TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

En demokratisk utnämningsmakt

Statliga tjänster i Sveriges land tillsätts av landets efter allmänna val demokratiskt utsedda regering.

 

Hu så hemskt ropas det i kör från landets största ”skyddade verkstad”.  Landets borgerliga mediaskrå, som ju har vapen vässade och ångan uppe efter kraven på korsfästelse av den socialdemokratiska regeringen på grund av dess förmenta flathet i samband med inträffad unik naturkatastrof i Asien för ca. ett år sedan.  Enstaka socialdemokrater i änglans och vankelmodets boningar dyker också upp på de bakre bänkraderna, inte sällan åberopande gamla socialdemokratiska affischnamn, som fått en fis på tvären för att deras ministerkollegor resp. tidigare statliga arbetsgivare inte i alla lägen dansade efter deras pipor.

 

-Arv från adelstiden förkunnar Kjell-Olof Feldt, som likt de flesta andra avsuttna resp. döda socialdemokrater har en given plats på borgerliga piedestaler.  Jasså minsann, utsågs adelsmännen i demokratiska val, och var deras utnämningar föremål för offentlig insyn och debatt?  Det var en nyhet!  -Brott mot FN-stadgan mot korruption gormar en annan given b-ikon, Inga-Britt Ahlenius, som inte försummar något tillfälle att ge s-regeringen ett tjuvnyp för att de inte i alla avseenden kunde svälja hennes pretentiösa generaldirektörskrav.  Men någon nepotism och några kotterier låg förstås inte bakom utnämningen av Inga-Britt Ahlenius till chef för Riksrevisionsverket.  Där var det väl bara fråga om kompetens?

                                     Avdemokratisering

Den i samtiden någorlunda orienterade ser naturligtvis ett givet mönster bakom kraven på en avpolitisering (läs: avdemokratisering) av utnämningsmakten.  Det började med avregleringarna av kapital- och kreditmarknaderna.  Sen följde avregleringarna av el- post- telemarknaderna m fl.  Kraven på författningsdomsol, d v s en domstol som ska kunna överpröva beslut fattade av demokratiskt valda politiker blir på sina håll allt högljuddare.

På vilket sätt svenska folket blivit rikare och gladare av nämnda avdemokratiseringar vore det synnerligen intressant att få veta.

 

Norge har nämnts som ett föredöme eftersom alla höga tjänster där annonseras ut.  Man är nog bra naiv om man tror att detta innebär någon garanti för oförvitlighet, oväld och kompetens.  Alla aldrig så dugliga män och kvinnor i statens tjänst hyser åsikter.  En del – det må vara domare, generaldirektörer mfl är skickliga på att dölja dem.  Andra, som t ex Inga-Britt Ahlenius är mera frispråkiga även om språket, inte minst i detta fall, skiftar färg alltefter omständigheterna.

                                    Demokratisk insyn

Visst finns det brister i det svenska utnämningssystemet, men en sådan brist, risken för att inkompetenta personer får höga befattningar är samtidigt en styrka.  Den demokratiska insynen och den offentliga debatt som ofta blossar upp i samband med statliga utnämningar

har ett egenvärde, som riskerar att helt försvinna eller åtminstone starkt begränsas, om förment neutrala och opolitiska instanser i framtiden skulle utse generaldirektörer, domare, landshövdingar m fl statliga befattningshavare.

 

Det ligger ju för övrigt i sakens natur att en regering, oavsett politisk färg, väl medveten om hur närgånget deras göranden och låtanden granskas av media, anstränger sig för att utse till resp. ämbeten lämpliga och kompetenta personer.  Visst görs det misstag även på detta område.  Konstigt och omänskligt vore det väl annars.

 

Men att generellt ifrågasätta att personer med lång erfarenhet från samhällstjänst i demokratiskt valda församlingar skulle vara lämpliga att bli landshövdingar och generaldirektörer m m är i praktiken detsamma som att säga att demokratin – folkväldet – ska beskäras på ytterligare ett område. 

 

 

 

 

 

 

 



2005-12-06, 11:24  Permalink


Jag är väl då en av dessa vankelmodiga socialdemokrater som du pekar ut som uppdykande medhållare, eller hur du nu syftade. Du är ju å andra sidan en partiets Don Quijote som alltid dyker upp till försvar för den ena märkliga företeelsen efter den andra. *smile*

Det eventuella arvet från adelstiden handlade knappast om det eventuella demokratiska över- eller underskottet, utan om själva systemet som har beröringspunkter som liknar belöningar.
Det är naturligtvis sannolikt att en hel del utnämningar, troligen till och med de flesta, inte har något samband med kamrades eller nepotiska drag, men blotta misstanken är ett svaghetstecken i sig. Din fråga om bakgrunden till Ahleniusutnämningen avslöjar i själva verket just denna grogrund för misstanken, hur kan vi veta, hur kan du veta, hur kan medborgarna veta? Enbart genom att lita på att utnämnaren alltid gör rätt val? Varför ska vi då lita på utnämnaren? Enbart för att han/hon är folkvald eller enbart för att han/hon är från det egna partiet, varför?

Med en öppen process där alla papper läggs på bordet, orsakerna till utnämingarna är motiverade och bakgrunden till utnämningarna är tydliga så uppstår inte dessa frågeställningar.

Att du sedan kan med att säga att ett öppet ansökningsförfarande med offentlighet åt handlingarna skulle vara en nedmontering av demokratin tycker jag pekar på att du har ett något vagt begrepp om vad demokrati är, kanske kan jag rekommendera nån ABF-cirkel i ämnet? ;)

Du säger vidare att det är en styrka att det uppstår debatt kring felaktiga utnämningar, men det finns ju inget ansvarsutkrävande för dessa felaktiga utnämningar. Ett riktigt stolpskott kan bli utsedd till GD eller ambassadör, det enda som händer, oavsett hur mycket den offentliga kritiken tas emot är ju att kritsierade uppbär GD-lön på något mer undanskymd plats. Med en "normal" ansökningsprocess minskas ju självklart riskerna med felaktiga utnämningar, någon som hävdat detta som en garanti har jag däremot inte sett så du sparkar ju in öppna dörrar när du kallar dessa, som inte existerar, för naiva.

Det medvetna försöket att blanda bort korten genom att börja prata om avregleringar i det här sammanhanget förvillar säkert den okunnige, men att här hävda att bristande demokrati och dolda agendor är en garant för demokratin bör falla på sin egen orimlighet.

Slutligen Bengt. När vi gör fel i vårt parti så vinner vi på att rätta till felen och göra på ett bättre sätt, medan våra motståndare vinner på att vi förnekar sanningen och försöker mörka det uppenbara.

Mvh En inte så vankelmodig demokrat. ;)
blogg.s-info.se/laakso


Bengt Silfverstrand: Talar man om en stoppnål, så är det alltid någon enögd f-n som känner sig träffad, som Piraten så träffande uttryckte saken.

Vad det här handlar om är att lyfta fram fördelarna med ett system där i demokratiska val utsedda personer också har makt och inflytande över tillsättande av tjänster finansierade med skattemedel.

Att misstag begås vid sådana tillsättningar ligger väl i sakens natur. Med god kännedom och erfarenhet också från det privata näringslivet, kan jag meddela att jag här sett synnerligen märkliga utnämingar trots att vederbörande blivit föremål för både headhunters och diverse psykologiska tester.

Styrkan i ett demokratiskt utnämningssystem ligger i kontinuiteten vid t ex regimskiften och
att vi härigenom besparas debatter av typen "Ceasars hustru får inte misstänkas", konflikter som naturligtvis inte skulle bli helt ovanliga om s k opartiska organ skulle tillsätta tjänsterna.

Vad så gäller avregleringarna så är väl ändå dessa ett tydligt exempel på inskränkningar i den demokratiska sfären. Härmed är jämförelsen också i högsta grad relevant.
Dock anser jag att nuvarande utnämningsprocedur skulle kunna förstärkas genom att tilltänkta landshövdingar, generaldirektörer m fl fick genomgå utfrågningar av den modell som förekommer vid tillsättning av EU-kommissionärer.

Slutligen: Vari ligger felet, förnekande av sanningen och försöken att mörka det uppenbara i att hävda demokratiskt valda företrädares rätt att tillsätta statliga tjänster finansierade med skattemedel?
Nej herr Silfverstrand, nu får du väl ändå ta och ge dig!

Vad är din åsikt om SVTs dokumentär om utnämningarna, "De Utvalda". Är det också borgerlig propagande från "de skyddade verkstäderna"? Det skulle nog vara första gången som SVT anklagas för att springa de borgerligas ärenden i så fall, normalt sett gäller ju motsatsen.

Ingen tjänar på att avvisa varje diskussion om förändringar på det sättet som du gör. Utnämningsförfarandet som det fungerar idag saknar de facto insyn. Detta är ett demokratiskt problem, punkt slut.

Ibland när jag läser din blogg får jag intrycket att allt som inte gynnar socialdemokraternas maktinnehav är per definition antidemokratisk propaganda från de borgerliga. Är detta vad du anser, eller bara ett resultat av ditt språkbruk eller eventuella brister i min läs- och tolkningsförmåga?

Det är skönt att se att det finns socialdemokrater med mer nyanserade åsikter, som Erik Laaksos inlägg ovan visar.

Jag hoppas nu att detta inlägg får stå kvar och inte blir raderat som så många andra. Det gynnar inte debatten, om du nu vill ha någon sådan.


Bengt Silfverstrand: Se svar till Erik Laaksos.
Kejsaren är naken. (Och nu menar jag förstås utnämningsystemet, absolut inget annat.) Det räcker att visa upp honom så förstår de flesta att så här kan vi inte ha det.
Att det har kunnat fortsätta beror på att få på vänsterkanten har känt till det. Utom givetvis de som hoppats på att i framtiden kunna dra nytta av systemet.

Det är inte många idag som försvarar denna dinosaurie till utnämningssystem. Klockan klämtar för Perssons pussel.


Bengt Silfverstrand: Ja, den borgerlige kejsare och hans vapenbröder är naken som inte kan föra en sansad debatt. Se i övrigt svar till Erik Laakso.

Perssons s k pussel är precis samma pussel som borgerliga regeringar också lagt.
Eftersom du hänvisat två stycken debattörer till ett svar riktat till mig så hoppas jag att det svaret kommer så jag kan få se det också. ;)


Bengt Silfverstrand: Ja, du har just nu fått det. Dina åsikter respekterar jag förstås, men hur du kan vara så politiskt naiv så att du "bjuder upp" debattörer, vars enda syfte är att smutskasta allt vad socialdemokrati heter och sedan delar ut "rosor" till den "modige", har jag svårare att förstå.
Tack för svaret Bengt.

Det finns ju massor av tjänster som är finansierade med skattemedel och som tillsätts utan att det politiska inflytandet är avgörande. Exempelvis kommunchefer och chefer för kommunala bolag.

Med en sådan förstärkning som du efterlyser så ökar man definitivt det demokratiska perspektivet på utnämningarna. Offentliga utfrågningar, rätt av riksdagen att kritisera kandidater, offentliga ansökningar och offentliggörandet av namnen på alla kandidater till tjänsterna. Jag tycker det vore en intressant väg att prova, jag tycker också att ditt nya förslag, på många sätt innebär att du backar från ditt försvar för nuvarande system, i ursprungsinlägget, stämmer mitt antagande?

Du avslutar med att fråga vari felet ligger, men du svarar på det själv när du föreslår förbättringar som de facto ökar det demokratiska inslaget i utnämningarna. Bristen på insyn, det torftiga underlaget och den snäva krets som utser minskar det demokratiska underlagets betydelse, medan ett system som det du själv föreslår ökar det demokratiska underlagets betydelse.


Bengt Silfverstrand: Även kommunchefer och chefer för kommunala bolag utses av politiker. Jag har t ex själv varit med om att anställa sådana. Självklart har vi gått på meriter.

Det är väl ändå ganska fantastiskt om människor som utses av svenska folket i allmänna val inte skulle kunna anförtros ansvaret att anställa folk.
Lika självklart borde det vara att politiker försöker omge sig med folk för vilka de har förtroende och kan samarbeta med.
Misstag begås överallt. Jag har också viss erfarenhet från det privata näringslivet, och kan konstatera att även här hugger man då och då i sten, trots utnyttjandet av headhunters, psykologer m fl s k experter.

Mitt förslag om offentlig utfrågningar var en komplettering som väl går att förena med ett demokratiskt system, precis som nu sker i EU-sammanhang.
Du utgick i ditt första inlägg oreserverat från att nuvarande utnämningssystem var fel. När du nu nyanserar din uppfattning, så kan jag konstatera att vi kommit närmare varandra, och då har ju debatten varit konstruktiv,
Sanningen är ju den att vi diskuterar och debatterar, jag vet deras syfte och de vet mitt syfte.
Det betyder att när vi har olika åsikter så går vi ganska hårt åt varandras åsikter, vilket du säkert kan notera om du läser igenom den del inlägg i mitt diskussionsrum. Sedan händer det att vi är ense om en del andra saker och då uttrycker vi det i uppskattande tonläge. Jag kallar det för att "ge och ta" vilket är sättet jag alltid framfört som det bäst lämpade för alla sorts diskussioner.

"Respekt går två vägar" heter det, för att bli bemött med respekt måste man visa respekt, du kallar det för politisk naivitet, kanske stämmer det, men jag tvivlar. De flesta knivhuggen jag har beskådat och upplevt har kommit från partikamrater som i lönn vävt planer. De andra, de på andra sidan, dem vet jag vart jag har, därför kan jag respektera dem som personer trots stundtals stora åsiktsskillnader. Sedan finns det en del av dem som är oförbätterliga och som far ut i mycket märkliga ordval, men även det går att hantera med respekt.

Med all respekt Bengt, jag kan säkert lära mig mycket av dig, men jag tror att även du har en del att lära av mig. *ler*


Bengt Silfverstrand: Visst ska vi ha respekt för varandras åsikter och det har jag också. Men jag vore väl ändå en dålig socialdemokrat om jag inte kunde uppröras över så uppenbara överdrifter och det rena taskspel som förekommit från borgerligt håll både i debatten om Sydostasienkatastrofen och det statliga utnämningssystemet. Det är ju överdrifterna och underlivsslagen som jag kritiserat. Och då menar jag att vi som socialdemokrater borde hålla ihop och ta avstånd från dessa företeelser och inte låta borgarna plocka onödiga poänger på förment socialdemokratisk splittring.
Du kan väl ändå inte ha undgått att märka att det är samma namn som här ständigt återkommer med ofta sanslös och ensidig kritik mot allt vad socialdemokrati står för. Respekt för olika åsikter ja, men knappast för rena "sossehatet."

I ditt sistnämnda konstaterande instämmer jag. Visst kan vi lära mycket av varandra.
Med ett fristående organ som har hand om utnämningarna, liknande det i Storbritannien, finns det ingen anledning att oroa sig över den tillsattes eventuella politiska bakgrund, vilket du verkar tycka/tro.

Detta just eftersom den mest lämpade personen alltid ska få jobbet. Om det sedan råkar innebära att det blir en viss snedfördelning med avseende på deras politiska åsikter gör ju inte så mycket.

De som kommer att få jobben kommer i första hand inte att vara politiker, utan "vanliga privatpersoner" eftersom fler kommer att kunna söka dessa jobb. Självklart kommer dessa personer också ha politiska åsikter, men det är ju en privat fråga. Endast de mest lämpade ska få inneha chefsposter på de myndigheter som har en så stor inverkan på vanliga medborgares liv!

En betydligt svårare fråga är i så fall hur detta oberoende utnämningsorgan skall kontrolleras. Här finns mycket att diskutera och undersöka, men så ska ju en demokrati fungera!


Bengt Silfverstrand: Man är allt bra naiv om man inbillar sig att s k fristående organ är opolitiska. Problemet med ett sådant system är ju att det är svårt att kritisera även uppenbart misslyckade tillsättningar. Det leder då till minskad insyn och svårigheter att driva den offentliga debatt, som alltid är nyttig även i dessa sammanhang.
Vi kan ju ta exemplet "Katastrofkommissionen". Enligt min uppfattning har den gjort ett gediget jobb, men självfallet finns här blottor. Men ve den som skulle våga ifrågasätta dessa.

Sen är det ju rent befängt att politiker skulle vara diskvalificerade att bli generealdirektörer, landshövdingar eller chefeer för andra statliga inrättningar.

Nej, ett utnämningssystem som offentligen kan diskuteras och kritiseras, gärna då kompletterat med de offentliga utfrågningar jag föreslagit är överlägset ett system som är formellt (just formellt) opartiskt.
APROPÅ NAIVITET

Bara det faktum att exempelvis stadsrådsberedningen (med flertalet icke förtroendevalda människor) utser vilka det är som ska bli GD m.m. är i sig odemokratiskt.

Ett annat exempel på hur vridet det kan bli är när Jens O eller för den delen Laila F utser GD:ar när de inte är förtroendevalda utan handplockade av Göran P.

Självklart kan man då inte hävda att alla utnämningar är demokratiska.


Bengt Silfverstrand: Men detta är ju helt fantastiskt. Först kritiserar man att politiker tillsätter statliga tjänster. Sedan kritiserar man att det finns icke förtrollendevalda med i utnämningssammanhang.
Det är väl ändå naturligt och viktigt att t ex Göran Persson rådgör med andra i t ex statsrådsberedningen inför beslut, t ex vid tjänstetillsättningar.

Ja, gubevars så är det statsministerns privilegium att utse sina ministrar. Så sker också av naturliga skäl i de flesta demokratier.
Tänk vilket kakalorum och vilken ineffektivitet det skulle leda till om vi skulle rösta om enskilda statsråd.
Svenska folket utser riksdagen. Den majoritet som kan skapas utser statsministern som sedan väljer vilket lag vill regera med.

Det är så en handlingskraftig demokrati måste fungera.
Inget borgerligt parti har några som helst planer på att ändra på detta system.
Silverstrands argument är inte helt galna. Men systemet är ju inte alls avsett att ha den funktionen som han berömmer. Kompetensen ska avgöra utnämningarna, inget annat.

Om man verkligen vill ha ett system där dessa poster besätts enligt en sorts politiska (demokratiska...) hänsyn som alla sammanstrålar på statsministerns skrivbord, då ska det ju vara tydligt uttalat. Men så är det ju inte alls skrivet.


Bengt Silfverstrand: Kompetens är självklart viktig i sammanhanget. Och det är självklart alltid kompetensen som står i förgrunden vid statliga utnämningar. Men det är inte märkligare att t ex en statsminister kan missa målet än att en headhunter i det privata näringslivet kan göra det.

Ett demokratiskt utnämningssystem är överlägset alla andra eftersom det alltid kan bli föremål för en offentlig och demokratisk debatt.
Men det verkar ju i realiteten inte vara kompetens som är ledstjärnan här, utan detta utnämningssystem används för andra syften. Som t.ex. som tack för utförda politiska väntjänster (som när centern stödde s), som tillflyktssplats för "avdankade politiker" som Stig Malm uttryckte det, eller för att befästa sitt fortsatta politiska inflytande även om man förlorar valet.

Just den typen av nepotism och vänskapskorruption som förgiftar många länders offentliga förvaltningar. Låt oss slippa det!

Angående "borgarna" och detts system, så citerar jag Olle Svenning, rutinerad s-journalist som kanske känner Göran Persson bättre än de flesta journalister och vars integritet jag antar att du respekterar, uttryckte det så här:
"Göran Persson är ju besatt av utnämningar. Han talar ofta själv om att han vill lägga ett pussel, ett personpussel. Och det pusslet är väldigt stort, det finns tror jag en 250-260 myndigheter. Och han kombinerar det läggspelet med ett politiskt spel också, nämligen vilka inom sitt parti han kan belöna, vilka han litar på, vilka inom samarbetspartierna han kan gynna, och också vilka som kan vara rimliga att ta från den borgerliga oppositionen.
Alltså, Persson har ett mycket större spel att bedriva, än vad någon tidigare statsminister har haft."

Också Helle Klein, tung s-journalist, uttrycker att detta system måste bort. Så åsikten grundar sig inte i att vilja "skada sossarna" etc.

I vilket fall som helst är det ju omöjligt att motsätta sig ett system med offentlig utannonsering av dessa tjänster, med utförlig kontrollerbar dokumentation, om man vill hävda att kompetens verkligen är ledstjärnan vid tillsättningarna.


Bengt Silfverstrand: Men det är väl ändå självklart att alla är besjälade av att ha så kompetenta människor som möjligt på viktiga samhällsposter. Politiker med lång erfarenhet av samhällstjänst är självfallet också ofta väl kvalificerade att inneha sådana ämbeten.
Offentlig utannonsering låter ju vackert men kan ju också vara direkt kontraproduktivt, eftersom den kan locka i och för sig kompetenta personer till att söka positioner från vilka man med olika metoder kan motarbeta sittande regering.
Det ligger väl ändå i sakens natur att t ex en chef för AMS måste kunna samarbeta med sittande regering.
Hänvisningar till socialdemokrater
(i det här fallet Olle Svenning och Helle Klein) i tid och otid är typiska inslag för att ge sina uppfattningar högre dignitet.

Hur platt talet om vänskapskorruption faller till marken kan illustreras med ett uttalande av Inga-Britt Ahlenius: Ahlenius hävdar att det svenska utnämningssystemet strider mot FN:s regler mot korruption:

Då är väl detta förstås också tillämpligt på Inga-Britt Ahlenius egen utnämning till generaldirektör för Riksrevisionsverket på sin tid?
"Sen är det ju rent befängt att politiker skulle vara diskvalificerade att bli generealdirektörer, landshövdingar eller chefeer för andra statliga inrättningar."

Det är ju just det jag aldrig har sagt! Sverige behöver ett utnämningssystem som är öppet och demokratiskt där den mest kompetenta personen får jobbet. Visst skulle den tillsatte kunna vara en politiker, det ska inte finnas några hiner mot detta. Det enda viktiga är att personen som får jobbet är den bäst lämpade. Om personen i fråga jobbar mot regeringen bara för att denne är av en annan politisk färg kommer detta snabbt att upptäckas av tillsättningsorganet, alternativt ett annat granskningsorgan. Då ska det bli sparken omedelbart utan avgångsvederlag och åtal för tjänstefel.


Bengt Silfverstrand: Ett öppet demokratiskt utnämningssystem fordrar i logikens namn att demokratiska instanser"äger frågan".

Personer på ledande poster inom statsförvaltningen och dess organ med naturliga kopplingar till regeringsmakten måste självfallet ha förtroendefulla relationer till sittande regering. Detta betyder inte nödvändigtvis att de måste ha samma partifärg som regeringen. Sverker Åström, tidigare kabinettsekreterare är ett bra exempel på en icke-socialdemokrat som kunde tjäna en socialdemokratisk regering på ett sådant både kompetent och förtroendeingivande sätt.

Kompetens och lämplighet hos vederbörande kan som jag sagt i ett annat sammanhang prövas genom offentliga utfrågningar.
Svensk demokrati. avskyvärt

Regeringskritik för chefsrekrytering


Facket Saco är mycket kritiskt till
att regeringen konsulterats vid
rekryteringen av Sandro Scocco som ny
chefekonom för Institutet för
tillväxtpolitiska studier, ITPS.

Samrådet framgår av ett MBL-protokoll
som Rapport tagit del av. Scocco har
bl.a. en bakgrund på regeringskansliet
och socialdemokraternas tankesmedja.

Reglerna säger att samråd med reger-
ingen bara får ske vid tillsättning
av myndighetschefer, uppger Rapport.
ITPS generaldirektör Sture Östberg
nekar till samrådet, och säger att
protokollet är felaktigt.


Bengt Silfverstrand: Kvalificerat struntprat. Sandro Scocco är väl kvalficerad för uppdraget. Han har en gedigen erfarenhet som ekonom i bl.a. utbildningsdepartementet, chefsekonom på AMS m m.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM