Mona Sahlin fick in ett par rejäla fullträffar i dagens riksdagsdebatt. Den första kom när Fredrik Reinfeldt motiverade regeringens passivitet i frågan om de svenska kollektivavtalen i EU-sammanhang med att krav på förändringar av det s k utstationeringsdirektivet skulle blockeras av majoriteten i EU-parlamentet.
Med en rapp och glad kommentar konstaterade Mona att landets moderate statsminister därmed inför hela svenska folket offentligen erkänt att det är 
högerblocket som är hindret för att svenska kollektivavtal alltid ska gälla på den svenska arbetsmarknaden så att lönedumpning kan förhindras, och att en röst på socialdemokratin är det bästa sättet att trygga den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Den andra Sahlinska pärlan kom i debatten med Maud Olofsson sedan centerledaren med darr på stämman försökte spela ut landstinget mot den enskilda patienten i fråga om rätten att välja sjukvård inom EU-området. Monas replik var kristallklar. Vi socialdemokrater står bakom ett fritt vårdval, men självfallet måste någon medicinsk bedömning göras – ett samråd mellan patient och sjukvårdshuvudman – innan beslut fattas om operation/behandling lämpligast kan ske här i Sverige eller i något annat land.

Det gränslöst och ovillkorat fria patientval som borgerligheten förespråkar innebär ju till sin yttersta konsekvens att svenska skattebetalare får punga ut med miljardbelopp en nota som i sin tur innebär att ytterligare neddragningar måste göras inom den svenska sjukvården. Och träffsäkert fångade Mona Sahlin just upp denna konsekvens genom att bl a också konstatera att vad b-alliansregeringen är i full färd med att göra är att genom uteblivna resurser/personalneddragningar i landsting och kommuner dränera den svenska sjukvården, barn- och äldreomsorgen och skolan.