TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


-Ge mig ett utspel om dagen och jag ska ge er en ny skola. Ja så skulle man med en travestering på kroppsbyggaren Arne Tammers gamla uppmaning (Ge mig en kvart om dagen och jag ska ge er en ny kropp) kunna beteckna skolminister Jan Björklunds överaktiva agerande på skolområdet. Men väljarna låter sig uppenbarligen inte imponeras. Ty vad Björklund och folkpartiet med sitt närmast nervösa ”reformivrande”
åstadkommit är oreda och osäkerhet på skolområdet.

 

Häromdagen var det dags igen. Elitklasser ska införas redan på grundskolenivå. Att man därmed gör ett tydligt uppbrott från vad som hittills varit grundskolans bärande princip att den ska vara bred och mångsidig tycks inte bekymra klåfingrarna.
”Vi borde tvärtom tona ned olika inriktningar på grundskolenivå. Att intressen ska styra skolvalet allt lägre ned i åldrarna kan man verkligen sätt ett frågetecken för. För vems intressen är det som styr? Är en tioårings intresse för balett hans eller hennes, eller är det föräldrarnas drömmar som ska förverkligas?” Denna högst relevanta fråga ställs av Lotta Hördin i en ledare i Helsingborgs Dagblad den 19 maj. (http://www.hd.se


Visst finns det brister i grundskolan. Men vad regeringen då borde koncentrera sig på är att stärka grundutbildningens allsidighet och kvalitet och stödja svagpresterande elever.
Lika illa är beslutet att spjälka upp gymnasieskolan i en teoretisk och en praktiskt inriktning.

Att inte ge alla elever en ordentlig grund att stå på när det gäller svenska, matematik och språk är i själva verket att göra dem en björntjänst för livet – något som i sin tur drabbar de elever hårdast som i och för sig har mest lust och fallenhet åt det praktiska hållet.

 

Det är lätt att av opportunistiska skäl falla dem i talet som tycker att en bilmekaniker eller snickare inte behöver ha full gymnasiekompetens i svenska språket. Men när snickaren ska fylla i blanketten. formulera skrivelsen till en myndighet eller står inför en annan situation då han/hon måste kommunicera i skrift och känner byxångest då först blir man varse om vilka värden man gått miste om.

 

Och vad gäller Caligula, så är det inte min innovation. Att Björklund går under den beteckningen uppmärksammade jag först i borgerliga media och i lärarkretsar.



Som vanligt håller jag med dig och har invändningar. Elitklasser i grundskolan är ju fullkomligt galet. Barn i grundskolan är så olika utvecklade att det bara kommer att få till följd att skolan missar en massa begåvning och en massq begåvning missar skolan. Nej, låt grundskolan var just det, en grundskola, och se till att barnen får lära sig just detsamma, grunderna.

Det tror jag du också är enig i men samtidigt så verkar du mena att eleverna skall lära sig grunderna i gymnasiet? Har jag uppfattat fel. Baylan formulerade denna "socialdemokratiska" hållning som att: "Vi socialdemokrater kommer aldrig att ge upp ambitionen att alla som lämnar gymnasiet ska kunna läsa, skriva och räkna."! En något blygsam ambition kan jag tycka. Men om gymnasiet fungerar som idag så är det åt helv-te. Förfärande många lämnar inte skolan med godkända betyg. Verkstadskillar faller igenom därför att de inte klarar matte C, får IG och har alltså en icke genomförd skolgång att foga till sin CV. Och inte får denågra jobb på det. I stället för att hetsa fram en högskolekompetens redan för 16-åringar så borde vi återuppväcka det livslånga lärandet, göra det lätt att ta upp studier senare i livet, premiera studier, låta människor utvecklas i egen takt. Att fylla i en blankett tillhör nog snarare grundskolekompetensen.


Bengt Silfverstrand: Då är vi överens om att elitklasser är av ondo.

Vad gäller gymnasieskolan så ska du nog inte se Baylans formulering lösryckt. Den ska i stället ses som en kritik av att vi i dagens gymnasieskola inte i tillräcklig stor utsträckning når upp till målet att alla ska kunna läsa, räkna och skriva.

Jag är liksom du kritisk till bristerna i dagens gymnasieskola. Men vi löser inte problemen genom att i praktiken skapa två gymnasieskolor - en för teoretiskt begåvade och en för praktiskt begåvade (en förvisso något trubbig uppdelning, eftersom det inte alltid är avsaknad av teoretisk begåvning som gör att vissa elever inte tar sig igenom).

Det livslånga lärandet existerar redan idag. Du har rätt att misslyckas i dagens gymnasieskola och möjlighet att senare i livet ta dig vidare genom t ex komvux.

Exemplet med blankettifyllning var bara en detalj i sammanhanget. Men jag har egen erfarenhet av att det i vissa sammanhang när det gäller just blanketter kan vara värdefullt att formulera någorlunda korrekta svenska meningar. Och det kan tyvärr inte alla som gått igenom dagens svenska gymnasieskola. Att då bara släppa dessa elever vind för våg och förlita sig på att det ska ordna sig med den saken senare i livet är i själva verket att svika många av våra ungdomar.
Men det är okej med musikklasser? Nu vet jag iofs att ni ville lägga ner exvis Adolf Fredriks Musikskola (där jag för övrigt tillbringade mellan- och högstadiet) men tvingades ändra er efter protesttåg motsvarande ett tjugotal av era första maj-tåg.

Om ja; vad är skillnaden?


Bengt Silfverstrand: Musikklasser har funnits sedan urminnes tider och det finns ingen anledning att beklaga sig över detta eller att det finns något undantag från en regel. Blanda inte in Adolf Fredrik i sammanhanget. Den skolan har ingenting med det principiella resonemang vi nu för om matematikklasser.
Men Bengt, det finns inget uttalat och formulerat mål att men först efter genomfört gymnasium ska kunna skriva, läsa och räkna!! Det ska man kunna när man lämnar mellanstadiet. (Ja, jag vet att man inte delar in så nuförtiden) Sedan fördjupar man sina färdigheter högstadiet. Bla förmågan att formulera meningar som räcker till för att fylla i ett formulär. Men att vi ska vänta tio år med att lära oss det i skolan är befängt. Elever som inte klarar det släpps inte vind för våg efter avslutat gymnasium. De har släppts vind för våg efter avslutad tredjeklass i småskolan.

Så varför en elev på gymnasiet som valt fordonsteknisk linje ska tvingas läsa MatteC, vilket gör att de misslyckas och blir underkända och i praktiken utestängda från den arbetsmarknad som de sökte utbildning för, är för mig obegripligt.

Jag har aldrig förstått detta förakt för hantverk, industriarbete och att det skulle vara så mycket mindre värt än teoretiskt arbete. Det är ju bara en fördom och en myt.


Bengt Silfverstrand: Om det nu visar sig att vissa elever inte kan räkna och skriva i nivå med målen, och att detta är de elever som bäst behöver stödet för att kunna klara sig i livets olika skeden. Ja, då är det enligt mitt logiska sätt att se fel att släppa dessa elever med motiveringen: "De är praktiskt lagda och behöver inte kunna räkna, läsa och skriva lika bra som "teoretikerna."

Något förakt för hantverk och industriarbete har inte funnits i det socialdemokratiska parti jag har tillhört. Det är lika mycket värt som teoretiskt arbete och konsekvensen av att de praktiskt lagda eleverna är lika mycket värda som alla andra elever blir då följaktligen att de ska ha samma möjligheter till utbildning, även om detta skulle innebära att de behöver lite längre tid på sig för att inhämta kunskaperna i de teoretiska ämnena.
O.T.

Det känns verkligen inte som att LAS-debatten är slut i och med att du konstaterar att "Lagstiftningen inte behöver ändras" och att "Centerpartiet är löntagarfientlig"...

Varför streck i debatten? Litar du inte på era argument?

Vänligen
/Johan


Bengt Silfverstrand: Du har fått göra fler inlägg i den debatten än vad som är kommun i t ex dagspressen. Och som framgår av debatten har du inte kunnat göra trovärdigt att ökad makt åt arbetsgivarna på de anställdas bekostnad löser några som helst problem.

Och en vänlig påminnelse. Den här debatten handlar om skolan, inte om LAS.

Du är välkommen med inlägg i den debatten. Men debatten om LAS är avslutad för den här gången.
Bengt, om "det visar sig" efter 12 år i skolan att en elev inte klarar målen så är det faktiskt något allvarligt fel på den skolan.

Var har lärare, skolledning, föräldrar, politiker befunnit sig under alla dessa 12 år? Borde inte detta uppdagats tidigare? För elevens skulll? Gymnasietiden får ju inte förvandlas till någon sorts "sista chansen", bara för att täcka upp för en skola som totalt misslyckats med sina mål.

För i det här läget är det inte eleven som misslyckas utan just skolan. Att i det läget dessutom försätta eleven i en hypotetisk situation, "högskolekompetens" till varje pris, så är det ett högt pris att betala för eleven, men ett frikännande av de som har ansvaret.

Det här är raka motsatsen till solidaritet, raka motsatsen till jämlikhet, raka motsatsen till frihet, det är ett förakt för individen, eleven, och dennes egna livsval.

Sedan må partier ha politiska ambitioner med medborgarnas liv och får då också räkna med att bli dömda utifrån dessa ambitioner och dess konsekvenser för människan.


Bengt Silfverstrand: Håller med dig om din första slutsats. Men i verkligheten är tolv år också tillräckligt för lejonparten av eleverna. Sen behöver man inte ta till överdrifter, som att fråga var skolledning etc. befunnit sig under dessa år. Det finns mycket positivt också att dra fram i skoldebatten. Men om vi nu fokuserar på problemen, så är det ju inte primärt högskolekompetens det handlar om. Kraven som ska ge inträde till fortsatta studier på högskolenivå är ju också ett mått på vad eleven bör kunna när han/hon lämnar gymnasieskolan.

Jag delar inte din slutsats om hur solidariteten ska tolkas i sammanhanget. Elever har ju rätt att misslyckas och senare i livet läsa in det dom inte kan resp. vill ta till sig efter den "formella skoltiden". Komvux har här en mycket betydelsefull roll att spela. Men tyvärr drar ju b-regeringen ner på resurserna där, något som du tydligen missat i sammanhanget.
Jo, Adolf Fredrik är i högsta grad kopplat till frågan om matematikklasser.

I båda fallen handlar det om elitsatsningar, liksom för övrigt idrottsgymnasierna som inte heller funnits sedan urminnes tider.

Principen är enkel: på samma sätt som vissa elever behöver särskilt stöd för att lära sig skriva, läsa och räkna behöver vissa elever särskild stimulans för att inte stagnera. Av det skälet har det länge funnits en möjlighet att hoppa över en klass eller börja skolan tidigare, liksom man kan gå om ett år eller börja senare.

Det handlar alltså om att bygga ett skolsystem som innehåller alternativ för alla eventualiteter. Återstår tre frågor:

Vari består problemet med ovanstående?

Vad tycker du att en exceptionellt matte-begåvad elev ska göra på lektionerna när han har räknat ut sin bok?

Vad spelar det för roll huruvida musikklasserna har funnits länge eller ej? Inför vi matematikklasserna nu så har de funnits länge om hundra år. Tycker du bättre om dem då?


Bengt Silfverstrand: Jag är mycket väl medveten om att det finns ett antal skolor i Sverige som kan beskrivas som elitsatsningar. Att göra undantagen till regel är en helt annan sak och leder fram till en alltför tidig uppsplittring av barn, där bevvekelsgrunderna - ju yngre barnen är - snarare är föräldrarnas än barnens.

Det är ett välkänt faktum att vissa elever behöver särskilt stöd och stimulans för att uppnå även elementära kunskaper. Att vissa grundskoleelever skulle behöva särskilt stöd och stimulans för att inte stagnera är däremot ett obevisat påstående. Elever med särskilda förutsättningar kommer under alla förhållanden att klara sig väl med de möjligheter som redan finns att stimulera dessa elever. Här betyder naturligtvis inte minst föräldrarnas insatser en hel del.

Om en särskilt begåvad elev räknar ut sin bok, så finns det redan i dagens skola tilläggsuppgifter som göra att han/hon kan fortsätta att förkovra sig.

Idrott och musik är särämen i sammanhanget och inte jämförbara med grundläggande ämnen som matematik, svenska och språk.
Visst är det så, 12 är ofta tillräckligt, men i min dotters klass, som är en blandad klass av daatatekniker och fordonstekniker, så är det så alltför många som lämnar gymnasiet med IG i slutbetyg. De kunde hur lätt som helst ha fått en provanställning på sina färdigheter men ny säger betygen att de inte klarade gymnasiet och därför så kommer de väldigt långt ner i högen av sökande. Och vi pratar inte om enstaka, snarare 25-30% av klassen.

Det är ett systemfel, helt enkelt. Och jag menar på fullt allvar att det är ett minimumskrav och ingen överdrift att skolledningen ska upptäcka bristerna, och verka för att de åtgärdas. Liksom det är politkernas ansvar i nämndarbetet att upptäcka det. Vilka skulle annars göra det?

I slutet sammanfattar du ju rätt väl det som jag sagt i hela den här diskussionen, nämligen att gymnasiet inte med nödvändighet är slutpunkten på bildningsresan utan bara dess början. Gymnasiet är den grund som alla ska stå på inför ett liv som de nu som myndiga ska ta eget ansvar för. Därför är det så olyckligt att i några skolteoretikers idé-byggnad så offras och faktiskt omyndigförklaras ett stort antal elever/medmänniskor för en fundamentalistisk tankekonstruktion.

Regeringens nedmontering av vuxenutbildningen är en skandal. Tvärtom så borde den byggas ut och, liksom all eftergymnasial utbildning, berättiga till studiemedel och studielån.




Bengt Silfverstrand: Ja, om alltför många lämnar gymnasiet utan godkända slutbetyg i de ämnen som är en grundläggande förutsättning för att klara sig både på arbetet och fritiden, ¨då är det grundproblemet som ska angripas inte sänkning av kraven..

Och då vi tydligen är överens om att vuxenutbildningen ska byggas ut så har du därmed också instämt i min grundsyn på problemen.
Vem som har gjort vad torde vara en öppen fråga, jag är så glad över att ha fått byta lite tankar med dig här på din sida. Ha det bra där nere vid "söderhavet". :)


Bengt Silfverstrand: Ja, det här meningsutbytet har ju faktiskt varit mycket konstruktivt.
De fakta och värderingar som behövs för att undvika en skoldebatt i önsketänkandets och ignoransens anda finns på min hemsida. Se "Sture Erikssons hemsida"
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM