Har ni sett på maken! Även djupborgerliga Expressen har Marita Ulvskog som klar segrare i gårdagens EU-debatt. Jo, jag vet, det är en läsarenkät det är fråga om. Men alla som har den minsta aning om hur mycket krut borgerligheten lägger ner på den här typen av enkäter kan ändå se detta som en klar socialdemokratisk framgång.

Att Marita Ulvskog är ett mycket starkt (s)-kort och därför ”farlig” för borgerligheten framgår också av borgerlighetens främsta språkrör – Dagens Nyheter – den svenska Pravda. I gårdagens (torsdag 4/6) tidning hade man kallat in självaste chefspolitruken och tidigare chefspolitruken Hans Bergström för att hissa varningsflaggan. ”Kandidat Ulvskog (v)” rubricerar han den signerade ledaren som avslutas med följande ”upplysning”. ”För Marita Ulvskog är V eller S åsiktsmässigt egalt. För de väljare som vill dra en gräns mot Lars Ohlys parti är det en inte oviktig upplysning.”

Ja, har man sett på maken eller ”Has’t du mir gesehen!” som tysken säger. Och på vad grundar sig då denna Bergströmska ”upplysning.” Jo, på en artikel av Åke Ortmark i en vänbok till Sten Westerberg, fd borgerlig statssekreterare i finansdepartementet. Ortmark redovisar en ”tidigare icke publicerad tabell” där personers uppfattningar i 25-30 olika politiskt kontroversiella frågor redovisats.” Utifrån detta lätt kvasivetenskapliga angreppssätt drar Ortmark bl a slutsatsen att det fanns en socialistisk övertygelse hos s-ledningen beträffande löntagarfonderna, inte endast ett taktiskt tvång i spåren av LO:s beslut.

På denna punkt är Ortmark och ”hans ledsagare” fullständigt ute och reser. Därom kan jag ge besked, ty jag var med. Närmare bestämt som mycket aktiv socialdemokratisk riksdagsledamot och debattör i löntagarfondsfrågan och närvarande vid alla sammanträden i partistyrelsen där frågan ventilerades. Löntagarfondsresan inom själva det socialdemokratiska partiet var snarare de ständiga taktiska reträtternas resa än en klar socialistisk deklaration att kapitalets ägarmakt åtminstone skulle behöva tunnas ut. Det var i sanningens namn LO som stod för den ideologiska lödigheten i löntagarfondsfrågan, men Rudolf Meidners ursprungliga förslag, som verkligen skulle bryta kapitalets makt spolades av partiet på ett tidigt stadium.

Medan Marita Ulvskog i Hans Bergströms ledarartikel etiketteras som ”vänster” sätts etiketten höger på en annan socialdemokrat (?) Björn Rosengren. ”Björn Rosengren ligger närmast Moderaterna, därnäst Folkpartiet.”
Detta erinrar mig om en liten ”söt” historia som utspelade sig i ett sammanträde med Riksdagens Revisorer i 90-talets sista skälvande minuter. När den ideologiskt ofta svajande vänsterpartisten Per Rosengren vid ett tillfälle hamnade på en klart borgerlig linje, frågade jag i lätt ironiska ordalag hur han kunde hamn på just den ståndpunkten.
Per Rosengren som inte saknade humor svarade: ”Varje parti har sin Rosengren…..

Då däremot Hans Bergström inte gjort sig känd som humorist måste man ta hans ledarartikel på blodigaste allvar. Detta behöver dock inte bekymra vare sig Marita Ulvskog eller någon annan socialdemokrat.
Sträck på dig Marita och alla ni andra som har både hjärtat och det politiska hjärninnehållet till vänster. Du skötte dig mycket bra, inte minst när du kristallklart tydliggjorde skillnaden mellan höger och vänster i fråga om de svenska kollektivavtalens status med nuvarande domar i EG-domstolen som vägledande i sammanhanget.

I dag ska jag gå och rösta i valet till EU-parlamentet. På vilket parti? Ja, i likhet med salig Tage Danielssons avslutande ord i den klassiska lilla skriften ”En soffliggares dagbok”- utgiven inför riksdagsvalet 1968, så säger jag: ”Det är hemligt enligt lag……”.
Over!