TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


”Genom att göra ekonomin till en icke-politisk fråga har den neoklassiska ekonomiska teorin förstört ekonomins möjligheter att hantera verkligheten.” Så skrev den legendariske och klarsynte amerikanske ekonomen John Kenneth Galbraith konsekvenserna av att skilja ekonomi och politik.
Sverige har som bekant numera en från politiken fristående riksbank. Beslutet tillkom under hårt tryck från EU och som en förberedelse för ett EMU-medlemskap utan att det förekom någon egentlig politisk debatt om saken i vårt land. I de yttersta av dessa dagar ser vi konsekvenserna av det Galbraith redan för länge sedan konstaterade.

 

Riksbanken och dess experter förutsätts enligt den ekonomiska regelboken ha större förutsättningar än politiker att fatta visa och ekonomiskt oomtvistliga beslut. Hur förhåller det sig i verkligheten?

 

Exempel 1. Det svenska inflationsmålet om två procent är inte förenligt med en arbetslöshet lägre än fyra procent visar bl a studier av professor Per Lundborg vid fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF). Samma slutsatser har TCO och Arbetsmarknadsstyrelsen dragit. En procents räntesänkning motsvarar en sysselsättningseffekt på ca- 50.000 jobb. Det innebär runt 20 miljarder i förlorad tillväxt medan den offetnliga ekonomin förlorat ca. 14 miljarder kronor i skatteintäkter och minskade utgifter.

 

Den svenska Riksbanken pressade under lång tid ner inflationen för lågt. Det har givit Sverige lägre produktion och högre arbetslöshet än vad som varit nödvändigt. Slutsatserna framfördes bl a i en rapport av två internationella ekonomiprofessorer (Francesco Giavazza och Frederic Mishkin) som på uppdrag av riksdagens finansutskott låtit utvärdera riksbankens penningpolitik under åren 1995-2005.

 

Riksbanken har varit för sen med att sänka räntan och för snabb med att höja den. Det betyder att riksbanken stramat åt för mycket – i tio år! Vi har fått lägre tillväxt, färre jobb och fler arbetslösa än vad som varit möjligt.

 

Ex. 2 – För bara några månader sedan höjde riksbanken räntan. Motiveringen för denna höjning var stigande inflation – ca. 4 procent. Men redan då visst riksbanken att konjunkturen tydligt var på väg ner. Beslutet, som dessutom inte var enhälligt inom den beslutande riksbanksdirektörskretsen, ifrågasattes starkt av flera ekonomer, bl a av Konjunkturinstitutet.
Sen kom finanskrisen och Riksbanken tvingades sänka räntan – i två omgångar. Den kraftigt sluttande konjunkturen kommer sannolikt att tvinga banken till ytterligare räntesänkningar.
Samtliga beslut om räntesänkningar har skett under den konjunkturpolitiska verklighetens ”galge.”
Vad visar då detta? Jo, att ingen ekonom i denna värld har bättre möjligheter än folkvalda politiker i ett lands regering – med dess tillgång på ekonomisk expertis – att göra bedömningar på makronivå.

 

”Vi kan inte reducera det som sker till en familjeangelägenhet för de branschanalytiker, börsmäklare eller familjeekonomer, som vi ser i morgonsofforna i TV. Först om krisen blir en maktfråga, blir den begriplig för gemene man”, skriver Björn Elmbrant klokt (under rubriken ”Blocköverskridandets förskräckande historia”, i just utkomna Tiden nr. 5-08.

 

Så sant som det är sagt. Några politiska förutsättningar för att lyfta tillbaka penningpolitiken till politik och regering finns tyvärr inte.  Därtill är Sverige redan för hårt fjättrade till den ”europeiska gemenskapen.”
Däremot är det viktigt att föra en offentlig debatt om konsekvenserna av det beslut om politikens skilsmässa från ekonomin som en gång tvingades på svenska folket utan offentlig debatt.



Ja, om du hävdar att ekonomer inte är ofelbara och att de med exakthet kan beräkna förändringar i ekonomin och agera därefter så har du inte bara helt rätt. Du slår dessutom in öppna dörrar eftersom ingen hävdar motsatsen.

Faktum är att det normalt har varit blandekonomer av ditt slag, samt realsocialistiska planekonomer, som trott att experter kan tämja ekonomin. Du har ju själv stått upp för Keynes i en av våra tidigare diskussioner. Hans affärsidé var som bekant att växla mellan expansion och kontraktion vid exakt rätt tidpunkt, och det var naturligtvis det där sista som inte fungerade, men hög arbetslöshet OCH inflation som följd.

Däremot har jag aldrig hört talas om en liberal som hävdar att ekonomin går att tämja, helt enkelt eftersom den är summan av samtliga de val som alla konsumenter och producenter gör varenda dag. Man kan lika gärna försöka överblicka varenda vågrörelse i Atlanten.

Det ohederliga i din bloggpost är att du helt förbigår hur de siffror du redovisar såg ut när socialdemokratins ABF-ekonomer presidierade över utvecklingen. Ni drev upp inflationen till tvåsiffriga nivåer och devalverade er sedan ur det hela, vilket skapade konstgjort höga löner och oreda i handelsbalansen.

Efter några decennier insåg vissa mer framsynta personer i ditt parti att den politiken var rena katastofen för alla utom för ett fåtal ekonomiskt oberoende personer. Därför ändrades den. Du saknar debatt om detta, men hörde till dem som röstade igenom reformerna i riksdagen. SÅ viktigt var det att debattera den saken.

Tänker du påstå att lönebildningen, inflationen och andra nyckeltal fungerade bättre på sjuttiotalet så var så god och redovia detta. Men att jämföra den marknadsekonomiska verkligheten med en socialistisk utopi som du inte ens bemödade dig om att rösta för när du hade chansen att göra det är oerhört ohederligt.


Bengt Silfverstrand: Strama upp din diskussionskonst om du ska få fortsatt tillträde till denna blogg. Floskler om "ABF-ekonomer" platsar knappast och tillmälen om ohederlighet definitivt inte.
Några kommentarer i sakfrågan som gällde riksbankens dokumenterade tillkortakommanden på penningpolitikens område.

1. Keynes. Han hade ingen "affärsidé" men en samhällsekonomisk analys som har visat sig hållbar över tiden, och som i dessa finans- och konjunkturkrisens dagar skulle vara fullt användbar.

2. Ekonomin ska inte "tämjas" med något överlast statligt regelverk. Däremot skulle det säkert inte skada att se över dagens regelverk och förse det med en vidgad sfär av demokratisk styrning över ekonomin.

3. 70-talet. Ja mycket kritiskt kan säkert sägas om 70-talets politik. Men så mycket elände som finansfurstar och datorspekulerande nyliberala ekonomiska småpåvar ställde till det vid 90-talets början och i dessa dagar har sannolikt ingen 70-talspolitiker gjort sig skyldig till.

Som sagt sluta med flosklerna. Annars blir det inte mer av Johan Ingerö/Paulsson på denna sida.
Vad i Ingerös svar var så felaktigt att det var tvunget att tas bort?


Bengt Silfverstrand: Ingerö/Paulsson har som framgår ovan fått ett svar. När jag inte ger honom ytterligare utrymme för att älta i stort sett samma sak, så tillämpar jag bara samma publiceringsprinciper som de flesta dagstidningar.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM