynes en gång för alla eller är det bara denna kris som skall lösas med minskad efterfrågan?


Bengt Silfverstrand: Nej, Keyne är i allra högsta grad levande för socialdmokratin och dess samarbetspartner. Bara lomhörda kan ha undgått det budskapet under pågående turné med de tre samarbetspartierna.
Så värst klara var nu inte de så kallade beskeden. Hittills har vi fått höra att skatten ska höjas för

1) Alla
2) De flesta
3) De som tjänar över 30 000 i månaden

Oavsett vilket som stämmer är det en dålig idé. Att hårdbeskatta låginkomsttagare är både moraliskt förkastligt och nationalekonomiskt oförsvarbart. Att förstärka de brytpunkter som finns är inte speciellt klokt och vad det tredje alternativet beträffar så ger det inte särskilt stora inkomster till statskassan.

Tvärtemot vad som antyds är den svenska medellönen rätt låg. Till skillnad från Mona Sahlin vet jag vad det innebär att tjäna lite och med förtret se hur pengarna går till diverse valfläsk som inte ingår i valrörelsernas vårdskolaomsorg-mantra. Att jag numera har råd med socialdemokratiska skatter ändrar inte den saken.


Bengt Silfverstrand: Beskeden är tillräckligt tydliga på det här stadiet. Skattehöjningar kan bli aktuella för att rädda vad som kan av den välfärd som b-regeringen håller på att undergräva. Hur den nya skattepolitiken ska utformas har de tre samarbetspartierna lovat att återkomma till.
Försök nu att tänka dig förljande exempel Bengt Silverstrand!

Hur mycket kan man höja beskattningen av den produktiva verksamheten utan att det uppstår negativa samhällseffekter?

Förstår du att den skattebärande basen i realekonomin redan är för liten för att kunna bära hela detta system?

"Nej, det förstår jag lika lite som många andra, som försvarar ett system byggt på solidarisk fördelning av de resurser som krävs för att upprätthålla en välfärdssektor - skola, vård och omsorg - tillgänglig för alla på någorlunda lika villkor. "

Förstår du inte att oavsett det som du skriver ovan i detta, så är det en förutsättning att det finns någonting att föredela? Att dela lika på ingenting är likafullt ingenting!

Kan du inte förstå att pengar inte har ett värde, de mäter endast värden för att kunna förenkla handel?

Vad är det som får dig att tro att det finns sådana resurser så att detta nu utgör ett fördelningspolitiskt problem?



Bengt Silfverstrand: Du behöver inte följa Janne Vängmans slingriga, sliriga och släpande väg hem efter lördagsdansen.

Jag är mycket medveten om vad som krävs för att upprätthålla en välfärdssektor. Och det är precis vad de tre röd-gröna samarbetspartierna tänker gå till val på att göra.
Och nej, du är alldeles uppenbart inte alls medveten om vad som krävs för upprätthållandet av en given nivå på en välfärdsektor.

Och vidare så rabblar du detta som någon form av mantra, oförmågan att erkänna sina brister är detsamma som högmod, och det undandrar dessutom varje möjlighet till förbättring.

Du vet uppenbarligen inte alls vad det är som styr den rådande välfärden per individ och fysisk geografisk ytenhet inom en valutaregion.

Och detta din oförståelse är alldeles uppenbar för envar som har minsta förståelse för dessa samband.

Det är inte bara snudd på att du ger ett intryck av att du tror att handel skapar välstånd, så akta dig nu i detta för att slänga ur dig något som inte är välgrundat och som du inte kan leda i konsekutiva resonemang!


Bengt Silfverstrand: Välstånd skapas av människor i samverkan. Och om människor i samverkan också betalar priset för detta välstånd i form av solidariskt fördelad skatt så blir det samlade resultatet bäst.
Bra Bengt att du tar itu med Per Borg, denne statssekreterare från de katastrofala Feldt-åren 1982 – 88, då man från finansdepartementet i oordnade former kuppade igenom de ogenomtänkta avregleringar, Reagan-Thatcher i (s)-”light”-version, som så småningom utmynnade i den svenska 1990-talskrisen. Han tillhör alltså den nyliberala (s)vans som försöker vifta med hunden SAP. Med en sådan meritlista kan man tro, att han skulle vara körd för evigt men statsbyråkratin kallar ständigt in denna typ av ekonomer (för att här skriva en ESO-rapport) och köra i samma gamla nedkörda hjulspår.

Detta är naturligtvis ett stort problem, att det i Sverige – i motsats till exempelvis USA även om Obama vägrar att lyssna på dem – knappast finns några nytänkande ekonomer som kan vara behjälpliga att finna vägar ut ur den ekonomiska kris vi bara står i början av.

Det fanns i höstas bland ekonomer en viss ruelse, ja till och med viss självkritik, över det som hände välrden men allt detta är nu som bortblåst. Att läsa ekonomisidorna och deras teckentydning med bildspråk som att nu växer det små gröna skott även om frosten kan slå till är närmast bisarrt – med tanke på den stora nedgång i sysselsättningen som ännu inte syns så breda spår av i Sverige.

De stora balansproblemen i världsekonomin har inte kommit en steg närmare sin lösning, med ett USA som förbrukar världens överskottssparande utan någon som helst förmåga att betala igen. Då måste det komma till en rad okonventionella lösningar, men så skickas en slentrianfigur som Per Borg stämplad (s) att på DN Debatt den 23 juni åter tugga igenom samma gamla gröt.

Så här skriver Borg:
I USA, som på ett helt annat sätt än i Sverige låter marknaden skapa balans mellan efterfrågan och utbud, har konsumtionen av sjukvård och utbildning ökat betydligt mer än den privata konsumtionen.

Med relativa sjukvårdskostnader som ligger skyhögt över Europas – och med en täckningsgrad hos befolkningen på 80 %. Det är alltså allt denne forne statssekreterare (s) har att säga om USAs sjukvårdssystem. Meningen kan väl endast tolkas som att Borg menar att detta system skulle vara en förebild för oss, trots att Obama nu arbetar på att finna förändringar (förbättringar) – i hård motvind från berörda branschföreträdare. Det är väl bara det mediala klimatet här i Sverige som gör att en sådan mening kan passera utan någon som helst uppståndelse. Karln betraktas ju uppenbarligen som rumsren i de kretsar som kallar honom att skriva en ESO-rapport.

Vidare skriver Borg om det nya pensionssystemet:
Den pensionsreform som beslutades under 1990-talet innebar exempelvis att medborgarna fick ta större eget ansvar för sin pension. Någon medveten förändring av det slaget har inte skett beträffande välfärdstjänster.

Hade (s)-ledningen antytt ett sådant motiv (och medvetet (!) dessutom), när man försökte övertyga motsträviga partikongresser om det nya offentliga pensionssystemets fördelar, hade vi sannolikt sluppit det illa genomtänkta system vi nu har idag. Med den meningen visar Borg att han inte förstår ett dyft av hur nationellt omfattande pensionssystem fungerar. Vilket ansvar menar han den enskilda individen kan ta?

En konsekvens av de förändringar som skett inom det offentliga pensionssystemet liksom i avtalssystemen är att Sverige har en meningslös kapitalexport på mer än 100 miljarder kronor årligen, pengar som nu alltså kastas ned i ett stort svart hål medan vi har stora investeringsbehov inom landet, i infrastruktur, inom vägnätet, järnvägar, bostäder, inom kommunala vatten- och avloppsnät som nu fungerar på övertid – och många andra behov som behöver täckas. Pensioner är konsumtion av produktion här och nu, dvs av att det utförs ett produktivt arbete. Hur allt det ska kunna genomföras i en förvirrad världsekonomi skulle behöva diskuteras – och så skickas denne Borg fram i den allmänna debatten för att surra om oväsentligheter!



Bengt Silfverstrand: En utmärkt och uttömmande analys, Jan.
Jag vet inte allt jag men hur kan höjda skatter anses vara lösningen i tid och otid när landet centraliseras, landsbygden dör ut, arbetslösheten är skyhög. Företagen, näringen alltså själva källan till inkomster läggs ned. Höjda skatter tolkas trots det vara lösningen.

Varför inte inrikta samma uppmärksamhet att bygga upp näring istället. ger inte sådant mer inkomster till stat och kommun på samma sätt som att höja skatter när totalen höjs men då med den skillnaden att även grunden till dessa skatter stärks inför möjligheten att finnas även nästa år..

Hantverket finns inte idag. Massproduktion -kvanititet uppskattas istället för kvalitet. Import av maten vi äter ökar när kostnaden att själva odla är högre än att importera. Samtidigt försvinner jobben, människor står arbetslösa efter skola och vi har en försämrad kvalitetsgaranti då vi själva inte är de som producerar.


Bengt Silfverstrand: Försök och läs rätt innantill. Ingen har påstått att höjda skatter är lösningen i tid och otid. Vad det här handlar om är att odogmatiskt kunna använda skattevapnet när det gäller att värna sådana välfärdens kärnområden som en klar majoritet av landets invånare är beredda att solidariskt finansiera genom våra skatter.
Förfarandet krockar uppenbarligen gång efter gång med sättet att försöka tala till socialdemokratin att leva hos folket istället för att dra vapen mot delar av det. Vänder det, och det gör det så finns förvirrade själar att leda in i värmen och vad möter dem ? Dragna "vapen" och bistra miner som vaktar källan, ursprunget till detta livet. Alla sätt fungerar förstås i rätt tid fast jag undrar ändå hur många de är dessa själar som tillsammans med fotfolket kan göra valet riktigt och rätt.

ooops


Bengt Silfverstrand: Ett skott rejält vid sidan av målet. Håll dig till saken i fortsättningen.
Vad försöker vi med här Bengt ?


Bengt Silfverstrand: Framgår klart av inlägget.
Hur uppnår vi bästa resultat för alla.

Varför är politik så splittrad idag.

Varför finns inget konkret längre idag. Inget absolut "Ja" inget absolut "Nej". Piratpartiet. Hur kan de finnas överhuvudtaget och det utan att vara organiserade i alla frågor ?!

Är det så kanske att vi emellanåt glömmer att ändå se vad vi åstadkommit genom historien. Att människor idag är mer enade i de flesta sammanhang trots allt och att mindre lösa ändar återstår än de som fanns för en tid sedan. är det därför politik är så splittrad i sammanhanget idag ?

Om så.. Hur fortsätter vi då med att gynna framstegen inför framtiden på bästa sätt ?

Dra "svärdet" eller fatta pennan.


Bengt Silfverstrand: Svärdet är draget och pennan fattad. Att Piratpartiet fått plats i svensk politik borde knappas förundra någon. Det räcker att läsa multimedias kärleksförklaring och verbala sponsring, så finner man stora delar av svaret.
"Bengt Silfverstrand: Nej, Keyne är i allra högsta grad levande för socialdmokratin och dess samarbetspartner. Bara lomhörda kan ha undgått det budskapet under pågående turné med de tre samarbetspartierna"

Keynes skulle inte höja skatten i en lågkonjunktur. Så det verkar inte som om Keynes är levande för SAP.


Bengt Silfverstrand: Under alla omständigheter så torde Keynes ha förespråkat offensiva satsningar för att upprätthålla efterfrågan. Detta innebär i sin tur fler i arbete, vilket i sin tur kräver statliga ingripanden, vilket i sin tur torde kräva skattehöjningar.
Jag tror att svenska folket hade förstått det här med höjda skatter bättre ifall man hade använt ordet återställande av skattesatserna.


Bengt Silfverstrand: Ja, där har du en poäng Eva.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM